Parrun
Parrun är en kamsunsk stadstat belägen på den Tarrinska ögruppen i Arcoonbukten. Parrun är medlem i Arcconförbundet mot pirater.
Tarrinska ögruppen
En ögrupp i Arcoonbukten, längs med kamsunkusten, bestående av fyra öar. Den största av dessa är Stora Tarrin på vilken själva staden Parrun ligger. De två minder öarna Arra och Virra ligger längs med Tarrins nära östkust medan den minsta ön Nimmi längre bort, några sjömil öst om Arra.
Parrun(staden)
Parrun är en av de rikaste stadsstaterna i Främre Kamsun, bara k´Tsi och Arcoon är rikare. Parruns rikedomar kommer dels av handel och dels av de silvergruvor som finns på de tre centrala öarna. Parrun är också en av Akrogals främsta spegelmakare och deras silverspeglar exporteras som lyxiga och åtråvärda varor som ibland även når så långt som till kejsardömmet Jih i väster. Förutom att använda sig av silvret till speglar görs också några av de renaste och säkraste silvermynt man kan hitta i Akrogal.
Det är inte bara Parruns spegelmakare som gjort att Parrun kalls den lysande staden. I parrun finns även en Ljusmagikerakademi belägen. Det Skinande platsat är staden största byggnad och inrymmer allt en ljusmagiker kan önska sig. Palatset, liksom flera andra palats, har dörrar, fönsterluckor och tak belagda med polerade silverplattor som reflekterar solen genom hela staden.
Mitt i hamnen står Ljusspiran, en högt torn som dels fungerar som fyr, dels lyser upp Parrun på natten (tack vare alla speglande tak, dörrar och fönsterluckor behövs inte någon belysning nattetid på Parruns gator) och som hamnförsvar. Den magi som ger ljus i tornet kan även skicka energistrålar på fientliga skepp.
Parrun styrs av en fullmäktige bestående av 15-30 magistrater från de främsta handelsfamiljerna i staden. Fullmäktigen röstar själva in nya kandidater och har inget fast antal medlemmar men man brukar variera sig mellan 15-30. Fullmäktigen är inte bara den styrande makten utan även den dömande, vanligen brukar dock de enskilda magistraterna döma i enklare brotts- och tvistemål. Magiker har egen domvärjo på Akademin.
Parrun har en liten försvarsarmé som mestadels är till för att försvara kusterna med. Ett intrikat system med speglar gör att man snabbt kan kommunicera från spaningsplats till spaningsplast och snabbt mobilisera eventuella piratlandstigningar. Man har ingen egen flotta utan varje handelsfamilj som blivit tillräckligt rik skall utrusta och stå för 1-2 krigsfartyg. Då Parrun saknar ett större varav tillverkas de flesta krigsfartygen i stadsstaten Etay, som man har goda relationer till. Dessa krigsfartyg brukar för det mesta jag pirater.
Kamsun
Re: Kamsun
Det här är helt nya platser som inte finns i några gamla äventyr om jag förstått det rätt?
Re: Kamsun
Ja, det är meningen. Läs i följande trådar:Silva skrev:Det här är helt nya platser som inte finns i några gamla äventyr om jag förstått det rätt?
viewtopic.php?f=5&t=46
viewtopic.php?f=5&t=293
viewtopic.php?f=5&t=92
Re: Kamsun
Mycket här som borde wikifieras.
Främre Kamsun – Genom främre Kamsun slingrar sig den stora karavanleden från Furgia i Sydväst, Kalmurri i Nordväst och Handellsalliansen, via bortre Kamsun, samt Arcoon i söder för att alla sluta upp i staden k`Tsi. Landskapet är skog, odlade fält, vinodlingar och fruktträdgårdar. På Nafasir havet stävar koggliknande båtar fram mellan välmående städer som Arcoon, Parrun och p´Stal med flera. Handeln som sker mellan västra och Östra Akrogal har gjort köpmännen och deras städer rika och välmående. I dessa små länder tillverkas också många lyxvaror bland annat kamsunsk papir. Rika köpmän lockar dock till sig pirater och rövare. I norr gör slättens nomader plundringståg. För det mesta når dessa sällan långt men ibland har det hänt att de nåt ända in till karavleden, något som dock inte tolereras av Furgia som brukar skicka stöd till de kamsunska stadstaterna. I söder härjar Margyliska pirater som håller till på piratkusten. Själva Arcoonbukten är dock piratfri och relativt säker.
