Klomellien

[Torquemada]

Om än hårt hunsade och bekämpade av framförallt Mercana (som därmed sågar av den gren de sitter på, men vad gör man inte för lite snabb profit?), men varken Addiaska eller Triska lär ju gilla sådana här intrång på deras maktanspråk heller.

[birkebeineren]

Triska har ju de skickliga vävarna i Garrika som rimligtvis borde vara med i Klomelliska hantverkargillet. Men gtjorgo kan säker bättre uttala sig om detta.

Addiaska kan tänkas handla via den tidigare självständiga men nu erövrade staden Poane vid Maurefloden. Poanes olika hantverkarskrån kan ha varit medlemmar av gillet redan innan addiaskerna övertog 561 eO. Sen har det bara fortsatt och gett intäkter till Addiaska som dyrt kan skattlägga de rika hantverksmästarna som säljer sina varor märkta med gillets stämpel. Kan ju även tänkas att Addiaska har bitit i det sura äpplet och av rent ekonomiska behov sett sig tvungna att upprätthålla goda kontakter med Klomelliens hanverkargille och i de tillfällen (vilka är rätt många) som varorna tar vägen via Maure betala för tull och varubrev till Mercana.

[gtjorgo]

Triska har ju de skickliga vävarna i Garrika som rimligtvis borde vara med i Klomelliska hantverkargillet. Men gtjorgo kan säker bättre uttala sig om detta.

De är sannolikt med i gillet sedan länge. Kanske de klomelliska hantverkargillet grundades någon gång efter Mirin Khons fall av dvärgar i Mercana? Då pratar vi sent 100tal snarare än 300tal. Vävargillet kan ha gått med någon gång kring 300 eO (Gamla Garrika faller ju på 250talet och återuppbyggs därefter, och då kommer väverinäringen igång på allvar).



Addiaska kan tänkas handla via den tidigare självständiga men nu erövrade staden Poane vid Maurefloden. Poanes olika hantverkarskrån kan ha varit medlemmar av gillet redan innan addiaskerna övertog 561 eO. Sen har det bara fortsatt och gett intäkter till Addiaska som dyrt kan skattlägga de rika hantverksmästarna som säljer sina varor märkta med gillets stämpel. Kan ju även tänkas att Addiaska har bitit i det sura äpplet och av rent ekonomiska behov sett sig tvungna att upprätthålla goda kontakter med Klomelliens hanverkargille och i de tillfällen (vilka är rätt många) som varorna tar vägen via Maure betala för tull och varubrev till Mercana.

Poane har nog alla ”vanliga” hantverk representerade men var inte något stort hantverkscenter. De lär dock haft mästare i gillet, så som bagarmästare, krukmakare, mattknytare etc.
Addiaska lär vara duktiga pärlsnidare vilket lär vara ganska ovanligt i Ereb (felicien har väl en koloni i Efaro som i alla fall fiskar pärlor)

[gtjorgo]

Ska jag rödmarkera Dalker i klomellien och Dvärgar i Drylo?

[Torquemada]

Glad Odosdag och slafsigt Midvinterblot!

Släkten jag skulle besöka är utslagen av covid (även känt som "solsot"), så själv tillbringar jag högtiden i melorghisk kontemplation.

[birkebeineren]

Ska jag rödmarkera Dalker i klomellien och Dvärgar i Drylo?

Gör så. Ett projekt för nästa år blir att skapa artiklar för detta, och en hög andra klomelliheter, i en återställd wiki.

[birkebeineren]

Glad Odosdag och slafsigt Midvinterblot!

Släkten jag skulle besöka är utslagen av covid (även känt som "solsot"), så själv tillbringar jag högtiden i melorghisk kontemplation.

Solsot, nu även en plåga i Ereb.

Men Glad Etinsdag och Midvinterblot på dig ändå!

Undrar vilka högtider som uppmärksammas i ett …kontemplativt(?) Melorgh under årsskiftet?

[Torquemada]

Etinsdag var det ja.

Jag har aldrig utformat några högtider åt Melorgh - problemet är ju att alla kulterna har sina egna. Puki har förmodligen någon riktigt storslagen bothögtid ala Yom Kippur mitt i vintern.

Förmodligen firas Uggledagen, då vårens första dunderuggla har siktats.

[gtjorgo]

Glad Odosdag och slafsigt Midvinterblot!

Släkten jag skulle besöka är utslagen av covid (även känt som "solsot"), så själv tillbringar jag högtiden i melorghisk kontemplation.

