Handelsvaror

Storhandel

• Pälsar/päls (tiger, mink, hjort)

• Spannmål/Livsmedel (Vete, havre, korn)

• Frukt/grönsaker (Äpplen, oliver, paprika, banan)

• Kryddor (Salt, peppar, saffran)

• Metall (Järn, guld, silver, mithril)

• Ädelstenar (Opal, pärla, bärnsten, jade, diamant, rubin)

• Trä/timmer (Björk, ceder, mahogny)

• Tyger (Linne, silke, tyg)

• Färgämnen (blå, röd, purpur)

• Olja (olivolja, nötolja, honungsolja)

• Lyxartiklar (Pipor, snusdosor)

• Parfymer (Aue de Zorakis, Wunderransardbaum)

• Smycken (Armband, halsband, fotlänkar, nässmycken)

• Delikatesser (Choklad, godis)

• Örter/droger/gifter (Lupisfrö, Cannisbrygd, Mordrot)

• Slavar (Efarer, Samkarner, Traxilmer)

• Fisk (Torsk, Aborre, val)

• Kött (nöt, svin, vilt)

• Dryck (vin, öl, konjak, sprit)

• Skaldjur (krabba, kräfta, mussla, ostron)

• Hantverk (möbler, konstruktioner)

• Klädesplagg (Byxor, mantlar, mössa, bälten, skor)

• Vapen/rustningar (Bredsvärd, Kroksabel, nordyxa, ringbrynja, hjälmar, läderharnesk)

Detaljhandel

• Mat eller maträtter som är speciella eller utmärkande.

• Dryck i alla dess former.

• Vapen och/eller rustningar som är unikt eller prefererat.

• Utrustning av alla de slag.

Regionala varor

Ransard

Import

• Vete - Ont om spannmål i den kalla norden. Importeras sannolikt från Magilre.
• Lyxartiklar -
• Tyger - Från bl.a Soluna främst genom erebosisk handel.
• Plundringsbyten -

Export

• Bergssalt - Utvinns i Ransland, Gauland och Timora. Exporteras till viss del till Caddo och Erebos, som i sin tur säljer det vidare. Det ransardiska saltet håller en god kvalité, men dels så är ransarderna föga intresserade av någon större produktion, och dels så gör ransardernas impopularitet att varor måste märkas om innan vidareförsäljning.
• Pälsverk - I Gaulands skogar finns fortfarande mycket vilt. Pälsverk från främst björn, lo och mård går ibland på export genom någon av de fåtaliga handelskontakter landet besitter.
• Metaller - Metallmalm finns gott om i Kardbergen. Detta sägs vara en av de orsaker som ledde till fördrivningen av dvärgarna. Majoriteten av den framställda metallen används i den ransardiska krigsmaskinen, men undantagsvis går en del även i export.

Speciella och unika artiklar för Ransard (Varor som är markerade med en * är ej officiella, varor märkta (*) är vidarearbetade från officiellt material.)

Vapen/Rustningar

• Glamorg - Ett upp till två meter långt tvåhandssvärd.
• Seax - Aningen kortare och lättare än ett bredsvärd, men längre och tyngre än kortsvärdet. Ransarderns favoritbeväpning vid sidan om spjutet.
• Tarque - En liten rundsköld som används samman med seaxen. Används ofta även offensivt.
• Härsköld - En större sköld, något droppformad. Har sannolikt vidareutvecklats från den joriska scuatan och den narguriska stora rundskölden. Används effektivt för att skydda ransardernas avancemang i formeringar.*
• Ranslans - Det ransardiska långspjutet som är kärnan i deras formationsstrid. ca 2,5 meter långt. Används både som närstridsvapen, från hästryggen och som kastvapen. Tillverkas av ransardisk ask. Gripryttarnas favoritvapen då "stången" ofta urholkas för att göra vapnet lätt att manövrera. (*)
• Ransardisk Thôrm-hjälm - En ransardisk variant av dess norröna kusin. I stort lik den jordakiska upplagan, men mer "serietillverkad". Officerares ringbrynjehäng täcker oftast hela ansiktet som en "mask". Vanligast är dock en öppen konisk hjälm med ringbrynjedok.(*)
• Ransardisk långbåge - De ransardiska bågarna är järnhårda och oerhört svåra att spänna för den som inte är tränad i konsten. Det sägs att de kan genomborra båd sköld och stålhjälm med ett skott. Bågarna används främst som komplement i formeringarna. Gripburna bågskyttar är ovanligt men desto mer fruktade då deras träffsäkerhet är legendarisk.

Dryck

• Rosmarinmjöd - Bryggs i nästan vart hem.

Mat

Ransarderna är inte kända för sin kokkonst eller för sina gourmerätter. Maten lagas för att vara närande och för att fylla buken. Detta har lett till ett enkelt men rustikt kök.

• Härbröd - Detta är bröd med lång hållbarhet och kompakthet. Brödet ingår i soldaternas dagliga fältkost och litet gott finns att sägas om dess smak. Ovana ätare bör fukta brödet om de är rädda om sina tänder och äta endast små mängder om de vill undvika bukplågor.*
• Stapelfisk - Egentligen flera sorters fisk som gnids med bergsalt, spänns över ramar och torkas. Hållbarheten är mycket god och fisken staplas i högar i särskilda lador för att kunna nyttjas under ofärdstider. Vanligast är då att fisken först blötlägges för att sedan styckas upp och nyttjas till soppa.*
• Touwirkenn - En fisksoppa. Stapelfisk kokas i rosmarinmjöd med lök och rikligt med timjan. Denna soppa ges ofta till sårade soldater av två själ. För det första så anses den stärkande och näringsrik. Den skall påskynda tillfrisknandet och motverka sårinfektioner. För det andra anses att om man då känner en timjansdoft från krigarens sår så vet man att det är hans banesår.*

Smycken

• Dräpkäppar (plûtpîn) - I bältet bär många krigare dessa små "käppar" där en skåra görs för varje dräpt motståndare. I vissa fall är dessa käppar mycket enkelt utformade, i andra fall är de ornamenterade inspererade av aesirmytologin. Det sägs att seden med käppar härstammar från en barbarisk forntid då istället fiendens tungor ska ha skurits ut.