Bortre Kamsun – Karavnleden letar sig här nordöst upp genom ett slättlandskap med små odlade ytor. Städerna Fassa, Desos och Nesson är de intressanta punkterna som ligger längs med karavnleden. Desos och Nesson är egna stadsstater med Fassa lyder under x’Sandi. I söder Ligger Juvelkusten, där klipporna glittrar som vore de gjorda av ädla stenar. Den främsta av städerna här är Astoon som ligger på en ö mitt i bukten. Tillasammans bildar de kamsunska stadstaterna längs med juvelkusten en antipiratliga mot piratkustens pirater. Längs med juvelkusten finns korallrev som letar sig ut i kimzhavet och följer längs med kamsunkusten vidare österut. På dessa korallrev lever stora ostronbankar vilka skickliga pärlfiskare dyker efter. Pärloran är dock väldigt små och vad man egentligen är ute efter är pärlemoren i skalen. Juvelkusten leverera pärlskal, korall och vackra snidade föremål av korall. I öster övergår bortre kamsun till kamsunka öknen och i sydöst till fjärrkamsun. I nordöst gränsar Bortre Kamsun mot Handelsalliansen och den onda stadsstaten Ka-Arch.
Kamsunska öknen – Den kamsunska ökenen består av sand, sten och salt. Definns väldig få oaser och de som finns ligger oftast i utkanten av öknen. Hade det inte varit för ökenen stora saltavalggringar hade den troligtvis varit obebodd. De ökennomader som idag finns handlar framför allt med salt. Det är omöjligt att korsa öknen rakt igenom.
Blåkamsun – Längs med Kalsalsjöns södra stränder ligger Blåkamsun. Området har fått sitt namn eftersom kamsunerna som lever i området gärna färgar sina kläder blå. I Blåkamsun lever dessutom de blåa ankorna, en variant av erbes intelligenta ankor som varken har vi, brun eller svart fjäderdräkt utan just blå. Främst lever ankorna som handelsmän och sjöfarare.
Kamsunska ökenkusten – Mellan Blåkamsun och Kanth går den kamsunska öknen ända fram till kusten. Ökenkusten har inga egentliga städer men däremot små handelsplatser vid viktiga färskvattenkällor. Undantaget är hamnen s’Alui och dess färgmarkand. Även om inte själva handelsplatsen har en stor fast befolkning lever flera bönder i floddeltat och längs med floden Alu som flyter från höglandet och norrut mot Kalsalsjön.
Kanth – Emiratet Kanth bebos av kamsuner och var en gång i tiden ett av dessa små riken. 86 eO började emir Agwrze ett krigståg mot sina grannar som snart föll till föga och gav upp. Kanth bredde ut sig och kunde ha blivit ett mindre imperium om inte emir Agwrze dött av en tarminfektion. Hans son, emir Zagwarra, var inte intresserad av att för krig utan ville föra en bekväm livstill. Zagwarra var dock mycket intreserrad av konst, kultur och arkitektur. Många vackra och intressanta palats och trädgårdar anlades under hans regeringstid. Kanth är än idag en plats med annorlunda arkitektur och exotiska upplevelser.
Fjärrkamsun – Denna del av Kamsun är glest befolkad och de som bor här är främst bönder och herdar. Fjärrkamsuns största stad är Un-Bot genom vilket purpurfärger, från Porpura, gås vidare norrut till s’Alui på kamsunska ökenkusten.
Kamsunska högländerna - Det Kamsunska höglandet är Kamsunernas urhem, eller åtminstone det äldsta hem man känner till. Några legender säger att man vandrade in österifrån men många Äldste menar att denna vandring började i just i de västraste delarna höglandet. Kamsunerna hävdar att de själva lärt sig bronsgjutningens konst, utan inblandning från andra, och det kan mycket väl tänkas att det är så då det Kamsunska höglandet är rikt på tenn - varifrån de fick kopparen är dock okänt.
Kamsunerna i Höglandet är inte rika borgare och köpmän i vackra städer utan herdar och bönder i små byar. Byarna styrs oftast av ett äldsteråd av män och ett äldsteråd av kvinnor. De stora hjordarna av krullpälslamor och skruvhornsgetter vallas gemensamt av byarna men varje man vet exakt vilka djur som tillhör hans familj. Av Krullpällslamornas ulI vävs vackra och värmande tyger. I bergen finns det dock varelser som vill denna boskap illa. Förutom varg, björn och örn finns det även mantikoror, det sägg även att det finns Rockfåglar i bergen.
Terassodlinarna ger ett litet tillägg till kosten med främst grönsaker men även tåligare spannmål som korn och råg.
Då bergen har gott om tenn utgör detta en av de få exportvaror härifrån. Uppköpare rör sig från västraste högländerna mot öster där transporterna går ut via kamsunkusten i söder eller ökenkusten i norr.
Un-Bot
Un-Bot är den största staden och handelsplatsen i Fjärrkamsun. De flesta varorna är färgämnen från Porpura. som skall vidare till s'Alui och tenn från de Kamsunska högländerna, vilket skeppas västerut över Kimzhavet mot Främre kamsun och staden Arcoon. Hade det inte varit för dessa varor hade Un-Bot troligen varit ytterligare en av de små obetydliga dussinstadsstaterna som ligger utsållade längs med kamsunkusten. Un-Bot kan dock inte mäta sig med de större kamsunska handelsstäderna i öster.
