Torshem

Torshem
Karta
Invånarantal	-
Befolkning	-
Övrigt	-

Kladdkarta

http://img217.imageshack.us/img217/9914/torshemfc8.jpg

Inledning

Torshem är en berendisk koloni mellan Nidabergen och Landoris alvskogar. Den bebos av joriska folk kring staden Torsborg och de narguriska ovaterna i skogarna och bergen runt omkring.

Historia

...innehållet kommer redigeras...

9000-1500 f.O

Nidapasset är den enda vägen över Nidabergen och har sedan tidernas begynnelse varit en viktig väg för folk och djurs vandringar. Då alverna bosatte sig i Landori fanns inga andra intelligenta varelser som kunde utgöra något hot mot riket, och passet liksom gränserna i övrigt var öppna och oskyddade. Den naturliga vandringsvägen söderut från Nidapasset var först genom ett öppet skogslandskap med några större och mindre sjöar (dagens Torshem) och sedan längs en stor och bred flod (Leipter) ner mot havsviken i sydöst. Sedan kom svartfolken och människofolken, och snabbt insåg alverna behovet av gränser runt Landori. De lät dock Nidapasset vara öppet för att inte ingripa för mycket i andra varelsers naturliga rörelser, många människofolk levde trots allt ett mycket likartad liv som alverna och var heller inte så många. Så länge vägen längs floden följdes lät alverna andra folk passera ostört. Svartfolken hölls dock borta.

1547-1080 f.O

Mot slutet av 1500-talet f.O började så svartfolken bli fler och Nidapasset blev svårare att kontrollera. Gång på gång attackerar de i större och större antal. Vintern 1547 f.O kommer ett oväntat anfall genom det normalt snöfyllda passet och framför sig driver svartfolken en stam av flyende människor (de narguriska howatherna). Alverna tvingas tillbaka men nere vid sjöarna söder om passet lyckas människorna vända om och hejda invasionen. När så alver från centrala Landori når upp till passet lyckas de med människornas hjälp pressa svartfolken tillbaka. Alverna inser efter detta att Nidapasset måste ha ett stärkare försvar, och mot att ta på sig denna uppgift får nargurerna tillåtelse att slå sig ned bland skogarna och sjöarna direkt söder om passet. Hersen Kathenowi svär inför Gudinnan att hålla detta avtal och motar av alverna en stickling från en silverlind som senare blir hennes klans Träd. De kallar sitt nya land Avani Yrdh - Sjölandet. Ovaterna som nargurerna kallar sig vaktar från och med nu Nidapasset mot svartfolk och andra krigiska folk, men fortfarande tillåts djur och enstaka fredliga varelser passera.

1080-1065 f.O

Alverna i Landori och människorna i Sjölandet lever i fred, och Nidapasset är säkert för angrepp från svartfolken i norr (Nargur). Passet glöms nästan bort bland andra folk. Söder om Landori börjar ett nytt folk sprida sig, krunier, men de respekterar alvernas gränser och bosätter sig huvudsakligen längs kusterna. 1080 f.O bryter så det Krunska kriget ut, där de narguriska hynerna går i krig mot krunierna. Ovaterna norr om Landori får kännedom om detta och då urgamla band binder samman alla nargurer går de in i kriget på hynernas sida. De följer leden genom Landori och kastar sig in i striderna. Alverna inser att trots ett fredligt leverne är ovaterna fortsatt blodtörstiga barbarer. Då ovaterna låter fränder från Nargur passera Nidapasset för att också få delta i striderna protesterar alverna dock kraftigt, men då nargurerna inget vill höra men endast följer vandringsleden hålls Landori utanför konflikten. Hynerna segrar till slut år 1065 fO, och nargurerna vandrar tillbaka till Sjölandet och skogarna i Nargur fullastade med plundringsbyte. Alverna är tysta men då ovaterna faktisk har hållt Nidapasset mot svartfolksangrepp trots krigandet i söder, och respekterat Landoris gränser enligt avtalet, låter de händelserna passera.

1065-1017 f.O

Sydväst om Landori utropar hynska krigsledare tillsammans med den krunska kolonibefolkningen ett nytt rike, Kejsardömet Jorpagna. Diplomater skickas till Landori och storvulna löften om evig fred erbjuds, samt att Nidapasset överlåts til jorerna som det nya folket nu kallar sig. Ovaterna i sjölandet ignoreras. Alverna vill ha fred men att spärra Nidapasset med försvarsverk under kontroll av jorerna tillåter de inte. Jorernas utsända återvänder med oförrättat ärende. Alverna ser med oro på kejsardömets snabba expantion men lugnas av den joriska kejsaren Tiberions löften om fred.

1017-912 f.O

Joriska legionärer går 1017 f.O in i södra Landori för att bygga en väg mellan rikets östra och västra delar. Även upp vandringsleden genom Landori mot Nidapasset börjar en väg anläggas. Alverna protesterar men kan inget göra då jorerna är numerärt överlägsna och ett krig skulle vara förödande. Ovaterna i Sjölandet drivs bort från Nidapasset och ett jorisk fort byggs, Grafferburg kallad av nargurerna. Vägen anläggs på den gamla vandringsleden genom Landori, och tvärs över Tolan-halvön i söder, men Landoris gränser respekteras förövrigt. 942 f.O. används Nidapasset för att skicka två legioner västerut norr om Aidnebergen och falla de retirerande nargurerna som deltagit i Mireliens invasion av Jorpagna i ryggen. Detta är enda gången jorerna skickar in en större truppstyrka i Nargur.

