Vattensvin

Typ av pälsfisk som lever i stora sötvattenssamlingar. Särskilt i Klomellien i Ereb och i vissa delar av Samkarna är de vanliga.

Klomelliskt vattensvin

Det klomelliska vattensvinet är Erebs största gnagare. Den älskar vatten, är duktig på att simma och dyka och kan stanna under vattenytan en betydande tid. Den har till och med simhud mellan tårna. Vattensvinen äter främst gräs och andra växter i eller vid vatten. Den betar mest sent på eftermiddagen och tidigt på kvällen. Vattensvinen lever i grupper med cirka tio vuxna djur. I gruppen ingår en dominant hane, några honor, flera ungar och ungdjur och en eller flera hanar som har låg ställning i gruppen. Oftast får vattensvinet ungar en gång om året. Det klomelliska vattensvinet lever främst i sank- och träskmarkerna kring Jaggaracksjön. Det har även hävdats att arten skådats i Snoarskogarnas flodsystem. Vattensvinet används av triskerna och hisskoviterna som köttboskap. De är billiga i drift då de både är sjukdomståliga samt lever på gräs och alger. Nackdelen är att de är tämligen rymningsbenägna. Den taxonomiska tillhörigheten hos arten har länge varit en debatt bland de lärde. Mandelmunkarna klassar arten som ett grisdjur, Akademin i Tricilve benämner dem ludna fiskdjur och yoleviterna hävdar att de är besläktade med gnagare. Folket kring Jaggaracksjön är dock oberörda av liknande diskussioner så länge vattensvinen ger kött till matborden.

Samkarniskt vattensvin

Det samkarniska vattensvinet liknar det klomelliska, men är ännu större, och utgör därmed Altors största gnagare [i klass med vår egen världs utdöda Phoberomys pattersoni och Josephoartigasia monesi]. Den blir lika stor som en välgödd tjur, runt 3 meter lång, exklusive den 150 cm långa svansen. Mankhöjden ligger runt 150 cm den också. Det rör sig om en oerhört massiv varelse med en vikt uppemot ett helt ton. Det samkarniska vattensvinet är en fridsam varelse som lever av vattenväxter och frukter. P.g.a. sin storlek så har fullvuxna djur få naturliga fiender.