Mandelorden
Inledning
...text kommer...
Beskrivning
Typ
Värdslig munkorden (tidigare religiös orden för gudinnan Ingeril).
Säte
- Lyceet i Pendon, Zorakin
Övriga säten
- Lyceet i Gringul, Erebos
- Lyceet i Lindaros, Berendien
- Lyceet i Argald, Jorpagna
- Lyccet i Grivela, Jorpagna (?)
- Lyceet i Munzga, Magilre
- Lyceet i Bemir, Hynsolge (nerbrunnet och översvämt)
- Lyceet i Mafor, Felicien (?)
Storlek
..kommer...
Tillträdeskrav
Novis
100 sm och en granskning inför "Ingerils ögon" (noviserna testas för sitt studiehuvud och lämplighet som blivande mandelmunk).
Acolyt
En "donation" vars storlek berättigar till ett visst antal år av undervisning, samt läs/skrivkunnighet.
Rikedomar
..kommer...
Makt
..kommer...
Organisation
Mandelorden leds av en Stormästare som har sitt säte vid lycèet i Pendon. Varje enskilt lycèe leds av ett råd av Läromästare bestående av de mest framstående lärde innom respektive områden. Mandelordens munkar kan delas in i tre grader och deras liv i tre faser:
- Novis - Lärdomens väg
- Blivande munkar tas upp som Novis vid orden. De undervisas av de lärde, sköter om de dagliga sysslorna (matlagning, städning, ärenden m.m.) och tillverkar avskrifter ur lycèets textsamlingar.
- Lärjunge - Sanningens väg
- Novisen svärs in i Mandelorden och blir Lärjunge. Han har nått en bildnings- och mognadsfas där han nu förväntas söka sig ut på vetenskapliga expeditioner, resa till andra länder i sökande efter mer kunskap, böcker skrifter etc. Hans kunskaper är avsedda inte bara för honom själv utan även för hans lycèe.
- Lärd - Upplysningens väg
- När lärjungen har rest runt en tid återvänder han till sitt lycèe och lägger fram sitt material för de lärde. Om ett tillräckligt högt nivå har uppnåtts innom relevanta kunskapsområden tas han upp som Lärd och får sin mandelkrans klippt. Hans fortsatta liv kommer att handla om forskning och uppläring av noviser och acolyter.
Syfte
”Endast kunskapen kan skänka verklig Lycka. Sinnlig njutning kan endast ge en flyktig lycka eftersom man tröttnar om man får för mycket av den, men Kunskapen är outgrundlig, outtömlig och oändligt stimulerande. Estetiska upplevelser är obeständiga, medan Lärdomen och Kunskapen alltid skall bestå.”
Haakon Mandel lärde att man endast genom att studera historiska källor kan få full insikt i världens flöden och ordens ser följande tre uppgifter som sina:
- Sökandet av kunskap
- Nedtecknandet av kunskap
- Spridandet av kunskap
Verksamhet
Enligt gammal jorisk tradition är kunskapen delad i tre och det är innom dessa områden som munkarna verkar och söker uppnå sina syften.
- Historia - Timglaset
- historia, filosofi, språk, geografi, religion
- Juridik - Vågskålen
- jorisk rätt, retorik, statskunskap, utomlycéeiska studier
- Medicin - Trädet med fågel
- medicin, zoologi, botanik, antropologi, matematik, astronologi
Mandelorden tar även upp studenter, såkallade acolyter, som inte avser att bli munkar utan endast vill göra sig till godo den kunskap orden besitter. Avgifterna, eller donationerna som de gärna kallas, tas emot i förskott och för att en viss nivå skal kunna upprätthållas på acolyternas kunskaper acepterar munkarna inget mindre än tre års studier. De flesta acolyter logerar i en slags studentbostäder kallat Mandelithus.
Acolyt
- Detta är det urgamla namn studenter kallas när de mot donationer tas in vid Mandelorden vid sidan om ordens noviser. Det är få som minns att acolyt urprungligen betecknade en lärjunge till gudinnan Ingeril, och de numera rätt värdsliga mandelmunkarna bryr sig inte längre om att påpeka detta. Benämningen används ofta lite slarvigt om andra studenter också, och det utnyttjar gärna de som endast studerar hos fristående lärde eller helt själv vid bibliotek för att skaffa sig lite extra prestige. De flesta acolyter i Zorakins huvudstad Pendon gillar numera att kalla sig mandeliter, något som de få riktiga acolyterna som endast vurmar för de "klassiska idealen" (en ständigt minskande skara) är tacksamma för.