Klädesplagg

• Merrlokh - Merrlokhen är ett tygstycke i klanens mönstring, som viras runt kroppen och fästes framtill med ett spänne. I kamp används merrlokhen ibland istället för tarquen att avleda fiendens slag och för att distrahera motståndaren.

Instrument

• Belgothisk bälgpipa - För att lära sig strida i och förflytta sig enhetligt, så tränar man ofta till musik. Den belgothiska bälgpipans ljud hörs vida och nyttjas både vid träning och i strid samman med stor dubbelsidig trumma.

Caddo

Import

• Timmer - Importeras främst från Zorakin, används främst till fartygsbygge. Hus på Caddo är generellt byggda i sten.

• Metaller - Från Trakorien, dvärgarna i Ereno och Berendien. Främst till vapen, men också fartygsbygge och tempelkupoler.

• Kryddor - Salt importeras från Trakorien. Andra, mer exotiska kryddor importeras från Krun och Efaro för att förgylla den dalkiska kokkonsten.

• Spannmål - Korn, havre och råg från Zorakin, som av vissa kallas "Caddos kornbod".

Export

• Fartyg - Caddos fartyg är kända över hela Ereb som mycket dugliga och välbyggda skepp.

• Navigationsinstrument - Caddo är mycket utveckald på området navigationsinstrument, och var de första att tillverka den s.k. béllus (sextanten).

• Marmor - Caddos vulkaniska geologi är idealisk för marmor.

• Vin - Caddiskt vin ses som något mycket fint i många länder. Öns klimat är utmärkt för druvodlingar och vingårdar.

• Örter - Caddos torra och soliga väder gör att många ovanliga örter växer böde längs kusterna och i bergen.

• Hantverk - Caddo exporterar mycket glas (dalksika glasblåsare anses som några av Erebs främsta), träsniden (inte minst helgonstatyetter) och mönstrade (men ofärgade) tyger. Även läder- och juvelarbeten exporteras.

• Parfym - Dessa märkliga caddiska "doftextrakt" börjar bli mycket populära bland överklassen i bl.a. Kardien, Zorakin, Magilre och Krun.

• Spannmål - Vete och majs exporteras till bl.a. Berendien, Erebos, Trakorien, Krun och Klomellien.

Speciella och unika artiklar för Caddo (Varor som är markerade med en * är ej officiella)

• Hantverk

Helgonstatyetter* - Det är gammal sed på Caddo att snida trästatyetter av Odo, hans lärjungar och andra helgon - och sedan använda dessa vid privata bönestunder och husandakter. Denna sed har sedemera spridit sig till fastlandet, men fortfarande anses Caddos helgonstatyetter som något extra heligt och vackert. Statyetterna är gjorda av olivträ, caddo-ek eller rödek, och doppas alltid i en helig källa efter de är färdigsnidade.

Taddomålningar* - Den dalksiksa religiösa målningskonsten har många säregna drag och är lätt att känna igen. Personer avbildas ofta med stora vidöppna ögon och bilder omgärdas av komplicerade mönster och vacker linjeornamentik. Taddomålning sker alltid direkt på väggen, är svartvit med inslag av guld- eller silverfärg.

• Mat och dryck

Caddovin - Caddovinet exporteras sällan då det är både surt och bittert för den ovane. Vinet är inte gjort av druvor, utan av den sura dakfrukten. Utmärkande för caddovinet är att dess kondumption inte leder till baksmälla i form av huvudvärk och illamående.

Klippgetsost* - Den caddiska klippgetsosten är känd över hela Kopparhavet för sin något bittra men omtyckta smak. Trots att denna färskost luktar starkt är den mycket vanlig i dalksik matlagning och äts även direkt med bröd och rökt korv. En vanlig caddisk frukost består ofta av vitt bröd och ett fat klippgetsost, tomater, lök och kikärtor. Vissa har för vana att klämma en halv citron över rätten.

Riolco* - En mycket populär och folkkär fiskrätt som serveras på många av Caddos högtidsdagar. Den innehåller den ovanliga svärdsvalen, dalkermussla och krossade nötter. Allting får sjuda i en söt honungssås med saffran - och serveras traditionellt med färsk mynta, oliver, dadlar samt nudlar av pärlhirs.

Fylld löpmus* - Serveras med pinjenötter och hackade oliver som fräses med lök och kryddor. Den urtagna löpmusen fylles med olivhacket, uppfästes på spett och helsteks över en eldhärd. Under stekningen öses köttet med en blandning av olivolja och vin. Rätten avnjuts oftast med stora bitar vitt bröd och ett kylt vin.

• Vapen/Rustningar

Caddobågen* - Den dalksika långbågen är något kortare än den typiska långbågen på fastlandet. Den är gjord av den sega "caddo-eken" och är utan tvekan det mest populära avståndsvapnet på Caddo.

Tannostaven* - En boronsfotat strids- och vandringsstav, vanlig bland dalkiska munkar. Staven är vanligtvis ungefär lika lång som munken, och det är också gammal sedvänja att karva in citat från den Gyllene Boken och från Odos heliga följeslagare i staven. Staven anses helig och ges till munken under en lång ceremoni då denne genomgått hela tannoträningen som ny munk. Det är inte ovanligt för solmunkar som är djupt andliga att binda en tadokanei, solande, till sin tannostav. Tannostaven är av tradition gjord av olivträ eller caddo-ek.

