Tevatenu: Skillnad mellan sidversioner

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[category:gudar]]
[[category:gudar]]
Moder Jord, eller Tevatenu på älvfolkets språk, är sprungen ur de urgudar som en gång skapade Altor och var den första att befolka Altor med sina barn - älvfolket. Tevatenu, tvärt emot vad många tror, skapade inte sina barn för att de skulle vårda naturen, skydda de goda eller bekämpa det onda. Älvfolkens uppgift var helt enkelt att bevara det som var. Moder Jord skapade så sina barn och skänkte dom olika gåvor, alverna fick evigt liv för de var de främsta, dryaderna fick makt över träden, satyrerna gavs musikens magiska gåva. Under en tid levde Tevatenu och hennes skapelser i perfekt harmoni. Ännu hade inte andra av de nya gudarnas folk upptäckt älvfolkets gåvor utan dyrkade dem som gudomliga väsen.
Moder Jord, eller Tevatenu på älvfolkets språk, är sprungen ur de urgudar som en gång skapade Altor och var den första att befolka Altor med sina barn - älvfolket. Tevatenu, tvärt emot vad många tror, skapade inte sina barn för att de skulle vårda naturen, skydda de goda eller bekämpa det onda. Älvfolkens uppgift var helt enkelt att bevara det som var. Moder Jord skapade så sina barn och skänkte dom olika gåvor, alverna fick evigt liv för de var de främsta, dryaderna fick makt över träden, satyrerna gavs musikens magiska gåva. Under en tid levde Tevatenu och hennes skapelser i perfekt harmoni. Ännu hade inte andra av de nya gudarnas folk upptäckt älvfolkets gåvor utan dyrkade dem som gudomliga väsen.
Men som gudar alltid gör så sneglade de girigt mot de andras domäner. Nya varelser började befolka Altor, giriga och hungriga. Snart stod älvfolkets riken i lågor och de drog sig undan. Tevatenu, som offrat mycket av sin kraft när hon skänkte gåvorna, drog även hon sig undan. Sakta blev hon svagare och älvfolket drog sig tillbaka till de djupa skogarna. Idag återstår bara spillror av det en gång mantaiga och stolta folket. Tevatenu kan inte längre skydda sina barn. Gudinnan är döende, och med henne älvfolket.
Men som gudar alltid gör så sneglade de girigt mot de andras domäner. Nya varelser började befolka Altor, giriga och hungriga. Snart stod älvfolkets riken i lågor och de drog sig undan. Tevatenu, som offrat mycket av sin kraft när hon skänkte gåvorna, drog även hon sig undan. Sakta blev hon svagare och älvfolket drog sig tillbaka till de djupa skogarna. Idag återstår bara spillror av det en gång mantaliga och stolta folket. Tevatenu kan inte längre skydda sina barn. Gudinnan är döende, och med henne älvfolket.

Versionen från 14 december 2010 kl. 21.35

Moder Jord, eller Tevatenu på älvfolkets språk, är sprungen ur de urgudar som en gång skapade Altor och var den första att befolka Altor med sina barn - älvfolket. Tevatenu, tvärt emot vad många tror, skapade inte sina barn för att de skulle vårda naturen, skydda de goda eller bekämpa det onda. Älvfolkens uppgift var helt enkelt att bevara det som var. Moder Jord skapade så sina barn och skänkte dom olika gåvor, alverna fick evigt liv för de var de främsta, dryaderna fick makt över träden, satyrerna gavs musikens magiska gåva. Under en tid levde Tevatenu och hennes skapelser i perfekt harmoni. Ännu hade inte andra av de nya gudarnas folk upptäckt älvfolkets gåvor utan dyrkade dem som gudomliga väsen. Men som gudar alltid gör så sneglade de girigt mot de andras domäner. Nya varelser började befolka Altor, giriga och hungriga. Snart stod älvfolkets riken i lågor och de drog sig undan. Tevatenu, som offrat mycket av sin kraft när hon skänkte gåvorna, drog även hon sig undan. Sakta blev hon svagare och älvfolket drog sig tillbaka till de djupa skogarna. Idag återstår bara spillror av det en gång mantaliga och stolta folket. Tevatenu kan inte längre skydda sina barn. Gudinnan är döende, och med henne älvfolket.