Tideräkning: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[category:kalendrar]] | [[category:kalendrar]] | ||
På Altor används många olika tideräkningar och kalendersystem men alla har samma astronomiska förhållanden att utgå från: | På Altor används många olika tideräkningar och kalendersystem men alla har samma astronomiska förhållanden att utgå från: | ||
*Solåret består av 360 dygn. | |||
*Månen går genom sina faser på 30 dygn. | |||
*Altor lutar i förhållande till himlakropparna vilket ger upphov till solstånd och jämndygn med mellanrum av 90 dygn. | |||
=Allmänt= | =Allmänt= | ||
Versionen från 26 april 2009 kl. 08.15
På Altor används många olika tideräkningar och kalendersystem men alla har samma astronomiska förhållanden att utgå från:
- Solåret består av 360 dygn.
- Månen går genom sina faser på 30 dygn.
- Altor lutar i förhållande till himlakropparna vilket ger upphov till solstånd och jämndygn med mellanrum av 90 dygn.
Allmänt
Året
Solåret räknas från middag vid en av solståndsdygnen.
Månåret räknas från midnatt vid valfri fullmåne, vanligen vid en av solståndsdygnen.
Kalenderåret räknas från valfritt datum men det är vanligt att anknyta till någon astronomisk observerbar tidpunkt.
Månaden
Månmånaden räknas från valfri fas.
Kalendermånaden räknas från valfritt datum.
Dygnet
Dygnet räknas vanligen från midnatt eller soluppgång, men även från middag och solnedgång.
Tideräkningar
Arcivaliska Tideräkningen
(daterar efter profeten Odos uppenbarelse år 0)
Dvärgisk Tideräkning
(daterar utifrån respektive rikes grundande)
Feliciska tideräkningen
(daterar efter kimzônernas ankomst till Ereb 27 f.O.)
Kejserliga Jorpagniska Tideräkningen
(daterar efter segern vid Grivela 1065 f.O.)
Morëlviska tideräkningen
(daterar efter Storkonungen Haieg-hamus död 1038 f.O.)
Thelgulisk Tideräkning
(daterar efter vad som i Thelgul anses vara tiden för den Första Konfluxen 9734 f.O.)
Vicotniks tideräkning
(daterar efter efter Vicotniks ankomst till Nidland 468 e.O.)
Kalendersystem
Exarkens kalendersystem
(29 dygnsmånad, fortdagar, festeveckor, Odosdag)
Joriska kalendersystemet
(30 dygnsmånad, månåret stämmer, tolv tidsgudommar)
Golwyndiska kalendersystemet
(likt det joriska, triader, tzolkiner, älgar)
Akrogaliska (Furgiska) kalendersystemet
(364 dygn pr år, 28 dygnsmånad, nittiettcykeln)
Margyliska kalendersystemet
(364 dygn pr år, furgisk månskiva, Shakora)
Yndariska kalendersystemet
(gammalt system som tidigare var utbrett i de östra haven)
Dvärgiska kalendersystemet
(gemensamt system för alla dvärgar i Ereb och Orghin)
Kalendrar
Aidniska kalendern
(Kardien, Zorakin, Magilre, Monturerna, delar av Klomellien, Palinor, delar av Berendien)
Arcivaliska tideräkningen
– exarkens kalendersystem
Caddiska kalendern
(Caddo, Nya Arno)
Arcivaliska tideräkningen
– exarkens kalendersystem
Nyjoriska kalendern
(Jorpagna, Berendien, Erebos, Hynsolge)
Arcivaliska tideräkningen
– joriska kalendersystemet
Trakoriska kalendern
(Trakorien, Staden O, Mereld, Klomellien)
Arcivaliska tideräkningen
– golwyndiska kalendersystemet
Kimzônska kalendern
(Felicien, Krilloan)
Feliciska tideräkningen/Arcivaliska tideräkningen
– yndariska kalendersystemet
Piratkalendern
(Morëlvidyn, Montagor, Ankorath, Dunderin, Kasyr, "Kopparhavet")
Morëlviska tideräkningen[1]
– exarken kalendersystem
Imperiska kalendern
(det tidigare Kejsardömet Jorpagna)
Kejserliga Jorpagniska tideräkningen
– joriska kalendersystemet
Nidländska kalendern
(Nidland)
Vicotniks tideräkning
– margyliska kalendersystemet
Krunska kalendern
(Krun)
??? tideräkning
– akrogaliska kalendersystemet
- ↑ Mycket vanligt är också att räkna utifrån det skepp eller den hamn man tillhör, samt den kapten som regerar. Eks: ”Det var i Vågdansarens sjunde år under kapten Drobin.”