912-906 f.O

Jorerna inkallar narguriska hövdingar till ett rådsmöte invid Grafferburg. Fred och framtida handel erbjuds men då nargurerna ej är intresserade av detta och hellre vill ha en ursäkt för jorernas beteende mot ovaterna och alverna i Landori, kommer jorernas verkliga avsikter fram. Kejsar Tamsolion av Jorpagna vill enbart öka sitt inflytande och sin makt i norr. En mäktig hövding kallar då kejsaren ”en söderns hund och vekling” och som svar blir samtliga nargurer nerhuggna av joriska legionärer gömda runt mötesplatsen. 906 f.O leder fälthärren Varion sju legioner genom passet för att underkuva Nargur, men dessa nergörs i princip till sista mann. Nargurerna går ut i öppet krig, stärkt stödda av sina fränder i Barbia. Jorpagna attackeras inte bara vid Nidapasset utan även i öster från Cereval och i sydväst mot Mirelien och själva hjärtlandet Jorpagna. Nargurerna lyckas dock inte erövra Grafferburg, men jorerna får stora problem med att transportera trupper och förnödenheter genom Landori och Sjölandet. Det sägs att många jorer faller för alvernas pilar men då inga överlevande finns kan inget bevisas. Jorerna har heller inte resurser att även gå i krig med alverna.

906-849 f.O

När Härförarnas krig bryter ut i det jorpagniska kejsardömet 863 f.O reduceras trupperna i Grafferburg, legionärerna stationerade här behövs i inbördeskriget. På senvintern 849 f.O lyckas en mindre grupp ovater ta sig in i fortet bakvägen från Sjölandet och öppna portarna för väntande fränder från Nargurs skogar. Grafferburg faller och överlevande jorer kan våren efter skräckslagna berätta om blodtörstiga barbarer och ljudlöse alvpilar när de äntligen tar sig ur Landori. De följs kort efter av plundrande krigsflockar från Nargur och Sjölandet.

849-828 f.O

Nargurer strömmar över Nidapasset och följer leden ner genom Landori för att plundra i Jorpagna. Jorerna skickar även upp legioner för att försöka återta Grafferburg

828-728 f.O

Till slut trappas Härförarnas krig i Jorpagna ner och 828 f.O sluts fred när kejsarinnan Zenobia vinner tronen. Hon lyckas sätta en stopp för nargurernas härjingar i väster och öster, men Grafferburg anses som för svårt att återerövra, och därför vänder kejsarinnan sig till alverna i Landori. Zenobia återupplivar kejsar Tiberions fredsavtal med alverna från 1025 f.O, ett avtal som aldrig hölls. Landoris gränser respekteras mot att alverna inte sluter några förbund med andra folkslag utan håller sig neutrala. Vägen över Tolan mellan Jorpagnas östra och västra delar behålls av jorerna men vägen mot norr till Nidapasset lämnar de tillbaka till alverna, under förutsättning att inga barbarer tillåts passera. Alverna accepterar. Nargurerna protesterar men då alverna egentligen bara vill ha fred får barbarerna se sig nöjda med att ovaterna återigen kontrollerar Nidapasset.

728-681 f.O

Ovaterna vakar Nidapasset och släpper inga av sina fränder från Nargur genom trots upprepade vädjanden och rena erövringsförsök. Alverna i Landori vill ha fred med Jorpagna och vill hålla sin del av det återupprättade Tiberions avtal och sätter även de press på ovaterna; inga krigare får passera ner i Tolan. Ovaternas herse Mahwasether lyckas under sin långa regering bevaka passet, hålla fred men stammarna i norr och respektera alverna. Han kommer att minnas som en av ovaternas största herser. Under härföraren Tharawghos krig 715-707 f.O deltar dock många ovater men de följer norrsidan av Nidabergen mot Trasimo för att nå stridigheterna.

681-599 f.O

Den gamla Bytiden. Joriska handlare tar sig upp leden förbi Tiberions stenstöder och genom Landori till ovaternas Sjöland. Ovaterna är trötta efter århundraden med krig och fientligheter och accepterar fredserbjudanden. 676 f.O kallar en barbisk härförare till ett möte norr om Nidapasset för att återuppta kampen mot det vekliga Jorpagna men både ovater och trasimer vill ha fred och barbierna och stammarna från norra Nargur ser detta som ett svek mot Gudinnan som blivit kränkt av jorerna.

599-598 f.O.

Den Tredje Konfluxen.

Mörkertiden

Från Nargurs historia...

Ca 100 e.O.

Dvärgarna i Nidabergen har efter gemensamma beslut under lång tid prospekterat nya delar av berget. Deras mål är att samla sina bosättningar och sin styrka i ett stort rike.