Mandelit
- När Mandelorden på 300-talet f.O. etablerades var en av grundtankarna att upplysa och utbilda folket. Eftervart lyckades munkarna locka samhällets ledande till lycèerna och då var deras verksamhet säkrad. Mot till en början små donationer togs ynglingar in vid lycèerna som acolyter och gavs utbildning innom jorisk kunskap brevid ordens noviser. Acolyterna samlades i såkallade "Mandelithus" vid lycèerna, där de logerade och fick sin fysiska försörjning. Under några år bodde studenterna här och skapade sig den fernissa av jorisk kultur som sågs som ett ideal i stora delar av det forna Kejsardömet Jorpagna, innan de återvände till sina familjer och sin vidare fostran. Dessa ursprungliga logement finns inte kvar vid lycèerna utanför Aidne men i Pendon existerar de fortfarande, om än i något förändrat form. Tidigare var det huvudsakligen adeln som hade råd att skicka sina barn till lycèerna och det fanns endast acolyter ur denna samhällsklass, men eftervart som handlare och borgare ökade sin betydelse kunde även de skaffa sig utbildning hos mandelmunkarna och samsas med adeln. I Pendon började dessa blandade acolyter på ???-talet e.O. anlita fristående lärde från utanför Mandelorden till att komplettera deras utbildning, huvudsakligen från De Lärdes Skara som verkade vid Pendons stora Bibliotek. Detta visade sig ge fördeler senare i livet och en slags institution innom, eller brevid, lycèerna utvecklades vid flera av stadens mandelithus. Acolyterna i Pendon kallar sig numera oftast mandeliter för att särskilja sig, både från den gamla innebörden av ordet "acolyt" och från andra studerande som anammat benämningen. Otaliga ritualer och formaliteter fröjdas bland de välutbildade mandeliterna, kamratfostran och inbördes tävlingar ger tuffa villkår, allt detta till tross; de domirerar mer och mer av Zorakins samhällselit. Tvister mellan mandeliterna och adepterna från Lysande Vägens katedralskolor är vanliga, och med fristående studenter från Biblioteket uppstår gärna regelrätt handgemäng. Många är de de dueller som börjat med retoriska formuleringar och slutat med svärd och blodvite i gryningen. Deras lärare möts också de till dyst, men de sker oftast mer fridsomligt på Lycèeplan även om ibland vassa pennor mycket bokstavligt förekommer.
Grundades
..kommer...
Heraldik
...tror avklarat?...
Vimplarna på lycéenas tak är svarta med en vit cirkel, symbolen för kunskapens ljusa källa i det omkringliggande mörkret. Munkarna bär svarta kåpor med svarta mantlar, samt den s.k. mandelska munkkransen, oavsett rang inom orden. Kläder och frisyr infördes bland noviser och lärde någon generation efter Haakon Mandels död, och hårstilen har fått namn efter honom. Kransen av hår har sedan tagits upp av en rad olika munkordnar i Ereb. Mästarna bär guldkedjor med amuletter som visar vilket ämne de förestår (timglas för historia, vågskål för juridik, ett öga på ett slätt mynt för teologin och ett träd med en fågel för medicin). Stormästaren kedja är tjockare och amuletten är ett stort (radie 5 cm) guldmynt från Zenobias tid med den kejserliga runan för kunskap på. Orden har inga väpnade styrkor och även om man håller sig med vakter vid lycéerna så bär de oftast stadens eller den lokale härskarens färger.
Historia
...behöver putsas och kanske delas i Översikt (ordens roll genom tiderna) och Kronologi?...
Mandelorden grundades år 401 f.O. av Haakon Mandel. Någon gång kring år 380 f.O. begav sig en grupp Mandelmunkar till kullen mitt på Indar. Man hittade flera ruiner, bla ett torn för magikerstudier, samt flera intakta konstföremål och statyer. Viktigast var dock ytterligare ett bibliotek med bortglömda skrifter. Hänförda av denna orörda skatt från kejsartiden skapade man ett lycée med bibliotek även här. År 367 f.O. grundades lycéet i Pendon. Detta kom att växa snabbt och gick snart om Indarsols och Luksilos lycéer. Specielt tog detta fart efter att kungen av Caddo skickat sin enda son för undervisning vid lycéet i Pendon. Efter det började det strömma in studerande från Caddo, Kardien, Erebos, norra Tolan (Berendien), och till och med från södra Tolan (Felicien) och Vasterhavets öar (Trakorien). Framgången för Pendons lycée ledde till att övriga lycéer i Zorakin övergavs eller bantades ner betydligt. Många av de kunskapsskatter som fanns runt om i landet fördes över till det växande lycéet i Pendon. Ytterligare en bidragande faktor var att munkar ur Mandelorden Ca 290 f.O. fann guld på södra Grindanu. Stormästaren Aquahom beslutar att fyndet skall hållas hemligt och av rädsla för plundring och inflation beslutar han att skatterna skall förvaras i Pendons lycée och släppas fram endast vid behov. Under tvåhundra år lyckas man i hemlighet skörda rikedomarna och det bidrar ytterligare till Pendons lycées tillväxt, men också till att stor kunskap kan insamlas från kända Altors alla hörn. Den kardiske kungen Ovar I bränner ett par lycéer år 65 f.O. då han misstänker att munkarna är zorakiska spioner, men annars sprider sig orden över Ereb på uppmuntran av olika härskare. (Så sent som under 500-talets andra hälft grundar man lycéer i Jorpagna på uppmuntran av kejsaren.) Under Lindskiarnakrigen bränns många av ordens lycéer ner, bland annat det stora lycéet i Indarsol. I stridigheterna mellan Caddo och Zorakin år 55 f.O., efter att man gemensamt besegrat lindskiarna, bränns Pendon och dess magnifika lycée ner. Stora kunskapsskatter går förlorade, liksom en stor guldskatt. Skatten återupptäcks vid konstruktionen av Pendons nya slott år 46 f.O. Med denna kan Zorakin betala Caddo Pharynx lösen och länderna får fred. Kungen donerar en del av skatten till Mandelorden för byggandet av ett nytt lycée och bibliotek i Pendon. Orden får nytt liv men har sedan dess endast en mindre betydande roll. Orden är dock fortfarande den främsta källan för historisk kunskap i Ereb och ännu kallar härskare ibland till sig dess lärde för råd.
Översikt
Mandelordens har genom historien...
Kronologi
- 401 f.O.
- Ett bibliotek från Kejsardomet Jorpagnas tid upptäcks...