• Klädesplagg

Occo* - Ett slags sandaler som passar utmärkt för både bergsvandring och långa resor. Dessa sandaler har rikt mönstrade remmar som ofta berättar något om ägaren och dennes släkt. Occo går ofta i arv och slängs aldrig. Skulle de vara helt utslitna bränns de av tradition i hemmets eldstad.

Vánni* - Fårullsväst som enbart bärs av män, särskilt i kantonerna runt Appobergen.

Emmin* - En huvudsjal som bärs av ogifta kvinnor och änkor. Den är oftast svart och anses symbolisera dygd och ödmjukhet. Sjalen bärs av tradition alltid i offentliga sammanhang, men är inte obligatorisk i hemmet. Gifta kvinnor bär ibland en vit emmin, men det är inte tvunget. Soljungfrur ("nunnor") bär en särskild typ av emmin vilken kallas "edoiemmin". Ogifta kvinnliga solriddare bär alltid en emmin under hjälmen.

• Smycken

Meimo* - Pärlörhänge som bärs av gifta kvinnor. För varje år man varit gift läggs ytterligare en pärla till, viket resulterar i att äldre kvinnor ofta har mycket långa örhängen som ibland viras runt halsen eller sammanlänkas. Dessa går ofta i arv från mormor till dottersdotter. Pärlor är också p.g.a. denna tradition vanliga bröllopsgåvor.

Káttoladdi* - Armband av olivträkulor, vilken används likt ett radband i bön av religiösa dalker.

Kardien

Import

• Salt – Utvinns i kustområdena för lokal konsumtion, men stora mängder importeras från Klomellien, Trakorien och till viss del Ransard och Jorduashur.

• Guld & Silver – Kardien har endast mycket små silverfyndigheteroch inga guldfyndighter. Guld och silver importeras därför till myntslagning, smycken och förgyllning.

• Tyger – Berendiska och Erebosiska ylletyger, trakoriskt algsiden, helsiden från Akrogal. Echterna köper allt de kommer över av utländska lyxtyger, utom kamsunsk papir som man anser vara fånigt.

• Vin – Då det kardiska vinet vare sig räcker till eller smakar särskilt väl importerar man stora kvantiteter från Berendien, Caddo (under beteckningen hynsolgiskt) och Zorakin.

• Lyxartiklar – Den stormrika echtiska högadeln lägger varje år enorma summor på att imponera på varandra.

Export

• Ull – Främst då Inmarkafårens ull som anses vara den mjukaste och därigenom finaste ullen som står att finna i hela Ereb.

• Linnetyger – Från Vallstena i Ekenfara kommer det ypperliga vallstenalinet.

• Metaller – Järn och koppar från Inmark.

• Öl – Faltrax anses av många ha ett flertal bryggare som tillverkar ypperligt öl som uppskattas runt om kopparhavet.

• Spannmål – Exporteras främst till Caddo, Erebos och Tricilve i Trakorien.

Speciella och unika artiklar för Kardien (Varor som är markerade med en * är ej officiella)

• Mat och dryck

Faltrax gammelbrygd - Bryggs i Faltrax i Kardien. Gammelbryggd, som den populärt kallas är ett populärt finöl i norra Kardien men du kan finna det över hela Aidne-halvön. Många kännare anser det vara en av de bästa ölsorter som står att finna i Ereb.

Kardiskt lantvin* – Det vanliga vin som bryggs runt om i Kardien. Ett strävt och surt rött vin med tydliga inslag av gyttja och sylvoleum. Anses av många som odrickbart.

Te - Bryggs av tepez-buskens blad. Te är vanligast förekommande bland halvlängdsmännen. Här ser man ofta männen sittandes på bygatan under intensiv diskussion medans man blandar olika skördar och årgångar innan teet bryggs koppvis. Teerna smaksätts gärna med blomblad, fruktskal och torkade bär.

Fiskarhustruns skaldjursgryta* - Uppskattas av alla kustlevande losdriver, och de lokala variationerna är endast marginella. I grunden så fräses skaldjuren i smör eller olja tillsammans med lite rotfrukter, lök och vitlök. Avslutningsvis slås vitt vin och kanske även lite grädde över.

• Vapen/Rustningar

Kardien är i mycket ett arketypiskt riddarland. Riddarna bär svärd, lans och sköld och ikläder sig ringbrynja eller halvrustning i plåt.

Faltraxklinga* - Enkelt svärd för den vanlige soldaten som massproduceras i Faltrax.

Släktsvärd* - Echtiska adelssläkter har ofta ett svärd som går i arv från generation till generation. Detta kan vara ett och rostbefläckat sticksvärd som sägs vara tillverkat på Valentin Echthes tid, en avlidens mästersmeds absoluta mästarprov eller i bästa fall ett magiskt/heligt vapen. Det viktigaste är dock mytbildningen kring vapnet och de historier om svunna tider som man kan väva kring det och återberätta en stormig vinternatt framför en dånade brasa.

• Klädesplagg

Kasern' '- Ett runt stycke tjockt ylletyg, ungefär tre meter i diameter. I mitten finns hål för huvudet och framtill två öppningar där armarna kan stickas ut. Plagget bärs året om. Det kan vid behov snöras ihop nedtill. Yttersidan smörjes regelbundet in med fett och på så vis bibehåller plagget sina vattenavvisande egenskaper. Alla losdriver har en egen kaser. De välbärgade bär tjocka och täta plagg i finaste lamull, dekorerade med färgade mönster.

Faltrakisk kappa* - Faltrakiernas traditionella kappor är tjocka, fotsida och ofta rikt utsmyckade med djurmotiv. De symboliserar makt och rikedom och bärs främst av de faltrakiska ogdarna.

Echtisk tunika – En typisk echtisk tunika når strax ovanför knäet, är slitsad i sidan och färgad i blått eller rött. Rikare echter smyckar kläderna med blomster och komplicerade geometriska mönster i guld och silvertråd.

