Västnarguriska kalendern
Kalender som används i Ransard, Jorduashur och delvis i Palinor. Även i delar av södra Klomellien. Den utgår från narguriska kalendersystemet men har ingen enhetlig tideräkning. Åren räknas efter regerande kung, jarl eller hövdings trontillträde. Det tar sin början vid första mörkmåne efter vintersolståndet.
Bakgrund
Kalendern utvecklades i Kard någon gång efter Fjärde narguriska vandringen på 900-talet f.O. Den skiljer sig från andra narguriska kalendrar främst genom namnen på månaderna och sedvanan att datera åren efter ledande personer. Belgotherna var de som först började använda såkallade Runringar för att hålla reda på vilken dag i året som gäller. Detta är en platt träring med runtecken för varje månad och dygn inskurna på båda sidor. Numera har bruken av runringar spridit sig till alla de västnarguriska folken.
Månaderna
Kalendermånaderna utgår från ett månvarv (monot) och har alla 30 dygn vardera. De inleds med Swartnacht (svartnatt, mörkmåne) och i mitten av månaden infaller Phulmauno (fullmåne).
Hîlagmonot (Heligmånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Uitumonot (Trämånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Lendsanmonot (Vårmånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Uinnemonot (Betesmånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Uachsemonot (Växtmånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Plûentimonot (Blommånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Heuinmonot [Hömånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Azanmonot (Skördemånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Herbistmonot (Höstmånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Uindumemonot (Vindmånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Uintarmonot (Vintermånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
Hornungmonot (Vändemånad)
Monot (30 dagar)
Swartnacht, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14
* Vårens jämndygn - vårdagjämning
* Sommarens solvarv - sommarsolstånd
* Höstens jämndygn - höstdagjämning
* Vinterns solvarv - vintersolstånd
Helgdagar och högtider
Tödagen
- Huvudartikel:Tödagen
Högtid och festdag som firas när vintern går mot slutet. Den inleds vid första mildväder efter vårdagjämningen och är således inte fast i kalendern. Vanligen inträffar den någon gång i slutet av Vårmånad eller början av Betesmånad. Formelt är det en klans präst eller en familjs överhuvud som tar beslut om att Tödagen kan börja men ofta är det barnen som ivrigt meddelar resten av klanen eller familjen när de vaknat tidigt och hört att det droppar från taken. Särskilda matkistor är sparade från hösten till just denna fest och hela klanen eller familjen samlas för en gemensam måltid. Nu firas det att vinterns provningar snart är över. Tillsynes är detta en värdslig fest men den har en djup religiös bakgrund. Tödagen symboliserar hur Æsìr i urtiden bröt sig loss ur isen i Niflheim där de länge varit fångade. I en källa har små blotstockar föreställande gudarna lagts ner under hösten för att frysas in och nu tas dess upp. Varje familj har sitt lilla knippe med stockar och vid Tödagens slut tas dessa med hem till härden där de ges små offer och får värma sig runt elden.
Midsommar
- Huvudartikel:Midsommar
När solen står som högst i mitten av Blommånad firas Midsommar. Det är ett blot lika viktigt som det under Midvinter men mindre eftersom många ur släkt eller klan nu är borta i krigståg eller på handelsresa. De som finns kvar samlar sig på lämplig plats, gård eller by, för att ära Æsìr och de som är borta. Högtiden inleds i gryningen då alla beger sig ut för att plocka blommar. Av dess binds sedan kransar som bärs in i ett Æsìrttemplet eller till en gårds blotstock. Blomkransarna hängs upp som prydnad samtidigt som rådaren eller familjeöverhuvudet leder alla i sång. Sen är det dans: långdans, språngdans och ringdans. Runt om kring kring hus, tempel och blotstång. Dansen avslutas med ett blodsoffer. Ofta ett vildsvin men även andra djur förekommer (sagor berättas om att i forntiden offrades människor vid midsommarblotet). Halsen skärs av och blodet stänks över alla de dansande. Efter detta beger alla sig till en helig källa för att där tvaga sig. På kvällen tillreds en måltid av offerdjuret och alla samlas utomhus runt en stor eld. Musik spelas och sagor berättas. Mjödtunnan öppnas. Vid midsommar dricker ranerna gärna ett särskilt järneksmjöd. Det har en röd färg som liknas vid blod. Jordukaerlarna dricker mistelmjöd som ger djupa drömmar. Når fullmånen står som högst beger sig många ynglingar sig ut natten för att där kanske hitta någon att dela den med. Barn som blir till under midsommarnatten sägs ofta bli välsignade att bli hjältar och starka krigare som bringar ära till ens ätt. Vilket är en anledning till mycken köttslig gamman denna natt.
Frajìrgàl
- Huvudartikel:Frajìrgàl
Under hösten firas Frajìrgàl. Det är en fruktbarhetsfest till ära för det liv och den glädje Æsìr ger människorna. Gudinnan Frajìr råder över denna fest och det är hennes heliga djur som meddelar när den skall firas - tuppen. Den första morgon efter höstdagjämningen då en tupp galer tre gånger är det Frajìrgàl. Sommarens skörd inför vinterns överlevnad har nu börjat fyllas i gårdens visthus. Det finaste av detta (och det som inte kan lagras) tas nu fram och tillreds till en stor festmåltid. Offer ges till Æsìr och till Vænìr likaså eftersom det är bäst att hålla sig väl även med de onda gudarna. Æsìrs offergåvor ges inne i templet men de till Vænìr ställs ut i skogen eller på heden utanför synhåll från gård och by. Olika lekar och riter av varierande innehåll och syfte brukar utspela sig under Frajìrgal. Den mest populära är när gården eller byns unga pojkar försöker låta som en tupp och de unga flickorna väljer ut den de tycker galer vackrast. Belöningen är ett ägg och ibland en kyss.
Midvinterblot
- Huvudartikel:Midvinterblot
Detta är den viktigaste högtiden som firas av de narguriska folken i Kard. När fullmånen lyser i mitten av Vändemånad står solen som lägst och året vänder. Då tackas Æsìr för året som varit och det nya året önskas välkommen. Denna högtid samlas hela släkten eller klanen för att fira. Gäster kan tillåtas vid denna heligaste av ritualer men då måste de ha beskydd av en uppsatt släkt- eller klanmedlem. Æsìr får inte förargas. Blotet inleds vid solnedgång med samling i ett Æsìrtempel (Horghall?). En präst leder först släkt eller klan i sång. Musik spelas. Sen bärs offer i form av krigsbyte eller andra gåvor fram och prästen ber Æsìr ta emot dessa. Vem som helst kan nu tala till Æsìr eller till släkt och klan. Det kan vara att ge löften om handling och stordåd, be om stöd och hjälp, eller bekänna ett missdåd och be om straff. Sen samlas alla utomhus för en första måltid. Vid midnatt när fullmånen står som högst tänds så en stor eld vid templets blotplats. Nu förs offer fram i form av boskap eller andra djur och blotas till Æsìr som gåva. Ny sång, mer musik, dans och tunnor med mjöd som öppnas. Offerdjurens kött äts slutligen i en andra måltid, denna gång tillsammans med Æsìr som nu sägs kunna ta mänsklig form och deltaga i festen.