Krystalia

Krystalerna kallas de sjöar som bildas längs Drakryggens västsluttning. Deras namn kommer sig av att deras vatten är så klart att man kan se bottnen lika tydligt som en flygande drake ser dalgången under sig. Både ovan och under jord strömmar regnvattnet i stora floder till sjöarna och vidare in på kontinenten. Krystalia kallas det mycket löst sammanhängande sjöriket med båtfolket krystillerna som befolkar området. Detta är troligtvis också ankornas urhem.

Landsfakta

Invånarantal:
Befolkning:
Huvudstad:
Statsöverhuvud:
Styrelseform:
Exportvaror:
Importvaror:
Välstånd:
Armé:
Religion:
Övrigt:

Historia

[Krystalias Historia]

Från Samkarnas historia:

Forntiden (ca. 10.000 – 4.500 f.O.): ...Människor och ankor börjar befolka Krystalerna. I flera tusen år dominerar ankorna med sin naturliga fallenhet för vatten. Människorna förökar sig dock snabbare och tillslut uppstår en slags balans. Respekt råder mellan de olika raserna och deras vitt skilda kulturer. Endast de svarta ankorna ställer till med tidens tidigaste krig och skärmytslingar. ...

Lärandets ålder (ca. 4500-1500 f.O.): ...Mindre människostammar befolkar landet kring sjöarna Krystalerna. De har lärt sig göra vassbåtar och kan utbyta handel med hela sjösystemet. Deras språk assimileras med varandra och snart växer en löst sammansatt kultur fram. Ankorna utgör nu en minoritetskultur vars landområden minskar samtidigt som deras antal fortfarande ökar. ...

Konfrontationernas ålder (ca. 1500-900 f.O.):

...1200-600 f.O. Krystilliska kulturen når sin höjdpunkt. ...

...971-907 f.O. Ankkriget. Efter Stora Oförrätten 973 f.O. utvandrade majoriteten av de svarta ankorna från Krystalerna. Först som nyfikna skräniga upptäcktsresande, men då de genast blev illa omtyckta och blev illa behandlade, övergick deras utvandring snart till erövring. Orädda svarta ankor bara hälften så stora som morelvidynerna tog kustområdena med storm, och under de följande 70 åren gav de tillbaka mycket lite av vad de lyckades erövra. Tillslut slöts fred och ankorna tog upp lokalbefolkningens vana med sjöröveri. Mindre krig och stridigheter har fortsatt ända fram till idag, men de svarta ankorna hade kommit för att stanna. ...

Den tredje Konfluxen och Tupagons ålder (ca. 700-400 f.O.): ...Tupagon har en stark kult bland Samkarnas insektoider, och dessa har utvidgat sitt rike från Glashavet (Borde inte detta vara Blindhavet då Glashavet ligger utanför Akrogal och Soluna?) in i Juronaträsken. Här förbereds en framtida invasion och erövring av Altor med odlingar av s.k. Köttbitare. Under hundra år växer Köttbitarnas antal till miljardtals i träsket och öarnas larvkammare.

År 599 f.O. inträffar Tredje Konfluxen med sitt centrum i havet mellan arkipelagen och Juronaträskets kust. Tupagon sätter sin plan i verket och utlyser 200 år av plåga. Samkarna drabbas hårt av Köttbitare och nästan 50% av befolkningen dör. Arméer av Insektoider kryllar ut över kontinenten Samkarnas yta från Juronaträsket. Få kunde stå emot Tupagons härar, men efter två hundra år av massakrer, insektsinvasioner och plundring återvänder insektoiderna frivilligt till träsket och lämnar Samkarna förött att börja på ny kula. ...

Återuppbyggandets ålder (ca. 400 f.O. – nu): ...Krystalernas område återhämtar sig långsamt efter insektfolkens plundringar. Människor och ankor samarbetar för att försvara sig mot vildsinta djungelfolk och en fruktad återkomst av Tupagons härar. Man handlar längs sjösystemet, med djungelfolken och norröver med Morelver och Ereber. Två större städer byggs, Lin-Pin-Fria (befäst stad mot Juronaträsket) och ankstaden Ankh-Castellum (befäst handelsstad byggd och styrd av vita ankor där Krystalerna möter Kopparhavets sydligaste vatten). Morëlvidyn dras ytterligare in i den Erebiska intressesfären då man är utsatt för slavjakt och själva ökar sitt sjöröveri längs Kopparhavets nordostkust. Den nya religionen Lysande Vägen skickar soltåg till Morëlvidyn vilket ytterligare påskyndar fortifieringen av kustens många piratstäder. ...

...

Från Ankornas historia:

6000-3500 f.O.

Människor och ankor börjar befolka Krystalerna. I flera tusen år dominerar ankorna med sin naturliga fallenhet för vatten. Människorna förökar sig dock snabbare och tillslut uppstår en slags balans. Respekt råder mellan de olika raserna och deras vitt skilda kulturer. Endast de svarta ankorna ställer till med tidens tidigaste krig och skärmytslingar.

3500-1500 f.O.

Mindre människostammar befolkar landet kring sjöarna. De lär sig snart göra vassbåtar och kan utbyta handel med hela sjösystemet. Deras språk assimileras med varandra och snart växer en löst sammansatt kultur upp. Ankorna utgör nu en minoritetskultur vars landområden minskar samtidigt som deras antal fortfarande ökar.

973 f.O.

Så småningom blev ankorna för många och de Svarta (rövarhövdingen Yaggamuk) utsatte de Bruna för den Stora Oförrätten. Det var också under denna tid som de svarta ankorna lämnade sitt ursprungsområde för att bosätta sig vid Kopparhavet, och då främst längs Morëlvidyns kust.

971-907 f.O.

Ankkriget. Efter den Stora Oförrätten, utvandrade majoriteten av de svarta ankorna från Krystalerna. Först som nyfikna skräniga upptäcktsresande, men då de genast blev illa omtyckta och blev behandlade illa, övergick deras utvandring snart till erövring. Orädda svarta ankor bara hälften så stora som morelvidynerna tog kustområdena med storm, och under de följande 70 åren gav de tillbaka mycket lite av vad de lyckades erövra. Tillslut slöts fred, och ankorna tog upp lokalbefolkningens vana i sjöröveri. Mindre krig och stridigheter har fortsatt ända fram till idag, men de svarta ankorna hade kommit för att stanna. Även de vita och bruna ankorna prövade sina omvandlade vingar, och spred sig längs Erebs alla kuster.

...

98 e.O.

På en plats vid Krystalernas norra gräns där området möter havet, sedan många hundra år en ankdominerad handelsplats, byggs stenfortet Ankh-Castellum av en stor klan vita ankor. Staden får kraftigt försvar mot Morelvidynska pirater, djungelfolk och minnet av insektoiderna från söder.

Geografi

Krystalias Geografi

Städer

Krystalias Städer

Lin-Pin-Fria

Huvudartikel:Lin-Pin-Fria