Hätta* - De flesta faltrakier bär som skydd mot solen en enkel hätta i solblekt linne som knyts under hakan, vilket i echternas ögon ger ett infantilt intryck då endast lindebarn bär den typen av hättor bland echter.

Sjal* - Vuxna echtiska kvinnor bär alla sjal när de befinner sig utomhus. Utseendet varierar med modets nycker, just nu är florstunna sjalar med blomstermönster i ropet.

• Bruksdjur

Divrahingst* - är framavlad enbart i syfte att duga som stridshäst. Den är inte högre över manken än de flesta andra hästar, men betydligt kraftfullare och explosivare. En divrahingst kan utan problem bära en riddare i full rustning och spränga fram över slagfältet i hög fart. Förutom sin styrka och snabbhet är de även uppskattade för sitt temperament: en divrahingst är född för att strida och är mycket lätt att stridsträna. Många riddare (observera att endast välbärgade riddare har råd med en divrahingst) skryter om hur deras hästar tycks längta efter att få slänga sig ut i stridens hetta. Divrahingsten är en rapp (svart) häst och ett riktigt praktexemplar har inte hårstrå på kroppen som ens bleks i solen.

Inmarkafår* - De spetshornade Inmarkafåren påminner mycket om de vilda bergsfår som domesticerades i Inmark för tusentals år sedan. De är ganska små till växten och ger dåligt med kött. I gengäld ger de en ytterst finhårig ull. Ullen exporteras runt om Kopparhavet och vävs till tyger av högsta kvalité. Då fåren trivs illa i hetta vallas de upp på bergssidorna om sommaren för att återvända till dalgångarna om vintern.

Divratjur* - På den torra Divraslätten i östra Satgherin vallas stora hjordar av långhornade divratjurar. Från spets till spets kan deras horn mäta upp till sex fot. Tjurarna är kända för att vara tåliga mot torka och svält, vilket emellanåt är nödvändigt. Täckningen varierar från ljusbeige till vit.

Zorakin

Måste redigeras...

Import

• Salt - importeras i stora mängder från Klomellien och Pandarealia.

• Kryddor - importeras främst från Caddo. Felicien försöker här slå sig in på marknaden (en stor irritationskälla bland dalkerna).

• Lyxartiklar - Zorakins adel (och i viss mån rikare borgare) importerar liksom Kardiens adel enorma mängder av lyxartiklar såsom pärlor och juveler från Caddo och Erebos och parfymer från Caddo.

• Tyger - Importeras i huvudsak från Kardien, Berendien och Caddo.

• Guld och Silver - Zorakin har mycket få fyndigheter av guld. Vissa mindre silverfyndigheter finns dock här och var i de nordliga delarna av Zorakin. Men i huvudsak importeras ädelmetaller för myntslagning - främst då från Klomellien och Pandarealia.

Export

• Spannmål - Zorakin ÄR västra kopparhavets kornbod. Från Indarhalvön kommer några av de största skördarna i hela Kopparhavet.

• Järn och smidesföremål - I norra Zorakin finns det ett otaligt antal järngruvor och järn exporteras över stora delar av Kopparhavet.

• Timmer - Zorakin har stora skogar i norr och är en stor timmerexportörer. Från skogarna kommer också tjära och bast. Även dessa produkter går på export. Främst till skeppsindustri.

• Koppar och tenn - I hertigdömet Pharynx finns stora koppar- och tennfyndigheter. Tennföremål tillverkade i Pharynx är mycket kända för sin skönhet och kvalitet.

• Viner - Zorakerna är omåttligt stolta över sina viner....både sina röda (som främst produceras på Grindanuhalvön och i Gredelmark) och sina vita (som främst tillverkas i Salamora, Slättebo och Gredelmark). I Gredelmark produceras dessutom ett starkare och sött vin som är en mycket populär exportartikel. En hel del vin går på export till Kardien.

• Boskap - I Zorakin finns det mycket nötboskap. En hel del av överskottet hittar ut på exportmarknaden. Antingen i form av ost eller saltat kött.

• Hudar - en del av hudarna från ovan nämnda nötboskap går också på export. Hudarna används bland annat inom rustningstillverkning.

Övrigt - I Norra Yttersol och Gredelmark bryter man stenkol. Stenkolen används främst inom Zorakien till järn- och ståltillverkning. Vapen tillverkade i Luksilo och Pendon anses hålla mycket hög kvalitet. I dessa båda städer hittar man Zorakins bästa vapensmeder.

Speciella och unika artiklar för Zorakin (Varor som är markerade med en * är ej officiella)

• Pampiska hästar. Pamperna livnär sig uteslutande på häst-, får- och getskötsel. Pampiska hästar är exceptionellt starka och uthålliga och hett eftertraktade i hela Ereb. Ett fint exemplar kan inbringa ett värde av 20000 silvermynt. Pamperna säljer å andra sidan endast sju-åtta hästar per år utanför pampiska halvön så det är få hästar som når marknaden. Störst antal pampiska hästar på ett och samma ställe utanför pampiska halvön återfinns i det Zorakiska kungliga stallet.

• Pampiska mattor. Pamperna är dessutom kända för sina utsökt handknutna yllemattor med vackra sirliga mönster som påminner om de tatueringar pamperna smyckar sina kroppar med. Mattorna tillverkas ofta i vita, röda och blå färger. Varje klan har sin egen färgkombination och sitt eget mönster. Mattorna används både som golvunderlag och som skiljeväggar i pampernas hyddor. Även pampiska mattor inbringa ett högt värde vid försäljning. Få hittar vägen utanför Zorakin*

• Indartabak. Utöver spannmål så odlas även en hel del tabak i Indarhalvön. Man tror att vanan att röka tabak i pipa spred sig till Legerdierna via Halvlängdsmännen. Bruket att röka tabak har börjat sprida sig uppåt i samhällsklasserna och exporten av Indartabak har stadigt ökat*

• Gardist-/Reglie-/Kejsarfalchion. Kärt barn har många namn. Svärd och andra vapen tillverkade i Zorakin håller generellt hög kvalitet och zorakiska vapen finns det gott om i kopparhavet. Ett vapen som börjat öka i uppskattning är den falchion som de zorakiska Regaliegardisterna använder sig av. Den är massproducerad, billig och av god kvalitet.

