Golwyndisk tideräkning

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Om golwyndiernas perfekta kalender, två fruktansvärda upptäckter och astrologiska typexempel


Ett år är 360 dygn långt och månen hinner precis gå genom sina fyra faser 12 gånger under denna tid. Mycket enkelt, och golwyndierna vid sötvattenshavet, som var de första att nedteckna dessa enkla fakta, delade glada upp sin kalender med 30 dygn i varje månad och 12 månader på ett år.

Men! Snart upptäcktes det att på något vis kom detta vackra system (som också hade fått golwyndierna att basera hela sitt räknesätt på 12 och bl.a. dela upp en cirkel i 360 grader) i otakt med hur det borde vara om man, som astrologerna (med furgierna som typexempel) gärna gjorde, räknade timmarna noggrant. Palofars stjärna steg inte upp över horisonten i sydost precis vid midnatt på årets kortaste dag som den borde göra. Det hela fungerade ändå hyfsat bra och man fick helt enkelt lägga till någon timme, eller ibland ett helt dygn, när man behövde komma i takt.

Sedan en dag upptäcktes något fasansfullt! En enkel bonde ute på slätten, med uppgiften att sköta tillflödet i en av de tusentals bevattningskanaler som genomkorsade golwyndiernas land, märkte att under en dag då solen gömde sitt ansikte (solförmörkelser var kända fenomen och det ansågs som lyckosamt att befinna sig utomhus i det svalkande mörkret under en sådan) så verkade bassängen nedanför kanalluckan fyllas snabbare än den borde, om man tittade på solskuggan. När han berättade denna iakttagelse för den lokala enkiprästen och denne sedan nämnde detta i sin årliga lägesrapport till stadsstatens styrelse, kom den fruktansvärda sanningen fram – under en solförmörkelse stannar tiden!

Golwyndakulturen var nära att gå under efter denna upptäckt som bara ett par år senare kunde verifieras under en ny förmörkelse. Alla möjliga fasansfullheter rapporterades ha hänt under den tid som ändå förflöt medan solen inte syntes, och som en sista utväg (egentligen hände inte så mycket hemskt men det var ju bäst att vara på den säkra sidan) kallade golwyndierna samman alla sina lärda kvinnor och män, astrologer, filosofer och magiker för att försöka förstå gudarna och rädda världen.

Efter långa diskussioner, himmelsskådande, vattenmätningar, beräkningar och funderingar kom till sist filosofen Whellina M´byno fram till inte ett svar, utan en förklaring till hur denna tidsfördröjning, som borde bli bara större och större för varje solförmörkelse, ändå verkade korrigera sig själv på något sätt. Under de i antal betydligt fler månförmörkelserna (som inte ansågs lika lyckobringande, då de gärna innebar vilda kalmurrier i gränstrakterna mot norr, men ändå betraktades som rätt ofarliga) förflöt tiden snabbare än den borde: den återhämtade tid som gått förlorad vid solförmörkelserna.

Golwynda skakades åter i sina grunder, men då det heller inte denna gång hände något, och detta var ju tydligen något som hade pågått sedan tidernas begynnelse, lugnade sig de flesta, och till sist var det bara astrologerna (med sombatzinerna som typexempel) som med sin tendens till melodrama hetsade upp sig.

Dessa upptäckter ”förstörde” golwyndiernas perfekta kalender, men de förklarade samtidigt alla dessa kalenderkorrigeringar som alltid hade behövt göras och nu kunde astrologerna (med krunierna som typexempel) tävla om vem som kunde beräkna flest förmörkelser framåt och bakåt. Den golwyndiska kulturen försvann inte i en tidslucka, men den lyckades heller aldrig förstå gudarnas tanke med dessa tidskorrigeringar.