Ka-Arch
Ka-Arch är en provins i östra delarna av Främre Kamsun. Klimatet är bördigt i norr tack vare regnvatten från Gandakamassiven; här odlar herremän vin, fikon och oliver med hjälp av slavar och livegna bönder. Söderut dominerar gräsbevuxet stenlandskap och fattiga jordmåner - enda undantaget är runt oasen Er-Habal där även provinsens största stad, Ka-Arch, ligger. Er-Habal, "ökenjuvelen", är ett mycket bördigt område med stora underjordiska färskvattenkällor och ett utbrett terrassodlingssystem som tillgodoser Ka-Archs befolkning med vin och frukter.
I Ka-Arch finns en utbredd dyrkan av det margyliska imperiet och lämningar från detta i alla dess former. Det är känt att ädlingar från Ka-Arch har betalat mängder med silver och vackra slavar för reliker, statyer och skriftrullar från margylernas högkultur. Mycket av denna kult kring margylerna finner man i Ka-Archs historia; staden var för över 1500 år sedan en välbefäst och strategisk punkt för margylerimperiet och efter Slempukernas marsch på 600-talet f.O. återuppstod en kortvarig margylisk stadsstat omkring oasen Er-Habal. Stadsstaten existerade endast ett par generationer innan kamsunska nomader intog palatset och brände ner stora delar av stadsbebyggelsen omkring år 380 f.O. Folket som överlevde stadens fall fortsatte dock att kalla sig margyler och värnade om sitt språk och kulturarv, vilket man fortfarande tydligt kan lägga märke till i området. Bland annat tillämpas mycket grymma straff för brott, slavar behandlas i regel väldigt illa och det existerar en mansdominerad styrkekultur som gör livet extra hårt för kvinnor, svaga personer och sjuklingar. Det margyliska blodet och språket har dock blandats upp med omkringliggande folkslag.
Ashee
Ashee ligger vid kusten till Kalsalsjön och är ett känt tillhåll för pirater, kapare och smugglare. Under de senaste 200 åren har Ashee varit ett huvudbry för omkringliggande stater som är starkt kritiska till att i princip vem som helst kan lägga till i hamnen och sälja sitt stöldgods vidare. Trots blockader och hot om militära inventioner har piraterna lyckats hitta vägar förbi eller i vissa fall brutit igenom ansamlande fiendeskepp. I dagens rykande konflikter mellan staterna i norr och öster har Ashee dessutom gått in i en ny "guldera". Slavskepp och plundringsgods anländer nästan dagligen till staden som på kort tid gjort många kapare och banditer förmögna.
Infarten till hamnen är det mest tydliga spåret från margylerna i hela Ka-Arch: fyra demoniska statyer, cirka 20 meter höga och slagna ur svart vulkansten, vaktar den inre bassängen och sägs ha räddat staden vid flera tillfällen just för sitt avskräckande syfte. Vad som i själva verket är välfungerande system med kättingar och vattenfällor har av stadens fiender tillsvurits statyernas demoniska krafter.
Själva staden med sina 2500 invånare är förhållandevis liten i jämförelse med sin jättelika hamn. Cirka 50 % av befolkningen utgör utomprovinsala folkslag och tillskriver ingen tillhörighet med det margyliska släktet. Huvuddelen av hantverkarna i Ashee arbetar med skeppsbygge eller som smeder. Övriga invånare sysslar antingen med vin- och fruktodling, handel eller mer diffusa och obskyra arbeten.
• Slavmarknaden i Ashee är som ett slakthus för boskap. Vissa marknadsdagar kan det vara uppåt 1500 slavar på plats som står eller sitter i trånga inhägnader, blodiga och sjuka efter hårda veckor eller månader på ett slavskepp eller ute på karavanlederna. Unga kvinnor och starka ynglingar bedöms öppet för sin fysiska attraktion eller muskelstyrka och byter ägare som ett par ägg över handelsståndet längre ner vid basaren i Råttstaden.
• "Ka-Amar" är en annan intressant lämning från margylerna. Ka-Amar är en trettio meter hög monolit av basaltsten med oläsliga tecken och grymma inristningar från vad som tros vara forntida krigståg i området. Den dominerar skeppartorget nere vid hamnen och kan ses från hela staden.
• Råttstaden är en ökänd stadsdel i Ashee och utgör cirka en tredjedel av stadens yta. Stadsdelens hus klänger sig fast på en gigantisk rund kulle som tycks vara genomborrad av små luftgångar och ofärdiga tunnlar (därav namnet Råttstaden - då otaliga råttor finner sin tillflykt inne i kullen). Många husbyggare har stött på större tunnelsystem när de försökt gräva ut källargångar och den allmänna uppfattningen idag är att kullen en gång i tiden var en begravningsplats åt stadens invånare. Vissa av dessa uråldriga tunnelsystem har bundits samman under senare tid och bildar "råttkatakomberna" - ett ännu mera ökänt ställe dit endast de mest desperata söker sig.