• Gredelmantel. Yllemantlar av mycket hög kvalitet. Kända för att vara tåliga, vattenavstötande och lätta. Tillverkas i Gredelmark och östra Salamora. Ett av få zorakisktillverkade tygföremål som kan betecknas som högkvalitativa*

• Luksiliskt glas. Glasföremål av mycket hög kvalitet och skönhet*

• Solvin. Ett sött, starkt och mycket gott vin tillverkat särskilt i hertigdömet Gredelmark*

• Barosskjorta. En tagelskjorta vida (ö)känd och mycket populär inom LV. Används av munkar och nunnor (och andra troende) som bär skjortan med syfte att späka sig till bot och bättring. Det är ganska vanligt att folk som döms till pilgrimsvandring längst Via Aidne också tvingas bära Barosskjorta som en försäkran att deras lidande blir tillräckligt svårt. (Delvis nytt påfund men med viss bakgrundsfakta från officiella källor).

Mat och dryck

• Solvin har jag redan nämnt har ovan liksom att zorakiska viner generellt räknas som högkvalitativa. Solvinet är som sagts ett ganska starkt och mycket sött och gott vin. Det inmundigas via små glas till dessert eller bara för sig själv.

• Zorakisk konjak förtjänar också ett omnämnande.

• Grindanuskinka - lufttorkad skinka från de svarta grisar som fodras på de öppna ekmarkerna i Grindanu.

• Legerdisk äggkaka - en slags kryddad omelett.

• Legerdisk spettkaka - en märklig spröd marängliknande kaka som sprittsas ut på ett spett över öppen eld.

• Luksilisk nötkaka - en utsökt, söt och mycket mäktig dessert där huvudingredienserna består av valnötter, hasselnötter samt lönnsirap alternativt honung.

• Pendonsk lemonkakor - ytterligare utsökta desserter där lemoner spelar huvudroll.

• Greverydsk honungsvåffla

• Övrigt - en uppsjö av olika ostar och lufttorkade korvar i Zorakin som alla har sin särskilda särprägel beroende på från vilken region eller, rent av, vilken by de kommer i från.

Klädesplagg

Det finns en hel uppsjö av olika klädesstilar i Zorakin. Klädesmode är viktigt bland adeln (och en del rika borgare) för att visa att man är rik, mäktig och framagångsrik. I huvudsak dominerar tre "stilar". Den "Kejserliga" stilen, den Romantiska (konservativa) och den Dalkiska stilen. Se mer under Wikifierade Zorakin. Tyget är dock nästan alltid importerat.

• Pampisk vadderad lädertunika (Fungerar som en harnesk eller kortärmad brynja. Ger +4 i skydd).

• Gredelmantel. En smidig, lätt och tålig mantel i högkvalitativt ylle.

• Tapert - en slags lätt vapenskjorta, ofta tillverkad och färgad i en riddares familjefärger, som man bär utanpå rustningen.

• Zorakisk storskjorta - skjorta som oftast är tillverkad i finaste kardiskt linne. Vissa adelsmän som verkligen vill visa hur rika de är låter tillverka skjortan i siden. Skjortan har mycket vida ärmar som hålls i hop med snörning vid handleder. Detta gör att ärmarna får ett något "puffig" karaktär. Devisen är att ju mer tyg skjortan innehåller desto mer pengar har man råd att göra sig av med (samtidigt finns en smakfullhetens gräns för hur mycket tyg man kan stoppa in i en skjorta - man kan inte komma med en skjorta där ärmarna hänger ner till knäna). Nackdelen med en sådan skjorta är att man måste hålla koll på skjortärmarna när man äter så att man inte doppar dem i maten. En man med goda anor och goda vanor vet hur man bär sig åt vid bankettbordet för att hålla skjortan ren. Om man vill veta något om en adelsmans börd och uppfostran så kastar man en blick på hans skjortärmar. Är de vida så är han sannolikt rik och av god börd. Är de vida OCH rena så är han sannolikt rik, av god börd och av god uppfostran. Är de vida och visar tecken på gamalt smuts vill han förmodligen endast ge sken av att vara rik för han har uppenbart endast råd med endast en sådan storskjorta och han har inte lärt sig hur man äter mat utan att skita ner den.

Vapen och rustningar

Zorakin är ett riddarland. Det innebär att rustningarna domineras av ringbrynjor. Rikare adel förstärker ofta ringbrynjerustningarna med rena ståldetaljer. Exempelvis bröstharnesk, knä-, skenben och fot samt armbåge. Rena helrustningar är extremt ovanliga än så länge.

Fotsoldater bär ofta bara en vadderad tunika som brynja, förstärkt med en överliggande läderharnesk. Eventuellt bär man en slag spjälad benskydd som skydd för skenben och knän. Dessa består av metallskenor fastsatta på härdat läder. Rikare eller mer välutrustade infanterister har oftast en ringbrynja på överkroppen och eventuellt metall- eller läderskydd på benen.

Typiska vapen är bredsvärd och sköld. I vissa fall föredras stridyxa. Men om man är riktigt modern så har man ett en- och enhalvhandssvärd eller ett långsvärd.

