Efaro

Efaro är ett splittrat land, ett land som i sina indre deler bebos av högtstående men världsfrämmande kulturer, mystiker och filosofer som sedan efarierna blandade sig med Golwyndakulturens sombatziner, har bevarat, och även förfinat, mycket av denna tidens kunnskap. Ute vid kusten bor de som avspeglar det vilda och krigerska i efariernas kynne, de som i sina stålklädda kanoter plundrar och dödar både varandra och erebiska solfarare i en evig förödelse. Detta är Efaros förbannelse, att de individer som kunnat leda de åtta stammarna tillbaka till sin forna storhet lämnar det värdsliga livet och beger sig till mystiristernas gudastäder i landets indre, medans deras systrar och bröder vid kusten ägnar sig åt krigets konst och handel med eget blod.

Efaro
Invånarantal	-
Befolkning	-
Huvudstad	-
Styrelseform	-
Exportvaror	-
Importvaror	-
Armé	-
Religion	-
Övrigt	-

Städer

Kwoske

Huvudartikel:Kwoske

Bylos

Huvudartikel:Bylos

En urgammal efarisk stad hellig för alla landets åtta stammar. Fortfarande efter nästan femtonhundra år finns i Bylos spår av den magnifika arkitektur Efaro en gång var känt för. Solfarare från västra Kopparhavet intog staden 198 e.O. och den blev en del av Solstaten, dock med en stor efarisk befolkning. Feliciska legosoldater utskickade av sin kung Kleriomon II till hjälp för solfararna etablerade en stark närvaro i staden och efter ett efarisk uppror 223 e.O. tog de över Bylos och deklarerade den som felicisk koloni. Trots protester från ledningen i Solstaten och Lysande Vägens prästerskap började felicierna handla med slavar från östra Efaro. 307 e.O. återtogs staden av den efariska dermanerstammen som ville ena hela Efaro och fördriva alla erebier vare sig det var aidniska solfarare, dalkiska handlare eller feliciska slavjägare. Även efarier från andra stammar kastades ut, trots att Bylos inte traditionellt ansågs tillhöra någon av de åtta storstammarna. När sedan dermanerna tvingades återvända till Efaro efter sin ockupation av Felicien på andra sidan havet blev Bylos gett som koloni till felicierna i fredsfördraget som följde. Staden blev återigen en utgångspunkt för slavhandel i Efaro och övriga Soluna men framförallt blev den en viktig militärbas som kunde hålla de efariska piraternas stålklädda kanoter under kontroll. Under 400-talet e.O. försökte Krun vid flera tillfällen att erövra Bylos men efter sitt nederlag vid Lopenta 451 e.O. gav de upp sina koloniseringsförsök i Kopparhavet. (Denna text återges också under Felicien)

Caraidon

Huvudartikel:Caraidon

Ursprungligen ett mindre efariskt kustsamhälle som under Kejsardömet Jorpagna gjordes till kolonihuvudstad i Efaro Tigranica. Blev senare en viktig stad i det dermanska stamförbundet och härifrån utgick invasionen av Felicien 311 e.O. Den tillfångatagna kung Kiolomon III hölls som gisslan i Caraidon under 32 år. När sedan felicierna gjorde uppror och frigjorde sig från dermanerna lyckades de i fredsfördraget få kontroll över denna stad som sedan är deras viktigaste koloni i västra Efaro. Paridontemplet som restes till minne av Kiolomon är det största farsegels det feliciska kärnlandet. Staden ligger vid mynningen av den mäktiga Ytalizfloden och nerför den skeppas varje år otaliga slavar från Efaros inre.(Denna text återges också under Felicien)

Övriga städer

Abn Haza

Harkarion

Hittin

Ashbathonê

Saltmine

Samhälle

Befolkning

Aderrahaman - aderriker i Aderrastammen

Al-radi - raditer i Raditstammen

Ayh-Sarah -asaruter i Ayhastammen

Dermanien - dermaner i Dermanerstammen

Eah-Sarah - esaruter i Eahstammen

Och-Sarah - osaruter i Ochastammen

Salah - salaker i Salahstammen

Tigranes - tigraniker i Tigranastammen

Religion

Lysande Vägen

I Efaro finns en variant av Lysande Vägen där solguden Etin tillbes under namnet Efthek (Se Lysande Vägen)).

http://idisk.mac.com/Eikonos-Public/erebaltor/efarit.jpg

En efaritisk bontisâl med en traditionell stav föreställande krigaren khes-Mekeh