Råttstadens yta domineras av små handels- och hantverksbostäder i varierande skick. Den omtalade basaren sträcker sig över ett antal kvarter och är en uppsamlingsplats för allt piratgods som inte är rena ädelmetaller eller juveler. Här kan en köpman hitta tyger, matransoner, drycker, gudastatyer från fjärran länder, skriftrullar och en allsköns massa annat bråte.
Längst upp på kullens topp finns en förtäckt brunnsöppning som kallas för "Sathmogs öga" av lokalbefolkningen. Många rykten går om det tillsynes ändlösa hålet - en väg till Inferno, en dimensionsportal eller bara ett väldigt, väldigt djupt hål. Vid vissa specifika lagbrott slänger stadsrådet ner brottslingar i "Sathmogs öga". Öppnandet av gallret som täcker hålet brukar då vara kulmen på ett par dagars festande bland Råttstadens invånare. "Sathmogs öde" drabbar bland annat dem som olovligen stulit margylska artefakter från en annan berättigad ägare. Man blir även nedkastad om man sett till att starta en brand i staden eller på något annat sätt förstört eller skadat heliga eller uråldriga lämningar från margylimperiet.
Främre Kamsun – Genom främre Kamsun slingrar sig den stora karavanleden från Furgia i Sydväst, Kalmurri i Nordväst och Handellsalliansen, via bortre Kamsun, samt Arcoon i söder för att alla sluta upp i staden k`Tsi. Landskapet är skog, odlade fält, vinodlingar och fruktträdgårdar. På Nafasir havet stävar koggliknande båtar fram mellan välmående städer som Arcoon, Parrun och p´Stal med flera. Handeln som sker mellan västra och Östra Akrogal har gjort köpmännen och deras städer rika och välmående. I dessa små länder tillverkas också många lyxvaror bland annat kamsunsk papir. Rika köpmän lockar dock till sig pirater och rövare. I norr gör slättens nomader plundringståg. För det mesta når dessa sällan långt men ibland har det hänt att de nåt ända in till karavleden, något som dock inte tolereras av Furgia som brukar skicka stöd till de kamsunska stadstaterna. I söder härjar Margyliska pirater som håller till på piratkusten. Själva Arcoonbukten är dock piratfri och relativt säker.
Bortre Kamsun – Karavnleden letar sig här nordöst upp genom ett slättlandskap med små odlade ytor. Städerna Fassa, Desos och Nesson är de intressanta punkterna som ligger längs med karavnleden. Desos och Nesson är egna stadsstater med Fassa lyder under x’Sandi. I söder Ligger Juvelkusten, där klipporna glittrar som vore de gjorda av ädla stenar. Den främsta av städerna här är Astoon som ligger på en ö mitt i bukten. Tillasammans bildar de kamsunska stadstaterna längs med juvelkusten en antipiratliga mot piratkustens pirater. Längs med juvelkusten finns korallrev som letar sig ut i kimzhavet och följer längs med kamsunkusten vidare österut. På dessa korallrev lever stora ostronbankar vilka skickliga pärlfiskare dyker efter. Pärloran är dock väldigt små och vad man egentligen är ute efter är pärlemoren i skalen. Juvelkusten leverera pärlskal, korall och vackra snidade föremål av korall. I öster övergår bortre kamsun till kamsunka öknen och i sydöst till fjärrkamsun. I nordöst gränsar Bortre Kamsun mot Handelsalliansen och den onda stadsstaten Ka-Arch.
Kamsunska öknen – Den kamsunska ökenen består av sand, sten och salt. Definns väldig få oaser och de som finns ligger oftast i utkanten av öknen. Hade det inte varit för ökenen stora saltavalggringar hade den troligtvis varit obebodd. De ökennomader som idag finns handlar framför allt med salt. Det är omöjligt att korsa öknen rakt igenom.
Blåkamsun – Längs med Kalsalsjöns södra stränder ligger Blåkamsun. Området har fått sitt namn eftersom kamsunerna som lever i området gärna färgar sina kläder blå. I Blåkamsun lever dessutom de blåa ankorna, en variant av erbes intelligenta ankor som varken har vi, brun eller svart fjäderdräkt utan just blå. Främst lever ankorna som handelsmän och sjöfarare.
Kamsunska ökenkusten – Mellan Blåkamsun och Kanth går den kamsunska öknen ända fram till kusten. Ökenkusten har inga egentliga städer men däremot små handelsplatser vid viktiga färskvattenkällor. Undantaget är hamnen s’Alui och dess färgmarkand. Även om inte själva handelsplatsen har en stor fast befolkning lever flera bönder i floddeltat och längs med floden Alu som flyter från höglandet och norrut mot Kalsalsjön.