Ett annat favoritvapen framför allt bland knektar och infanterister är givetvis kortsvärdet. Falchionen börjar också vinna allt större uppskattning bland infanterister och knektar sedan Regaliegardisterna försågs med detta vapen (se ovan under "speciella artiklar för Zorakin") Vissa Regaliegardister är också försedda med en sorts bardisan.

Pamperna fördrar att slåss med en lätt lans som både går att stöta och kasta. Sidovapnet är en smalbladad slags stridsyxa med pik på baksidan.

Jorduashur

Import

• Vete - Ont om spannmål i den kalla norden.
• Lyxartiklar -
• Tyger - Från Kandra, Soluna.
• Plundringsbyten -

Export

• Salt - Salt finns i Krakelid
• Bärnsten - Bärnsten finns i rikliga mängder på Orghins kuster.
• Metaller - Metaller utvinns främst i Sigsdal.
• Dvärghantverk - Viss handel med nordavärgarna
• Röd Sandsten - Röd sandsten utvinns från Krakelid

Speciella och unika artiklar (Varor som är markerade med en * är ej officiella)

• Vapen/Rustningar

• Nordyxa
• Hylsspjut
• Thôrm-hjälm

• Dryck

• Hallebryggd - Ett öl som härstammar från Jorduashur.

• Mat

• Hällefisk* - En färsk fisk som grillas över öppen eld. Serveras tillsammans med olika saltade rovor.
• Valurhejlte* - Valrosshjärta. Anses som en delikatess och bringar styrka till sjömän. Serveras med knudar.
• Knudar* - Olika rotsaker, främst potatis, morötter, rovor som krossas och blandas ihop med fiskolja. De formas sen till bollar som kokas, saltas och serveras ihop med andra rätter.

• Smycken

• Hjeltband* - Runt många krigares handleder kan man se ett "hjeltband", ett flätat eller tvinnat armband av läderremsor. Armbandet sitter hårt åt och plockas aldrig av. Ett hjeltband ses som en symbol för mod eller hur tuff man är. Många veteraner har flera band med olika utföranden. Vissa Jorduakärler plockar sin fallna fiendes hjeltband.

• Klädesplagg

• Kragtorrs* - I den kalla norden klär sig Jorduashurerna under de bistra svåra vintrarna i en Kragtorrs. Det är en sorts tröjja i fodrat skinn med en tjock krage av päls. Den skyddar mot låga temperaturer och håller hals och nacke varm. Finare kragtorrsar är utsmyckade med graveringar och smycken av brons.

• Naturresurs

• Röd Sandsten* - Längs stränderna av floden Kräkla och som mest ju närmare Krakeborg man kommer är marken vackert röd sand. Detta kommer från millenia av vårfloder som översvämmat de platta landen runt floden och dess mynning. Sedan urtiden har floden avsatt sin röda sand vilken med tiden har packats til hård torr sandsten flera meter djupt. Om man skrapar bort de övre fuktiga lagren kan man med speciella sågar skära ut block av den röda sandstenen. Dessa används sedan som byggsten i Krakelid jarldöme. Den vackra röda färgen överglänser tegel och har länge varit uppskattad av akrogaliska köpmän, men även hos de förmögna i Barbias huvudstad Babor. Det är dock endast ett par decennier sedan erebosiska köpmän upptäckte den vackra röda sandstenen i Mastika Agga. Nu år 610 e.O. har Krakelids röda sandten börjat bli populär i västra Kopparhavet, där de riktigt rika vill skilja sig från de som har råd med tegel. Då stenens röda färg är klarare och kvaliten på sten slätare har dessa mycket dyra byggstenar börjat finna sina köpare. Än så länge är Norrtraden det enda handelshuset från Kopparhavet som har rätt att köpa stenen i norr.

Efaro

Import

• Hantverk -

• Lyxartiklar -

• Vapen - Import av vapen för att utrusta sina stammar.

Export

• Guld - Efarierna konkurerar med dvärgar om rika guldtillgångar

• Slavar - Ledande stammar säljer framstående medlemmar från sina konkurenter.

• Tobak - Tobak utvinns från norra Efaro.

• Tyger - Efaro är kända för sina vackra flermönstrade tyger.

Speciella och unika artiklar för Efaro

(Varor som är markerade med en * är ej officiella)

Hantverk

• Efariska Cypressaskar* - Dessa vackra askar av cypress exploderar i en kakafoni av graverade mönster. Gravyren färgläggs sedan med rött eller grönt. I de dyrare askarna så fylls gravyren med silver eller guld. Askarna användes först och främst av efarierna för att hålla askan av sina döda släktingar och förfäder, men på senare tid så har asken blivit ett mer vanligt hushållsföremål.

• Tolfasa* - Finns det några som säljer dörrar så är det efarierna. Rika importörer från Ereb har uppmärksammat det efariska hantverket och smyckar gärna sina hem med denna dörr som kallas för tolfasa. Tolfasan för efarierna är mer än bara en vacker utsmyckad dörr. Det är en sorts berättelse om familjen bakom dörren, dess släktband och yrken.

• Molodo* - stenhantverk, rikt utmejslade föremål i olika typer av mjukare stenarter, främst vackra lyktor i klot eller pyramidform. Överhuvudtaget är Efaro rikt på vackra stenarter som skeppas över haven.

Mat

• Fafnir* - Fafnir är en kryddstark efarisk maträtt som består av gulris, bönor och sandsyrsor. Sandsyrsorna förberedds genom att dess ben och huvud plockas av. Allt steks under snabb omrörning tills riset har fått en gyllende färg.

• Tolwane* - Tolwane är ett vitt runt bröd med hål i mitten. Degen bakas och hängs på en lång pinne som sedan torkar sig färdig i den efariska solen. Den speciella ingrediensen är lutzufrö (påminner om muskot).

