Parbagerna

Parbagerna – De Nio, Urgudarna – är en gudafamilj som tillbes huvudsakligen i Hynsolge men även i delar av Efaro och i Krilloan.

[1] [2]

Anyak

Huvudartikel:Anyak

Ljusgivaren

Anyak, fadern, är ljusets gud, med ett nära band till Solen. Namnet Anyak betyder "Solskådaren". Han representerar även elementet eld och dyrkas för sin kraft att göra allt liv möjligt.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Anyaks symbol är en gul sol med fyra långa solstrålar, antingen målat i gult mot en vit bakgrund (prästerskapet) eller i vitt mot en mörk bakgrund (tempelvakter och militära ordnar).

Endast manliga präster är tillåtna i Anyaks heliga byggnader och han dyrkas framförallt av borgare i de större städerna.

Anyaks tempel är byggda i vit marmor med ett runt bönerum i mitten. I bönerummet brinner en evig eld som symboliserar Anyaks närvaro i templet. Skulle elden någonsin slockna måste all dyrkan omedelbart upphöra. Elden kan endast tändas igen av en ålderpräst.

Angusia

Huvudartikel:Angusia

Portarnas väktarinna

Angusia, Anyaks maka, är visdomens och rättvisans gudinna. Enligt de religiösa texterna vaktar hon även portarna till Bolgoves tysta salar, vilket givit henne just tilltalsnamnet Portarnas Väktarinna. Angusia är också den som vaktar över Altors balans och ser till att mörkret och ljuset lever i perfekt harmoni. Balansen möjliggör det som prästerna kallar för Skymningstiden, eller prövningens tidevarv, vilket Altor just nu befinner sig i enligt religionens förespråkare.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Angusias symbol är en gyllene eller gul nyckel framför en svart hexagon. Både präster och prästinnor iklär sig Angusias vit-svarta skrudar och gudinnan har en mycket utbredd kult omkring sig – främst centrerad kring den feodalvänliga Angusiaorden i Hynsolge. Angusia har även en stor skara anhängare i staden Krilloan. De båda kulterna är helt självständiga från varandra och stora variationer förekommer i tolkningen av Angusia.

ANGUSIAORDEN

Angusiaorden har sitt huvudsäte i Bedorum, där även huvudtemplet Pervus-Ib-Angusia finns beläget. Denna mäktiga palatsliknande byggnad är pyramidformad med ett stort öppet centrum i mitten, inte helt olikt Furgias mäktiga ziggurat.

Orden är uppdelad i tre olika grupper: nologerna, vilka ägnar sig åt studier och tempelförvaltning, justicerna, vilka främst koncentrerar sig på religiös lag och tolkning av skrifter, samt rättskiparna, vilka består av ett femtiotal riddare vars uppgift är att vakta templet och att spåra upp brottslingar.

Medlemmarna får bruka våld, men gör det sällan utan goda skäl. Många driver även en närmast fanatisk kamp mot allt anti-feodalt och nästan alla medlemmar anser att den feodala staten utgör den perfekta balansen och Angusias högsta vilja för hennes folk.

Ulvar

Huvudartikel:Ulvar

Mörkläggaren

Ulvar är sin fader Anyaks raka motsats, men de båda gudarna är absolut inga fiender utan delar på dygnets timmar. Fadern och sonen är ljuset och mörkret - i en perfekt balans, helgad av modern Angusia. Ulvar förknippas även med månen Luna och nattens kyla.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Trots att Ulvar lever i fred med sina föräldrar är hans kult väldigt liten. Det finns inga tempel tillägnande gudomen utan han tillbeds endast utomhus nattetid när himmeln är molnfri och Luna syns tydligt. Många bönder väljer även att hänga upp en enkel avbild av Luna ovanför sina sängar för att hålla sig väl med nattens gud.

Grilovana

Huvudartikel:Grilovana

Källornas drottning

Grilovana är Urfädernas yngsta dotter, en nyckfull vädergudinna som vakar över rinnande vatten, himlen och alla flygande varelser. Hon är gift med Ulvar och moder till gudinnan Bolgove – en högst märklig familjebildning som det sjungs om i det gamla klassiska Yrdirkvädet.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Grilovana förknippas med fåglar, och hon förekommer nästan alltid avbildad inne i en cirkel av flygande duvor. Hennes ceremoniella symbol är även en vit duva mot ljusblå bakgrund. Denna symbol har också blivit en frihetsikon i det rådande inbördeskriget i Hynsolge.

Grilovana är mest populär bland naturmagiker, jordbrukare, fiskare och lösdrivare. Gudinnan har inga tempel och inte heller någon officiell kultplats. Endast vissa schamaner kallar sig för "präster av Grilovana", men enligt tradition har hon aldrig haft några representanter på Altor – att tillägna en tanke och några minuters bön varje dag räcker för att göra henne nöjd.

Samyd

Huvudartikel:Samyd

Ängarnas härskarinna

Samyd, Parbagernas fruktbarhetsgudinna, är mycket populär i Hynsolge där det nästan i varje by finns ett litet tempel tillägnat gudinnan. I templen offrar folket, framförallt bönder, några grödor vid varje månadsskifte för att vinna Samyds välsignelse och gunst. Samyd är gift med Reogil, bestarnas herre, och har med honom sonen Bolthar, yxbäraren. Gudinnan och de två gudarna bildar ett enskilt tredelat panteon som har blivit tillägnade många sånger och ceremoniella ritualer i Hynsolge.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Gudinnans symbol är en enkel cirkel, vilken symboliserar den eviga pånyttfödelsen som råder i världen. Hennes prästinnor ägnar sig ofta åt välgörenhet och fattigvård – bl.a. är gudinnans hängivna kända för att bygga storstugor där grupper av äldre och utblottade personer kan finna en sängplats.