Kanth – Emiratet Kanth bebos av kamsuner och var en gång i tiden ett av dessa små riken. 86 eO började emir Agwrze ett krigståg mot sina grannar som snart föll till föga och gav upp. Kanth bredde ut sig och kunde ha blivit ett mindre imperium om inte emir Agwrze dött av en tarminfektion. Hans son, emir Zagwarra, var inte intresserad av att för krig utan ville föra en bekväm livstill. Zagwarra var dock mycket intreserrad av konst, kultur och arkitektur. Många vackra och intressanta palats och trädgårdar anlades under hans regeringstid. Kanth är än idag en plats med annorlunda arkitektur och exotiska upplevelser.
Fjärrkamsun – Denna del av Kamsun är glest befolkad och de som bor här är främst bönder och herdar. Fjärrkamsuns största stad är Un-Bot genom vilket purpurfärger, från Porpura, gås vidare norrut till s’Alui på kamsunska ökenkusten.
Kamsunska högländerna - Det Kamsunska höglandet är Kamsunernas urhem, eller åtminstone det äldsta hem man känner till. Några legender säger att man vandrade in österifrån men många Äldste menar att denna vandring började i just i de västraste delarna höglandet. Kamsunerna hävdar att de själva lärt sig bronsgjutningens konst, utan inblandning från andra, och det kan mycket väl tänkas att det är så då det Kamsunska höglandet är rikt på tenn - varifrån de fick kopparen är dock okänt.
Kamsunerna i Höglandet är inte rika borgare och köpmän i vackra städer utan herdar och bönder i små byar. Byarna styrs oftast av ett äldsteråd av män och ett äldsteråd av kvinnor. De stora hjordarna av krullpälslamor och skruvhornsgetter vallas gemensamt av byarna men varje man vet exakt vilka djur som tillhör hans familj. Av Krullpällslamornas ulI vävs vackra och värmande tyger. I bergen finns det dock varelser som vill denna boskap illa. Förutom varg, björn och örn finns det även mantikoror, det sägg även att det finns Rockfåglar i bergen.
Terassodlinarna ger ett litet tillägg till kosten med främst grönsaker men även tåligare spannmål som korn och råg.
Då bergen har gott om tenn utgör detta en av de få exportvaror härifrån. Uppköpare rör sig från västraste högländerna mot öster där transporterna går ut via kamsunkusten i söder eller ökenkusten i norr.
Un-Bot
Un-Bot är den största staden och handelsplatsen i Fjärrkamsun. De flesta varorna är färgämnen från Porpura. som skall vidare till s'Alui och tenn från de Kamsunska högländerna, vilket skeppas västerut över Kimzhavet mot Främre kamsun och staden Arcoon. Hade det inte varit för dessa varor hade Un-Bot troligen varit ytterligare en av de små obetydliga dussinstadsstaterna som ligger utsållade längs med kamsunkusten. Un-Bot kan dock inte mäta sig med de större kamsunska handelsstäderna i öster.
Ka-Arch
Ka-Arch är en provins i östra delarna av Främre Kamsun. Klimatet är bördigt i norr tack vare regnvatten från Gandakamassiven; här odlar herremän vin, fikon och oliver med hjälp av slavar och livegna bönder. Söderut dominerar gräsbevuxet stenlandskap och fattiga jordmåner - enda undantaget är runt oasen Er-Habal där även provinsens största stad, Ka-Arch, ligger. Er-Habal, "ökenjuvelen", är ett mycket bördigt område med stora underjordiska färskvattenkällor och ett utbrett terrassodlingssystem som tillgodoser Ka-Archs befolkning med vin och frukter.
I Ka-Arch finns en utbredd dyrkan av det margyliska imperiet och lämningar från detta i alla dess former. Det är känt att ädlingar från Ka-Arch har betalat mängder med silver och vackra slavar för reliker, statyer och skriftrullar från margylernas högkultur. Mycket av denna kult kring margylerna finner man i Ka-Archs historia; staden var för över 1500 år sedan en välbefäst och strategisk punkt för margylerimperiet och efter Slempukernas marsch på 600-talet f.O. återuppstod en kortvarig margylisk stadsstat omkring oasen Er-Habal. Stadsstaten existerade endast ett par generationer innan kamsunska nomader intog palatset och brände ner stora delar av stadsbebyggelsen omkring år 380 f.O. Folket som överlevde stadens fall fortsatte dock att kalla sig margyler och värnade om sitt språk och kulturarv, vilket man fortfarande tydligt kan lägga märke till i området. Bland annat tillämpas mycket grymma straff för brott, slavar behandlas i regel väldigt illa och det existerar en mansdominerad styrkekultur som gör livet extra hårt för kvinnor, svaga personer och sjuklingar. Det margyliska blodet och språket har dock blandats upp med omkringliggande folkslag.
Ashee
Ashee ligger vid kusten till Kalsalsjön och är ett känt tillhåll för pirater, kapare och smugglare. Under de senaste 200 åren har Ashee varit ett huvudbry för omkringliggande stater som är starkt kritiska till att i princip vem som helst kan lägga till i hamnen och sälja sitt stöldgods vidare. Trots blockader och hot om militära inventioner har piraterna lyckats hitta vägar förbi eller i vissa fall brutit igenom ansamlande fiendeskepp. I dagens rykande konflikter mellan staterna i norr och öster har Ashee dessutom gått in i en ny "guldera". Slavskepp och plundringsgods anländer nästan dagligen till staden som på kort tid gjort många kapare och banditer förmögna.