Jag fick en släng av solsot jag med denna jul så vi fick inte åka på något gille:)
God Odosdag och sänder ett offer till den store Jhoul för bättre lycka nästa år:-)

[Torquemada]

Jag behöver ett halloween-datum till nedanstående:

MELORGHS HÖGTIDER: MIDVINTERNATT

Sent på hösten iakttar, snarare än firar, melorghierna Midvinternatt, på vad de själva felaktigt hävdar är årets kortaste och mörkaste dag. Under Midvinternatt kommer de döda nära, och anhöriga, vänner och trosfränder måste se till att de inte kommer för nära, samt se till deras behov i den andra världen. Högtiden är extremt stressig, då alla springer runt för att offra, putsa, be och utföra ritualer, både vid gravarna och vid alla tempel vars gudar har det minsta lilla med döden att göra (melorghier tror ju att de dödas själar ambulerar mellan olika dödsriken). Nargiv och Frajir har det lugnt, medan Pukis, Ogims, Nerxims, Etins, Wotans, Morgucks med fleras präster är svårt överbelastade då de måste förrätta individuella ritualer för så många som möjligt. I skymningen smyckas husen med dödskallar och offergåvor av guld, sprit och sötsaker ställs ut, för på natten tillhör hela staden Nerxim och hennes präster och deras odöda.

Hela natten lång dansar, skriker och festar Nerxims präster runt utstyrda i skelettdräkter, medan stadens övriga invånare sitter instängda och darrar i sina hus. De enda som sover är ovetande utsocknes och en och annan slutkörd präst som inte ens skräcken kan hålla vaken. Prästerskapet vill demonstrera sin makt och går därför aktivt in för att skrämmas och hunsa de som vågar sätta sig upp mot dem. Då hälften av prästerskapet är nekromantiker har man en uppsjö otrevliga besvärjelser till sitt förfogande, och man backas dessutom upp av skelett, zombier och en och annan gast. Dörrar slås upp för de misshagliga, och prästerskapet våldsgästar de som gått dem emot under det gångna året. Det händer att folk dör av skräck, och varje år brukar åtminstone någon försvinna spårlöst. På senare år vilar skulden hos Nekropolis (Nerxims tempel utanför staden) starkaste vampyr, som tar tillfället i akt att röva till sig ett offer eller en ny tjänarvampyr, utan nerximiternas vetskap. Under morgontimmarna kånkar sedan zombierna hem alla offergåvorna till Nekropolis, och hela staden städar upp, pustar ut och försöker sova ikapp. Dagen innan Midvinternatt ägnas åt febrila förberedelser, och natten innan stryker nerximiter och odöda runt på gatorna för att sondera inför morgondagen.

De enda som trotsar Nerxims makt under Midvinternatten är Morgucks präster som också gör anspråk på att vara ”nattens herrar”, och konfrontationer med dödsoffer dem emellan förekommer. Mercanas skojare har också för vana att lura iväg folk man vill bli av med till Melorghs Midvinternatt. Särskilt zemniterna gillar att leda irriterande äventyrare på villospår, så att de plötsligt mitt i natten står konfronterade med skelett lastade med guld, en oemotståndlig frestelse för det genomsnittliga hyrsvärdet. Därefter visar sig tyvärr motståndet vara större än man först räknat med…

[birkebeineren]

Precis något sånt här jag fiskade efter.

Ett datum på senhösten vid övergången till vinter? Vill du att det skall sammanfalla med någon särskild månfas (eller annan astronomisk händelse) eller spelar det ingen roll?

Två kalendersystem dominerar i Ereb. I Klomellien används joriska kalendersystemet där kalenderårets näst sista månad kallas Nusin. I exarkens kalendersystem (som är det andra systemet) sammanfaller detta delvis men månaden Mörke som anses förknippas med just mörker, onndskap och generellt saker att vara försiktiga med. I länder där Lysande Vägen följs infaller den 13 Mörke (som motsvarar 27 Nusin) den såkallade Mörkerdagen då den onde(?) demonfusten Hemaquiel ...uppmärksammas. Exempelvis på Caddo där denna dag markers så här:

Hemakiõs dag
Under natten som leder till Mörkerdagen låter man inte elden, vaxljusen och lyktorna slockna i husen på Caddo. Det sägs att om man slumrar i mörker denna natt kan den svarte frestaren Hemakiõ (på fastlandet kallad Hemaquiel) komma och stjäla ens ande från Etin. Under själva Mörkerdagen håller man sig gärna inomhus och det anses osäkert att resa och färdas på vägar och hav. Om man är på vandring brukar en troende slå läger för dagen och sedan fortsätta resan följande dag. Munkar håller sig av tradition alldeles ensamma hela denna dag för att kasta ut mörkret ur sin egen själ genom rannsakan och bön. Vanligt folk brukar av sed storstäda sina hus på Mörkerdagen och vid solnedgången hålls måltider i varje nystädat hus där familjens överhuvud leder hushållet i bön. Man tackar Etin för att man inte längre behöver frukta mörkret, eftersom Etins ljus nu lyser inom dem.