Reogil

Huvudartikel:Reogil

Bestarnas herre

Reogil, make till gudinnan Samyd, är urskogens och de vilda djurens härskare. Guden är populär bland jägare och andra skogslevande personer, exempelvis rövare och laglösa. Hans anhängare är noga med att aldrig döda ett vilt djur för nöjes skull. Fäller man ändå ett djur måste djurets hjärta offras till Reogil och alla delar av kadavret tas till vara. Tillbedjarna bär i allmänhet heller aldrig metallrustningar eller nitar, istället klär man sig i läderrustningar bundna och förstärkta med tråd och läderremmar. Alla kläder och nyttoföremål görs i så stor utsträckning som möjligt av djurdelar – exempelvis ben, kranium, läder och pälsar.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Reogil avbildas som en ståtlig, kåpklädd man med hjorthorn. Hans symbol är även ett hjorthuvud, och kultens präster bär ofta en hjälm med hjorthorn under ceremonier. Reogils tempel är på sin höjd ett par utsmyckade trästoder ute i vildmarken, alternativt en gammal urbjörns grotta där väggarna dekorerats med djursiluetter och bilder från Reogils danser med sin maka Samyd. Dyrkan av Reogil är starkast i norra Hynsolge. Guden har även en mindre kult i Tigranes skogar i norra Efaro.

Bolgove

Huvudartikel:Bolgove

TYSTNADENS MÄSTARINNA

En av de minst kända gudarna i Parbagernas panteon är den mystiska Bolgove; tystnadens, sömnens och drömmarnas gudinna. Hon är härskaren över det ändlösa drömriket och de mystiska, oförklarliga krafterna som finns i Altor. Bolgove är mest populär bland lärda män, filosofer, magiker och andra mystiker.

Gudinnan är Ulvar och Grilovanas enda dotter. Hon har dock en självständig relation till sina föräldrar efter att de tre gudarna utkämpat en maktkamp, vilken beskrivs utförligt i Yrdirkvädet. Mäktiga ärkedemoner lurade föräldrarna att tro att deras dotter var ondskefull, varpå hon förpassades till en annan dimension. Denna lögn uppenbarade sig dock för föräldrarna och modern Grilovana grät därefter oavbrutet i tusen dagar. Dessa tårar ska enligt kvädet ha bildat det människorna kallar för Kopparhavet idag.

Symbolik och dyrkan

Bolgove har ingen symbol, men de fåtalet prästinnor som håller ceremonier till hennes ära klär sig vanligtvis i svart. Gudinnans största helgedom ligger i Fervidun. Denna byggnad, kallad Tystnadens tempel, anses vara gudinnans heligaste plats på Altor och alla blivande prästinnor måste vallfärda dit för att slutföra sin utbildning och få zaromians välsignelse. Zaromian är titeln på Bolgoves högsta representant i världen och betyder ordagrant "den välsignade drömmerskan" på Urspråket.

Bolthar

Huvudartikel:Bolthar

Yxbäraren

Den mäktige Bolthar, son till Samyd och Reogil, är en populär krigsgud vars anhängare, vanligtvis vapenföra män, dyrkar striden och förfinandet av olika vapentekniker. Disciplin, styrka och skicklighet i strid är de viktigaste egenskaperna för en tillbedjare, som hedrar sin gud genom att träna sig till duktiga krigare. Bolthar avbildas nästan alltid med en stor yxa, vilket naturligt gjort yxan till det främsta vapnet bland gudens krigarskara. Även Boltharkultens högsta präster, oftast ålderstigna män, bär stora tvåhandsyxor, även om många av dem inte längre kan använda vapnen effektivt i strid.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Bolthars symbol är en stiliserad tvåhandsyxa. Krigsgudens egna vapen kallas för Gatrovax och anses ha förmågan att klyva berg och gräva ut dalgångar. Enligt flera legender ska Bolthar huggit fram passen genom Grynnerbergen med hjälp av sin yxa. Många mystiska stenklyftor ute i vildmarken brukar också förklaras vara hugg från Gatrovax från Bolthars strider mot ärkedemoner.

Julsuian

Huvudartikel:Julsuian

Lättsinnets slav

Parbagernas svarta får, Julsuian, står för det kaotiska och förgängliga; köttsliga lustar, droger, alkohol och annan sinnlig njutning. Julsuian är son till Bolgove och Bolthar, men har enligt legenderna förpassats av sina föräldrar och är inte längre välkommen att dyrkas i templen. Han är dock kommen från Solen, genom sin släktskap med Anyak, och anses fortfarande vara en gud. Kulten kring Julsuian accepteras normalt inte av allmänheten, vilket gjort att hans tillbedjare dyrkar honom i det fördolda. Hans anhängare är mestadels prostituerade, smugglare, missbrukare och dekadenta livsnjutare från olika samhällsklasser.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Julsuians tillbedjare har ofta gudens symbol tatuerad på kroppen; två ihopkopplade ringar med en inträdd pil. Genom att bära denna symbol anses man ha accepterat Förgänglighetens dans, vilken enligt gudens anhängare är det som möjliggör Skymningstiden. På så sätt tror Julsuians tillbedjare att de utför en viktig del av gudarnas plan – de är själva katalysatorn för att pröva mänskligheten inför det kommande Ljusa riket.