Infarten till hamnen är det mest tydliga spåret från margylerna i hela Ka-Arch: fyra demoniska statyer, cirka 20 meter höga och slagna ur svart vulkansten, vaktar den inre bassängen och sägs ha räddat staden vid flera tillfällen just för sitt avskräckande syfte. Vad som i själva verket är välfungerande system med kättingar och vattenfällor har av stadens fiender tillsvurits statyernas demoniska krafter.
Själva staden med sina 2500 invånare är förhållandevis liten i jämförelse med sin jättelika hamn. Cirka 50 % av befolkningen utgör utomprovinsala folkslag och tillskriver ingen tillhörighet med det margyliska släktet. Huvuddelen av hantverkarna i Ashee arbetar med skeppsbygge eller som smeder. Övriga invånare sysslar antingen med vin- och fruktodling, handel eller mer diffusa och obskyra arbeten.
• Slavmarknaden i Ashee är som ett slakthus för boskap. Vissa marknadsdagar kan det vara uppåt 1500 slavar på plats som står eller sitter i trånga inhägnader, blodiga och sjuka efter hårda veckor eller månader på ett slavskepp eller ute på karavanlederna. Unga kvinnor och starka ynglingar bedöms öppet för sin fysiska attraktion eller muskelstyrka och byter ägare som ett par ägg över handelsståndet längre ner vid basaren i Råttstaden.
• "Ka-Amar" är en annan intressant lämning från margylerna. Ka-Amar är en trettio meter hög monolit av basaltsten med oläsliga tecken och grymma inristningar från vad som tros vara forntida krigståg i området. Den dominerar skeppartorget nere vid hamnen och kan ses från hela staden.
• Råttstaden är en ökänd stadsdel i Ashee och utgör cirka en tredjedel av stadens yta. Stadsdelens hus klänger sig fast på en gigantisk rund kulle som tycks vara genomborrad av små luftgångar och ofärdiga tunnlar (därav namnet Råttstaden - då otaliga råttor finner sin tillflykt inne i kullen). Många husbyggare har stött på större tunnelsystem när de försökt gräva ut källargångar och den allmänna uppfattningen idag är att kullen en gång i tiden var en begravningsplats åt stadens invånare. Vissa av dessa uråldriga tunnelsystem har bundits samman under senare tid och bildar "råttkatakomberna" - ett ännu mera ökänt ställe dit endast de mest desperata söker sig.
Råttstadens yta domineras av små handels- och hantverksbostäder i varierande skick. Den omtalade basaren sträcker sig över ett antal kvarter och är en uppsamlingsplats för allt piratgods som inte är rena ädelmetaller eller juveler. Här kan en köpman hitta tyger, matransoner, drycker, gudastatyer från fjärran länder, skriftrullar och en allsköns massa annat bråte.
Längst upp på kullens topp finns en förtäckt brunnsöppning som kallas för "Sathmogs öga" av lokalbefolkningen. Många rykten går om det tillsynes ändlösa hålet - en väg till Inferno, en dimensionsportal eller bara ett väldigt, väldigt djupt hål. Vid vissa specifika lagbrott slänger stadsrådet ner brottslingar i "Sathmogs öga". Öppnandet av gallret som täcker hålet brukar då vara kulmen på ett par dagars festande bland Råttstadens invånare. "Sathmogs öde" drabbar bland annat dem som olovligen stulit margylska artefakter från en annan berättigad ägare. Man blir även nedkastad om man sett till att starta en brand i staden eller på något annat sätt förstört eller skadat heliga eller uråldriga lämningar från margylimperiet.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Kamsun
Ser bra ut. Lite farligt att hänga ut så där dyrbara fösterluckor bara.Snibben skrev:Parrun
Parrun är en kamsunsk stadstat ...
Ljusspiran med energistrålar skulle jag gärna vilja ge ett sällskap RP i uppdrag att oskadliggöra. Borde kunna gå att göra till en ganska klurig utmaning. Några tankar om hur den är fungerar rent praktisk? Måste den skötas av någon magikyndig eller kan ett vilket som helst lag artillerister operere strålen?
Och nu vet jag vart de magilliska elementarmagikerna fått sina speglar från.
Tillsammans med Telnema och södra Morilia har östra Zallaz Magilres plattaste landskap. Experiment utförda av elementarmagiker har visat att med ljusförstärkade speglar kan optiska signaler skickas från byn Esra i söder nästan till Moril Dilaz i norr.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Kamsun
Beror väl på hur tung lucka och brotslighet man harbirkebeineren skrev: Ser bra ut. Lite farligt att hänga ut så där dyrbara fönsterluckor bara.