Nu är ju inte Melorgh dominerad av LV även om tron finns där men kan det ändå vara en idé att låta Melorghisk midvinternatt och Mörkerdagen sammanfalla?

Jag föreslår oavsett att högtiderna ligger nära varandra och har en slags förstärkande effekt på varandra och till att denna period på året anses extra mörk och farlig.

[Torquemada]

Låter bra att låta dem sammanfalla. Melorghier tenderar ju alltid att ta till sig det värsta av främmande religioner...

[gtjorgo]

Det är ett melorghiskt signum

[gtjorgo]

Komcea - (Gomza)

Uppe på hisskovska högåsen, på andra sidan gränsen från den Yolevitiska tullborgen Östanlås, ligger den lilla staden Komcea. Staden var från början en liten by som främst bestod av boskapsskötare och småbönder. Komcea växte dock märkbart till sig på 480 talet. Detta eftersom Yolev under några år krånglade till tullreglerna så pass att gränsövergångar ibland kunde ta flera dagar. När resande försökte ta sig och sina varor in så blev de stoppade och blev tvungen att söka husrum. Närmaste plats blev Komcea där det snart uppstod gästgiverier (samt även andra typer av underhållning som handlare kunde göra av med sina pengar på).

Efter några år hade byn vuxit till sig då även lokal småadel och ledningen i Stadsstaten Hissskov började intressera sig för Komcea. Den lokala småadeln besökte staden för både ärenden men även det lilla utbud av krogar och bekvämligheter som uppstod i väntan på Yoleviternas ”handläggningstider”. Hisskovs ledning kom att utnyttja Komcea som förvaltningsort för högåsens bosättningar.

Själva centrum av byn ser lite malplacerad ut med sitt rådhus och sitt torg fullt med kommers. En närmare granskning visar dock att de flesta varor som erbjuds är klassiska bondeprodukter även om en och annan vara som förs mellan Jaggaracksjön och Yolev går att finna. Det tar inte heller särskilt många steg bort från torget förrän staden mer påminner om en by än en stad. Till största delen består Komcea av envåningshus med antingen halmtak eller planktak.

Stadens stora attraktion är de kreatursmarknader som ofta hålls i staden. De lockar folk från hela högåsen, ja även hästhandlare och boskapsägare från Nya Arno och Bosza kan dyka upp.

Staden har en fluktuerande ekonomi som just nu är på nedgång. Trots att man är en gränsstad så är man beroende av att de omkringliggande godsen och bondgårdarna går bra. Komcea drar alltså nytta av höga tullar och spannmålspriser och en passiv handelspolitik, en åsikt som går i klinch med den hisskovitiska handelsmannafalangen som vill ha billig matförsörjning, låga tullar och en aktiv, ibland våldsam, handelspolitik.
I staden bryggs även ett bra hantverksöl, Gomzas röda, som exporteras runt en stor del av klomellien. Bryggeriet ägs av den lokala adelsmannasläkten Poltevein sedan många år. De som driver själva bryggningen är dock den hetsiga ankan Nahr’ Havvas och hans något försupna kompanjon, halvlängdsmannen Baam Gåsrygg.

Komceas mest beryktade person är nog annars skalden Strypto da Gomza, numera känd som Arvor ”de snyftande pergamentens snickare”. Strypto lämnade ganska tidigt i karriären Komcea och passade då även på att byta sitt namn efter sin populära hjälte då serien började bli en framgång.
”Arvor” levde dock ett lite väl vidlyftigt liv åren efter succén. Efter några års utsvävande liv i Garrika (och bland oligarkerna Gisslare, Bälgblåsare och Cudda) var Arvor svårt skuldsatt. Än värre så var hans skuld efterfrågad hos ockrare av benknäckartyp. Arvor befinner sig just nu på ett skepp på väg mot Clusta Noba vid Marjura där en rik godsägare sägs ha efterfrågat hans skaldekonst…(källa femte konfluxen).

Komcea har som stad en ganska tydlig provinsiell känsla. Till skillnad från Hisskov så är de boende här mindre begeistrade i unionen även om främlingar oftast är välkomna här. De är även som stad tämligen beroende av Yolevs nycker och grannstatens återkommande lutningar mot isolationism verkar ofta negativt på handeln (och Komceas välbefinnande).

[gtjorgo]

Komceas placering:-)