• Masotho* - Syrödla, klassas om en delikatess i efaro. På syrödlan tar man tillvara på köttet vid buken, där skinnet är som tunnast. Syrödlan måste slaktas genast vid sin död, annars tränger gift in i köttet vilket gör det oätligt (och farligt). Serveras ihop med gulris eller bönor.

Vapen/Rustningar

• Ugibayane* - Stor avlång rundsköld. Vissa sköldar täcks med skinn från syrödla.

• Scamiff* - En dolk som ser ut som en scimitar i miniatyrformat. Väldigt vass.

• Beheramwda* - Ett långt spjut som oftast täcks med fjädrar från Tzu-Tzu fågeln. Spjutet är gjort i ett väldigt tåligt trämaterial.

Klädesplagg

• Umtwa* - En sarong med svarta och röda zigzag mönster.

• Umtiwda* - En sorts sjal som påminner om sarongen. Den omgärdar överkroppen och knyts med en knut under barmen.

• Lahdu* - Ett bälte av tiger eller lejonsvans. Svansen huggs av, garvas och innehållet ersätts av ett tåligt läderbälte. Svansen sys sen ovanpå läderstycket. Den svarta svansspetsen (från huvudsakligen lejon) hänger vid sidan om midjan.

Smycken

• Gulwabd* - Halssmycken av guld eller silver, oftast för de mer välbärgade efarierna. De fattiga använder brons eller koppar. Halssmycket är heltäckande och böjer sig ner halvvägs mot axlarna. Oftast rikligt graverade. Används huvudsakligen som en rustningsdetalj eller under högtider.

Dryck

• Jahiwha* - Denna dryck motsvarar erebs vanliga "öl" och är en vanlig rusdryck i Soluna. Den är väldigt stark och kan jämföras som en blandning mellan öl och te.

• Ulu* - Heliga ritens dryck. Denna dryck används vid ceremoniella och speciella tillfällen. Drycken är en blandning mellan olika kryddor och en viss promille syra från syrödlan. Syran är inte skadlig vid några klunkar, men större förtäring kan skada strupe och magsäck. Man känner dock en viss brännande känsla i halsen.

• Suss* - Dadelsprit från Rassalambad. Dadlarna jäses till söt saft med mycket låg alkoholhalt (Sadus) vilken sedan sakta destilleras i speciella ugnar som i huvudsak värms upp av ökensolen.

Felicien

Import

• Timmer - Felicien importerar mycket timmer till sin stora flotta. Framförallt furor från norra Hynsolge.

• Tyger - Populära tyger är akrogaliskt helsiden samt berendiskt grilnutyg.

• Metaller - Dvärgisk silvermalm

• Slavar - Importerar slavar från främst Efaro, Sombatze, Morëlvidyn och Montagor.

Export

• Hantverk - I form av luxuösa möbler av framförallt cederträ.

• Ädelstenar - Framförallt gula oposer och gröna smalugger.

• Pärlor - Från Gerdikkarkipelagen.

• Vin - Chyros - Ett svagt och mustigt fin.

• Sten - Marmor och vit kalksten.

Speciella och unika artiklar för Felicien

(Varor som är markerade med en * är ej officiella)

Hantverk

• Statyer* - Felicien är kända för sina otaliga statyer av marmor eller kalksten. Statyerna figurerar i alla storlekar från fingerstora figurer till riktiga kolosser. De är rikligt utsmyckade och ornamenterade. Populära avbilder är förståss den feliciska panteonen samt feliciska kungar och hjältar.

• Cyprefelica* - Detta är samlingsnamnet för en kunglig leverantör av feliciska möbler av den mer luxuösa typen. De görs av cederträ och endast de skickligaste hantverkarna samarbetar för att framställa dessa dyra och vackra möbler. Speciellt populära är stolar beklädda med en dyna av purpurtyget.

Mat

• Phelu* - En vanlig rätt i Felicien som består av kolgrillat lamm, oliver och fårost. Allt dränks i kryddade oljor av oliv. Serveras med linser.

• Vetsina* - En havsrätt som består av felicisk fisk, dränkt i citron. Till fisken serveras en röra av bönor och linser som ör kryddade med oregano eller basilika. Frukt av olika slag är ett vanligt tillbehör.

• Adhiso* - Bräserad bläckfisk i vin. Serveras med Feliciskt, oreganokryddat bröd. Frukt av olika slag är ett vanligt tillbehör.

• Philado* - En mix av skaldjur (räkor, musslor och ibland hummer) fräses i en gryta och serveras med linser och ibland fårost. Frukt av olika slag är ett vanligt tillbehör.

Dryck

• Chyros - Felicien är känt för sitt Chyros. Ett svagt, mustigt och pärlande vin. Vinet har blivit en nationaldryck i Felicien och är vanligt bland både rika och fattiga.

• Culaisson* - Detta är ett fint medelfylligt rött vin med en svag karaktär av björnbär. Det dricks mest av de rikare i Felicien och bryggs i Elikon.

Vapen/Rustningar

• Feliciska bredsvärd - Dessa vapen håller en ypperlig kvalite. De ser ut som en blandning mellan vanliga bredsvärd och huggare med skillnad att de feliciska smalnar av en lång bit från spetsen.

Klädesplagg

• Purpeplos* - Detta är en feliciskt purpurfärgad peplos som har blivit mycket populärt främst som statussymbol på grund av dess dyra pris. Peplosen används av kvinnor. Den består av ett rektangulärt stycke vävt tyg av fårull. Detta tygstycke, som är rikt dekorerat och färgstarkt, är oftast lite längre än kvinnan som det bärs av. Den formas till en cylinder kring kvinnans kropp, varpå den översta tygdelen viks ner så att man får ett överslag.

• Purkhiton* - Männens motsvarighet till kvinnans peplos. Också den tillverkad av det purpurfärgade tyget.