103 e.O.

Dvärgriket Kihzâr-Khôn utropas.

117 e.O.

Dvärgarna öppnar en port upp mot Nargurs skogar norr om Nidabergen. De erbjuder nargurerna järn i byte mot trävirke och sådana livsmedel skogsfolken kan erbjuda. Nargurerna får nu möjligheten att med nya bättre vapen fördriva svartfolken från sina marker.

128 e.O.

Den sista stora svartfolksbosättningen i södra Nargur intas av nargurerna. Svartfolken flyr mot skogarna i norr och det barbiska höglandet.

177 e.O.

I Nidapasset öppnar dvärgarna ytterligare en port. Den narguriska stam som sedan urminnes tider vakar over passet och bebor området söder om bergen, ovaterna, erbjuds nu även de att handla med dvärgarna. Det är ett numera erkänt faktum att detta inte var huvudskälet till den nya porten.

189 e.O.

Berendier som hört talas om handeln uppe i Nidabergen tar sig upp Leipterfloden till Sjölandet och Nidapasset. Deras gamla förbund med alverna i Landori tillåter dem att passera alvskogarna. Handel med Nargur är det officiella skälet men snart utvecklas goda kontakter även med dvärgarna i "Kvisur Kan" (Kihzâr-Khôn).

212 e.O.

Söder om Nidapasset har berendierna byggt upp en liten koloni kallat Torshem. Ovaterstammen gillar inte kolonisterna som trängt in i deras Sjöland och attackerar bosättningen Torsborg. Dvärgarna vill inte att handeln med vare sig nargurer eller berendier skal rubbas och tvingar med skicklig diplomati fram ett fredsavtal.

335 e.O.

En allians bildas mellan barbier och det mäktiga Aghargaförbundet från Nargurs norra delar. De har länge varit avundsjuka på stammarna kring Trasimo och Torshem, som genom handel med södern blivit starka och kunnat hålla svartfolken borta från sina marker. En stor härstyrka tar sig söderut genom skogarna mot Nidapasset. Barbierna går härifrån västerut mot Trasimo medans Förbundet korsar bergen in i Torshem. I Sjölandet drivs ovaterna bakåt mot jorernas stad Torsborg och här möter de tillsammans invasionshären. Förbundet belägrar staden och härjar både ovaternas brotebyar och torshembornas gårdar. Ovana vid belägringskonst står krigarna från norr dock snart i villreda, och när dvärgarna i Kihzâr-Khôn hotar falla dem i ryggen och spärra passet, drar de sig tillbaka över bergen.

342 e.O.

Dvärgarna i Nidabergen börjar handla med norra Nargur. Ett "dohr", ett dvärgatorn placerad ovan mark, byggs där Ylghyrofloden forsar ner i Aghargafloden (Timmerstaden kommer senare att anläggas på denna plats). Kontakter med Barbia etableras också men denna hålls hemlig för stammarna i södra Nargur som minns kriget några år tidigare. Med Agharga-sahg, det mäktiga Aghargaförbundet vill dvärgarna dock inte handla med, det vore att riskera förhållandet till berendierna i Torshem som Förbundet attackerade vid kriget. Dvärgatornet får namnet Môethazadôr (gry. Athmôhz-Dohr)

Konflikttiden

487-488 e.O.

Stora delar av Nargurs svartfolk enas under en grupp storvuxna resar från de sydvästra sluttningarna av Cer-bergen. De går genom Nidapasset och in i Torshem.

488 e.O.

Köpmannen Vedort från Erebos får i Trasimo höra om svartfolkens anfall på Torsborg. Han ser en möjlighet att ta sig in på handeln i den berendiska kolonin och hyr snabbt ett kompani legosoldater. Med tur och skicklighet lyckas han undsätta torshemborna samtidigt som dvärgarna i Kihzâr-Khôn och ovaterna går till anfall från bergen och skogen. Svartfolken besegras och endast en handfull undslipper tillbaka till Nargur.

493 e.O.

Dvärgarna öppnar porten Meth-Înhib - Guldporten (gry. Nahibû-Meth) - upp mot sydöstra Trasimo. Förutom järn och hantverksprodukter erbjuder de erebosierna och jorpagnierna guld från Nidabergens inre.

Geografi

Platser

Torsborg

Huvudartikel:Torsborg

Centralort i Torshem och kolonins enda stad.

Befolkning

Berendier

Huvudartikel:Berendier

Torshems joriska folk består av kolonister från Berendien.

Ovater

Huvudartikel:Ovater

Det narguriska folk som bebor Torshem. Är i många källor omtalade som howather vilket är deras namn på centralnarguri. Kallar regionen för Sjölandet.

Forumet...

Skal uppdatera texten och ge lite exempel. Kan nämna att Ovaterna är en mycket gammal och stor stam av 23 klaner under ledning av hersen Tagaswether av Tarosklanen (faktisk härstammande från självaste Kathenowi som ledde stammen (som då kallade sig howather) genom Nidapasset 1547 fO i 84 ledet). Stammens mest framstående vinde (vilket har blivit till völva på ovaternas nuvarande språk) är Sigaswitha den ärrade.