Tideräkning

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök

På Altor används många olika tideräkningar och kalendersystem men alla har samma astronomiska förhållanden att utgå från:

  • Solåret består av 360 dygn.
  • Månen går genom sina faser på 30 dygn.
  • Altor lutar i förhållande till himlakropparna vilket ger upphov till solstånd och jämndygn med mellanrum av 90 dygn.

Allmänt

Året

Solåret räknas från middag vid en av solståndsdygnen.

Månåret räknas från midnatt vid valfri fullmåne, vanligen vid en av solståndsdygnen.

Kalenderåret räknas från valfritt datum men det är vanligt att anknyta till någon astronomisk observerbar tidpunkt.

Månaden

Månmånaden räknas från valfri fas.

Kalendermånaden räknas från valfritt datum.

Dygnet

Dygnet räknas vanligen från midnatt eller soluppgång, men även från middag och solnedgång.

Förskjutningar

Det förekommer hela tiden små förskjutningar i årets, månadens och dygnets längd. Dessa är mycket svåra att förutsäga då de sker under sol- och månförmörkelser.

Tideräkningar

Arcivaliska tideräkningen

Huvudartikel: Arcivaliska tideräkningen

Tideräkning som används i de länder som följer Lysande Vägen. Åren dateras efter profeten Odos uppenbarelse år 0 och det nuvarande året är 610 e.O.

Dvärgisk tideräkning

(daterar utifrån respektive rikes grundande)

Feliciska tideräkningen

(daterar efter kimzonernas ankomst till Ereb 27 f.O.)

Kejserliga Jorpagniska tideräkningen

(daterar efter segern vid Grivela 1065 f.O.)

Morëlviska tideräkningen

(daterar efter Storkonungen Haieg-hamus död 1038 f.O.)

Thelgulisk tideräkning

(daterar efter vad som i Thelgul anses vara tiden för den Första Konfluxen 9734 f.O.)

Vicotniks tideräkning

(daterar efter efter Vicotniks ankomst till Nidland 468 e.O.)

Kalendersystem

Exarkens kalendersystem

(29 dygnsmånad, fortdagar, festeveckor, Odosdag)

Joriska kalendersystemet

(30 dygnsmånad, månåret stämmer, tolv tidsgudommar)

Golwyndiska kalendersystemet

(likt det joriska, triader, tzolkiner, älgar)

Akrogaliska (Furgiska) kalendersystemet

(364 dygn pr år, 28 dygnsmånad, nittiettcykeln)

Margyliska kalendersystemet

(364 dygn pr år, furgisk månskiva, Shakora)

Yndariska kalendersystemet

(gammalt system som tidigare var utbrett i de östra haven)

Dvärgiska kalendersystemet

(gemensamt system för alla dvärgar i Ereb och Orghin)


Kalendrar

Aidniska kalendern

(Kardien, Zorakin, Magilre, Monturerna, delar av Klomellien, Palinor, delar av Berendien)

Arcivaliska tideräkningen

exarkens kalendersystem

Caddiska kalendern

(Caddo, Nya Arno)

Arcivaliska tideräkningen

exarkens kalendersystem

Nyjoriska kalendern

(Jorpagna, Berendien, Erebos, Hynsolge)

Arcivaliska tideräkningen

joriska kalendersystemet

Trakoriska kalendern

(Trakorien, Staden O, Mereld, Klomellien)

Arcivaliska tideräkningen

golwyndiska kalendersystemet

Kimzônska kalendern

(Felicien, Krilloan)

Feliciska tideräkningen/Arcivaliska tideräkningen

yndariska kalendersystemet?

Piratkalendern

(Morëlvidyn, Montagor, Ankorath, Dunderin, Kasyr, "Kopparhavet")

Morëlviska tideräkningen *

  • Mycket vanligt är också att räkna utifrån det skepp eller den hamn man tillhör, samt den kapten som regerar. Eks: ”Det var i Vågdansarens sjunde år under kapten Drobin.”

exarkens kalendersystem

Kejserliga kalendern

(det tidigare Kejsardömet Jorpagna)

Kejserliga Jorpagniska tideräkningen

joriska kalendersystemet

Nidländska kalendern

(Nidland)

Vicotniks tideräkning

margyliska kalendersystemet

Krunska kalendern

(Krun)

??? tideräkning

akrogaliska kalendersystemet

Kalmurriska kalendern

Huvudartikel: Kalmurriska kalendern



<references/>