• Klovio* - Klovio är samlingsnamnet för en officers rustning och består av en kaftan av linne. Kaftanen är feliciskt styv och strikt med en lång och hög knäppning. Kragen är uppvikt och brösten kan man oftast se rikliga broderier. Kaftanen är slitsad på sidorna och armlös. På slagfältet förstärker man bröst och buk med plåtlamell, armar med läder och höft och lår med läderlamell. Högre officersbefattningar bär ibland en luftig purpurfärgad gördel diagonalt från axel till midja

Färgämnen

• Purpur från purfurosnäckan - Denna färg utvinns ur purfurosnäckan vilket ger en klar och intensiv lila färg.

Oljor

• Olifo - Denna olja som utvinns ur oliv används framförallt till matlagning av felicierna. Oljan används även ibland som skydd mot solen eller bland de fattigare som en alternativ parfym för att dölja odörer.

Palinor

Import

• Salt – Från Jorduashur och i viss mån Ransard.

• Tyger – Från Trakorien

• Vapen - Från Küldkres – dvärsmidda lyxvapen

Export

• Stridshästar – begränsad men lukurativ lyxexport

Speciella och unika artiklar för Palinor

(Varor som är markerade med en *)

Hantverk

• Nomadslöjd* - Bland de palinoriska vildmannastammarna ägnas det mycket tid och möda åt vackra träsniderier (främst vagnar, tältstolpar och knivslidor), vackra virkverk (plädar, vantar och varma plagg), målade skinnarbeten (ofta med vackra och färgstarka scener) och enkla lergodskärl. Genomgående teman är slingrande orm-mönster, flätverksmönster, groteska djuransikten och knotor och dödskallar. Olika stammar och klaner har olika stilar, och en särskild Khartotumstil har vuxit fram runt vintermarknaden. Slöjdmästarna där ägnar sig även åt att snida relikskrin i horn eller bärnpoppel.

Mat

• Farmarost – En mustig och mjuk osttyp vars typiska mjölkighet gör sig bra till grovt bröd och soppa. Vissa orter är berömda för sina farmarostar: Tilarud, Sovra och Lyngrastorf.

• Lamm på nomadvis – Bultad lammbog som äts bäst med kniv eller uppluckrad i soppa. Tillagas med påk, och röks ofta för hållbarhet.

• Magost – En nomadrätt. Magosten lagras i magsäck av ko, get eller häst, vilken sys till en lämplig påse. Smaken är rökig, köttig och mustig. Påminner om farmarost, men har en strävare smak.

• Osha* – Syrlig mjölk med bär. Serveras också med nötter. Uppfriskande mellanmål under skörd och arbete.

• Milassum (Svartsoppa) – Soppa på getblod. Soppan är mättande och rik, och skall ge potens, mod och styrka. Soppan är förbehållen palinbröder, och det är föreskrivet i ordensreglerna att svartsoppa skall drickas minst tre dagar per vecka. En strängare svartsoppediet kombineras ofta med hårda träningspass.

Dryck

• Suröl – Svagt bondeöl för vardagsdrickande. Dessutom vanligt i Khartotum, där vattnet är odrickbart under vissa årstider.

Vapen/Rustningar

• Xeit** – Traditionellt nomadspjut, ofta försett med en färgad tygslinga för att lättare kunna hittas efter att det kastats. Kan användas både som ryttarlans och kastspjut.

• Knoppkejra** – Avlång, framtung klubba. Vanlig bland nomadstammarna, särskilt vid envig, blodshämnd eller slagsmål.

Klädesplagg

• Tunika* - I Palinor menar man speciellt riddarbrödernas ordenstunikor när man talar om en tunika. Dessa plagg sys efter färdiga mått och i vissa färger, men beroende på riddarens ställing kan de variera från grovt ylle till finaste glanstyg. Tunikan har en hög symbolisk status som en symbol för ridderskap och integritet hos palinorden.

• Karsp* - Den smidiga karsphättan är ett varmt och regntåligt plagg typiskt för de nordliga bosättnignarna. Den högt knäppta kåpan faller över axlarna till midjehöjd, som en sorts halvmantel. Den vävs ofta i tätt och fettat tyg, och signalerar tydligt att bäraren är av bondeklass.

Nargur

Import

• Järn - Dvärgarna i Nidabergen är nargurernas huvudsakliga källa, men järnet kommer även i viss grad från Kardien (via Mastika Agga), Berendien (via Torshem) och Jorpagna (via Trasimo).

• Salt - Från Jorduashur (via Mastika Agga) och Mirel (Via Trasimo).

• Hantverk - Bland de nargurer som anammat söderna vanor, de såkallade brotarna, är goda verktyg mycket eftertraktade.

Export

• Timmer - Det narguriska masttimmret är av det bästa på Altor. Det flottas till Mastika Agga vartifrån det skeppas ut till länder i både Ereb och Akrogal. Under en kort tid på 580-talet e.O. fraktade berendierna furor från Torshem, men då skogarna kolonisterna här förfogade over var nerhuggna tog denna handel slut.

• Honung - Utvinns over hela Nargur från vildbin. Honung kallas av nargurerna "Gudinnans gåva".

• Bärnsten - Från Mastika Agga exporteras dessa vakra stenar som hittas längs Orghins södra kuster. Bärnstenen har ofta gröna stråk vilket har blivit omåttligt populart i vissa av söderns länder.

• Mammutbetar - I Mastika Agga handlas det med betar från huvudsakligen orghinsk ismammut (mammothos orghinikum) medans det i Trasimo endast är de mindre från den inhemska mastodonten (mammothos nargurikum terribiles).

• Skinn & Pälsverk - Nargur skogar är stora, så även mängden pälsverk och skinn som härstammar härifrån.

• Slavar - Från Nargurs västra skogsbryn går den ökände Slavleden mot Mefamirs sjö.

• Guld - Elbisiska högåsbergens flodbäddar i Trasimo glimmar av guld.