Enligt stadens magiker måste den skötas av en magiker men anatgligen så kan vem som helst som lärs upp sköta den. Ljusspiran är mer som ett artilleri och man måste räkna ut vart de anfallande skeppen kommer befinna sig och vinkeln. Tänker att toppen ser ut som på bilden men med ett lysande klot i mitten och en eller två "kurer" på konstruktionen för den som riktar artefakten.birkebeineren skrev: Ljusspiran med energistrålar skulle jag gärna vilja ge ett sällskap RP i uppdrag att oskadliggöra. Borde kunna gå att göra till en ganska klurig utmaning. Några tankar om hur den är fungerar rent praktisk? Måste den skötas av någon magikunnig eller kan ett vilket som helst lag artillerister operera strålen?
Re: Kamsun
Hej tämligen ny medlem här, men har läst era trådar i många år. Spelgruppen jag tillhör har spelat DoD 91 i ca 20 åroch är fortfarande aktiva, så eran wiki samt er diskutioner på forumet har bringat mycket extra matrial utöver de utgivna böckerna och äventyren (vilket jag är oerhört tacksam för). Just nu har vi vänt våra blickar mot akrogal och kommer att äventyra en hel del där. Jag hoppar in här på kamsun-tråden då jag har tagit på mig det området med min spelgrupp
Mycket är riktigt bra (creed till er) ang Kamsun. Men jag saknar lite "tidig" hitoria i allmänhet och i snynnerhet vad har Yndars okupation satt för stämpel på området? hur mycket av dagens kamsun tillhörde det forna riket Yndar? finns det kvar något från den tiden? glömda städer, artifakter etc? fördömda områden?
är oerhört intresserad av att höra era tankar kring detta?
Mycket är riktigt bra (creed till er) ang Kamsun. Men jag saknar lite "tidig" hitoria i allmänhet och i snynnerhet vad har Yndars okupation satt för stämpel på området? hur mycket av dagens kamsun tillhörde det forna riket Yndar? finns det kvar något från den tiden? glömda städer, artifakter etc? fördömda områden?
är oerhört intresserad av att höra era tankar kring detta?
-
skaraborgarn
- Nidländsk Domare
- Inlägg: 2331
- Blev medlem: 2019-05-25 10:34
- Ort: Skaraborg
Re: Kamsun
Välkommen till Ereb Altor!Rojsaag skrev: ↑2020-01-03 23:58 Hej tämligen ny medlem här, men har läst era trådar i många år. Spelgruppen jag tillhör har spelat DoD 91 i ca 20 åroch är fortfarande aktiva, så eran wiki samt er diskutioner på forumet har bringat mycket extra matrial utöver de utgivna böckerna och äventyren (vilket jag är oerhört tacksam för). Just nu har vi vänt våra blickar mot akrogal och kommer att äventyra en hel del där. Jag hoppar in här på kamsun-tråden då jag har tagit på mig det området med min spelgrupp
Mycket är riktigt bra (creed till er) ang Kamsun. Men jag saknar lite "tidig" hitoria i allmänhet och i snynnerhet vad har Yndars okupation satt för stämpel på området? hur mycket av dagens kamsun tillhörde det forna riket Yndar? finns det kvar något från den tiden? glömda städer, artifakter etc? fördömda områden?
är oerhört intresserad av att höra era tankar kring detta?
Re: Kamsun
Tack, det är alltid kul att höra att ens verk används av andra.Rojsaag skrev: ↑2020-01-03 23:58 Hej tämligen ny medlem här, men har läst era trådar i många år. Spelgruppen jag tillhör har spelat DoD 91 i ca 20 åroch är fortfarande aktiva, så eran wiki samt er diskutioner på forumet har bringat mycket extra matrial utöver de utgivna böckerna och äventyren (vilket jag är oerhört tacksam för). Just nu har vi vänt våra blickar mot akrogal och kommer att äventyra en hel del där. Jag hoppar in här på kamsun-tråden då jag har tagit på mig det området med min spelgrupp
Mycket är riktigt bra (creed till er) ang Kamsun. Men jag saknar lite "tidig" hitoria i allmänhet och i snynnerhet vad har Yndars okupation satt för stämpel på området? hur mycket av dagens kamsun tillhörde det forna riket Yndar? finns det kvar något från den tiden? glömda städer, artifakter etc? fördömda områden?
är oerhört intresserad av att höra era tankar kring detta?
Här är en GIF i Akrogaltråden som beskriver Akrogals tidiga historia.
viewtopic.php?f=2&t=54&start=375
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Kamsun
Välkommen hit, eller snarare välkommen in! Alltid kul att höra att forumstrådarna och wikiartiklar blir lästa.