Det golwyndiska kalendersystemet

Allmänt

Högkulturen runt Golwyndas sötvattenhav utvecklade tidigt en kalender utifrån astronomiska observationer. Avancerade solur delade in året i 360 dygn om 12 månader med 30 dygn vardera. Dygnet delades i 24 timmar som gärna mättes med vattenur intill bevattningskanalerna. Året räknades på olika sätt administrativt, religiöst och folkligt. Astronomerna började det administrativa året precis vid midnattsfullmånen efter lågsoldygnet (vintersolståndet), enkiprästerna inledde det religiösa året när de bestämt sig för att lämplig vattenmängd var samlad i reservoarerna, medan folket höll uppsikt över hjälten Palofars stjärna och när den först visade sig över horisonten i sydöst. Månaderna följde månens faser och hade namn efter de tolv Tidsgudomarna. Den golwyndiska kalendern har påverkat ett flertal andra folk och kulturers sätt att indela tiden, men i sin ursprungliga form används den idag endast i delar av Sombatze. I västra Ereb används den Trakoriska kalendern som delvis baserar sig på de gamla golwyndiernas sätt.

Månadsnamn

  • Asomin (lågsoldygn)
Na-Pers 30 dygn
Na-Gyr 30 dygn
Na-Fates 30 dygn
  • Imbomin (uppmittdygn)
Na-Iska 30 dygn
Na-Misi 30 dygn
Na-Min 30 dygn
  • Belomin (högsoldygn)
Na-Melen 30 dygn
Na-Byr 30 dygn
Na-Gir 30 dygn
  • Lamomin (nedmittdygn)
Na-Tarag 30 dygn
Na-Nu 30 dygn
Na-Tan 30 dygn

Astronologiska tidsenheter

Den golwyndiska kulturen grupperade tiden i olika enheter av varierande längd. Utöver dygn, månad och år, med sina tydliga och naturliga avgränsningar, användes minut och timme, båda definitioner fast bestämda av golwyndierna och numera använda av de flesta folk på västra Altor. Viktigast för religionen och forskningen var dock olika enheter av längre varaktighet som användes till astronologiska beräkningar och spådomskonst: triad, uinal och tzolkin.

Triad

Tidsenhet om tre år uppkallad efter ett bestämt djur. Detta djurs väsen präglade både dem som föddes under triaden och själva tidsandan under den perioden. Systemet med triader används fortfarande i Trakorien som ett arv från det Klavykiska riket där mycket av den golwyndiska kulturen upplevde en renässans mot slutet av Mörkertiden.

  • Lamans triad
  • Drakens triad
  • Grodans triad
  • Råttans triad
  • Vargillerns triad
  • Sköldpaddans triad
  • Tigerns triad
  • Spindelns triad
  • Ormens triad
  • Hästens triad
  • Griffens triad
  • Buffelns triad
  • Apans triad
  • Syrsans triad
  • Antilopens triad *
  • Åsnans triad
  • Ugglans triad
  • Kelynens triad

Tzolkin

Tidsenhet om 54 år bestående av 18 triader. Exakt hur den användes i Golwyndakulturen är idag osäkert bland Altors lärde, men begreppet "tzolkincykeln" förekommer inom alkemin.

Uinal

Tidsenhet om 162 år bestående av tre tzolkiner. Förmodligen använd för religiösa och astronologiska beräkningar, men begreppet är ännu oklarare än tzolkinen. Vissa urgamla samkarniska spådomar talar dock om en så kallad "uinaltid", men vad som avses är okänt. **


* I Trakorien som via Klavykiska riket anammat systemet med triader har Antilopens triad blivit utbytt med Älgens triad. Denna zoologiska förväxling sägs ha sin bakgrund i ett ökänt kalas kejsaren i Tricilve höll för en kamsunsk handelsdelegation, där man under morgontimmarna fick för sig att diskutera komputiska klurigheter. Tyvärr så har den kejsartrogna skuggorganisationen, Digeta Longa, lyckats ta hand om alla med förstahandsinformation kring dessa händelser, så detaljerna är okända. Följderna blev oavsett att vad som tidigare varit en graciös antilop numera anses vara en stilfull älg.
** Det verkar dock som om golwyndierna inte alltid räknade de sista sex triaderna i en Uinaltid, men detta är något som Altors lärde inte har kunnat reda ut bakgrunden till. Denna tidsperiod, som således endast blev på 144 år, tros bland krunska astrologer ha sammanhang med det i Akrogal använda begreppet ”ett dussin dussin år”.