Kamsun är spännande. Snibben har skrivit och ritat det mesta av vad vi (än så länge) vet om detta ganska stora kulturområde i Akrogal. Mycket är skissartat men detta är medvetet och tänkt som inspiration för vidare utveckling här på forumet eller av den enskilde SL. Som du säkert sett så finns det mesta som skrivits om Kamsun samlad i wikin. Allt Kamsunrelaterad borde hittas om du går in påkategorin för Kamsun: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... ori:Kamsun
När det gäller Yndar och margylerna så omfattade imperiet större delen av det kamsunska kulturområdet. Endast Kanth stod utanför. Syns på kartan här: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... _Konfluxen
Hur tydliga stämpel margylerna satt på dagens Kamsun kan tänkas variera. Från stort till lite. Någon stadsstat kanske ser sig som sanna margyliska ättlingar och praktiserar vad de anser vara ärorika yndariska traditioner så som bågskytte på springande slav, avrättningsvadslagning och juridiska tvister avgjorda med blodsoffer. Eller ett samhälle som har förträngt att de en gång varit under margyliskt styre och helt har glömt vad som er nergrävt under källargolven och inte alls vet vad som står i skriftrullarna som ligger bortgömda längst in i deras bibliotek.
Några beskrivna margyliska spår i Kamsun är Margylernas väg i Takloobiöknen (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Takloobiöknen) och stadsstaten Ka-Arch invid Kalsalsjön (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Ka-Arch)
Och direkt söderut finns Piratkusten väster om Kimzhavet (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Piratkusten)
och möjligen ön Ahn'Esten i norra Valgussjön som kan ha varit feliciernas urhem Garumnos som invaderades av margylen Valadun (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Ahn%27Esten).
Vill du ha en ingångsport eller utgångspunkt för dina RPs äventyr in i Akrogal och vidare till Kamsun finns staden Bahaz som en utgångspunkt nära Ereb (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Bahaz). Här finns även tydliga margyliska spår då platsen var den västligaste utposten för margylernas imperium.
Kamsun är spännande. Snibben har skrivit och ritat det mesta av vad vi (än så länge) vet om detta ganska stora kulturområde i Akrogal. Mycket är skissartat men detta är medvetet och tänkt som inspiration för vidare utveckling här på forumet eller av den enskilde SL. Som du säkert sett så finns det mesta som skrivits om Kamsun samlad i wikin. Allt Kamsunrelaterad borde hittas om du går in påkategorin för Kamsun: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... ori:Kamsun
När det gäller Yndar och margylerna så omfattade imperiet större delen av det kamsunska kulturområdet. Endast Kanth stod utanför. Syns på kartan här: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... _Konfluxen
Hur tydliga stämpel margylerna satt på dagens Kamsun kan tänkas variera. Från stort till lite. Någon stadsstat kanske ser sig som sanna margyliska ättlingar och praktiserar vad de anser vara ärorika yndariska traditioner så som bågskytte på springande slav, avrättningsvadslagning och juridiska tvister avgjorda med blodsoffer. Eller ett samhälle som har förträngt att de en gång varit under margyliskt styre och helt har glömt vad som er nergrävt under källargolven och inte alls vet vad som står i skriftrullarna som ligger bortgömda längst in i deras bibliotek.
Några beskrivna margyliska spår i Kamsun är Margylernas väg i Takloobiöknen (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Takloobiöknen) och stadsstaten Ka-Arch invid Kalsalsjön (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Ka-Arch)
Och direkt söderut finns Piratkusten väster om Kimzhavet (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Piratkusten)
och möjligen ön Ahn'Esten i norra Valgussjön som kan ha varit feliciernas urhem Garumnos som invaderades av margylen Valadun (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Ahn%27Esten).
Vill du ha en ingångsport eller utgångspunkt för dina RPs äventyr in i Akrogal och vidare till Kamsun finns staden Bahaz som en utgångspunkt nära Ereb (http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Bahaz). Här finns även tydliga margyliska spår då platsen var den västligaste utposten för margylernas imperium.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Kamsun
Är det möjligt att lägga upp de olika årtalen som enskilda kartor? I någon tråd under Historia eller Akrogal kanske? Eller i wikin direkt?Snibben skrev: ↑2020-01-04 11:58
Här är en GIF i Akrogaltråden som beskriver Akrogals tidiga historia.
viewtopic.php?f=2&t=54&start=375
Re: Kamsun
Det är över 23 olika kartor. Skulle ta lååång tidbirkebeineren skrev: ↑2020-01-04 12:45Är det möjligt att lägga upp de olika årtalen som enskilda kartor? I någon tråd under Historia eller Akrogal kanske? Eller i wikin direkt?Snibben skrev: ↑2020-01-04 11:58
Här är en GIF i Akrogaltråden som beskriver Akrogals tidiga historia.
viewtopic.php?f=2&t=54&start=375
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Re: Kamsun
Julen är inte slut än!
Om det är ett alternativ så kan du annars maila kartorna till mig och så kan jag lägga upp?
Re: Kamsun
Ok, då...birkebeineren skrev: ↑2020-01-04 21:33
Julen är inte slut än!
Om det är ett alternativ så kan du annars maila kartorna till mig och så kan jag lägga upp?