"Borodrik II" och "Klavykiska riket": Skillnader mellan sidorna

Från Ereb altor
(Skillnad mellan sidor)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
 
Rad 1: Rad 1:
{{huvudartikel| Zorakins regentlängd}}
[[category:Trakorien]]
[[category:Historia]]
Statsbildning som var en av de dominerande makterna på [[Trakoriska öarna]] från ca 130 f.O. till ca 400 e.O. (Officiella årtal: 68 f.O.-480 e.O.) Kärnlandet var regionen [[Moskorien]] på ön [[Palamux]]. Riket styrdes av en kejsare med säte i den mytomspunna staden [[Fontra Cilor]]. Dagens [[Trakorien|Trakoriska rike]] ser sig som arvtagare till Klavykiska riket.
==Historia==


----
;130-68 f.O.
:Klavykiska krigen.


Kung av [[Zorakin]]
;68 f.O.
:[[Festivalen i HOXOH]]. Klavykerna besegrar [[Nastrôl]]s bergsfurstar. Klavykiska riket bildas, med huvudstad i Fontra Cilor.


*Födelse: '''265 e.O.'''
;50 f.O.-150 e.O.
:Kristallens sekler.


*Trontillträde: '''281 e.O.'''
;xxx
:Kolonier på [[Stegos]] och [[Paratorna]] etableras. Städerna [[Zaroflas]], [[Siola]] och [[Melse]] grundläggs.


*Död: '''296 e.O.'''
;130 e.O.
:[[Staden O]] grundläggs.


----
;137 e.O.
:[[Torilia]] grundas på [[Kardien]]s nordkust.


-övertog tronen mycket ung (omyndig?) efter sin far [[Girlof II]] som mördats på [[Hakkai]].
;Ca 150 e.O.
:Bzegustiska befrielsekriget. Klavykerna tar kontroll över ön [[Bzegusta]] som tidigare tillhört [[Magilre]].


-var den första zorakiska kungen efter att LV splittrades efter [[Stora Schismen]] 278-281 e.O.
;180 e.O.
:Klavykerna går iland på Saphyna för att kolonisera ön. Omedelbart bryter strid ut med ransarderna som sedan länge finns där. [[Första ransarderkriget]] bryter ut.


-följde den [[aidniska grenen av Lysande Vägen]].
;199 e.O.
:[[Sjöslaget i Rubakins vik]]. Ransarderna besegras och fördrivs från Saphyna tillbaka till östra nordhavet.


-under hans regering inleds det [[Tredje soltåget]] 287 e.O. (som Zorakin inte deltog i)
;200-250 e.O.
:Klavykerna försöker kolonisera Trinsmyra.


-många dalker flyr till Zorakin efter 292 e.O. och kriget mellan [[Kardien]] och [[Caddo]].
;250 e.O.
:Den klavykiska flottan besegras av en underlagsen styrka trinsmyrier. Trinsmyrierna går därefter till angrepp mot Palamux och erövrar Fontra Cilor. Den återstående klavykiska flottan bevakar under tiden Saphyna.


-dog under omständigheter som trolig hans bror [[Iberiko Bastarden|Iberiko]]s tillhängare stod bakom.
;277 e.O.
:Trinsmyrier under [[Hiatus Neffro]] anfaller Palamux.


''Dessa kungar och deras fejd är huvudpersonerna bakom det Zorkiska inbördeskriget (284 eller 292 till 308) vilket är ett brödrakrig med kraftiga religösa inslag. Huvudtemat kan sägas vara att både den nya Aidniska LV och den Caddiska LV satsar fel häst (Bodorik och Iberiko). Det blir den yngste brodern, Valien, som segrar (och hämnas sin bror Bodoriks död). Den Luksiliske hertigen av Gredelmark (dåvarande markgreven av Gredelmark) spelar en nyckelroll.(http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=21881#21881)''
;287 e.O.
:Hela Palamoxi slättland ligger under kontroll av trinsmyrierna.
 
;288 e.O.
:Saphyna erövras och Frimbole Olvi intas av Hiatus Neffro. Hären går dock under i en rad olyckor och trinsmyrierna drar sig tillbaka.
 
;293 e.O.
:Formell frid sluts med Trinsmyra.
 
;304 e.O.
:Kastykiska frigörelsen. Kolonisterna Paratorna förklarar sig självständiga och kallar sig ''trakorier'' som betyder "att andas fritt".
 
;311 e.O.
:I södra Moskorien utropas [[Kishatet|Det Heliga Kishatet]].
 
;370-385 e.O.
:[[Andra ransarderkriget]] utkämpas. Klavykiska riket är försvagad men Det Heliga Kishatet tillsammans med trakorierna på Paratorna bekämpar ransarderna.
 
;Ca 400 e.O.
:Klavykerna överger Fokaleslätten som blivit förstörd av salthaltigt vatten.
 
;''480 e.O.''
:''Klavykiska riket upphör att existera. Trakoriska riket tar över klavykernas tidigare kolonier och lydland.''

Versionen från 4 juli 2020 kl. 04.27

Statsbildning som var en av de dominerande makterna på Trakoriska öarna från ca 130 f.O. till ca 400 e.O. (Officiella årtal: 68 f.O.-480 e.O.) Kärnlandet var regionen Moskorien på ön Palamux. Riket styrdes av en kejsare med säte i den mytomspunna staden Fontra Cilor. Dagens Trakoriska rike ser sig som arvtagare till Klavykiska riket.

Historia

130-68 f.O.
Klavykiska krigen.
68 f.O.
Festivalen i HOXOH. Klavykerna besegrar Nastrôls bergsfurstar. Klavykiska riket bildas, med huvudstad i Fontra Cilor.
50 f.O.-150 e.O.
Kristallens sekler.
xxx
Kolonier på Stegos och Paratorna etableras. Städerna Zaroflas, Siola och Melse grundläggs.
130 e.O.
Staden O grundläggs.
137 e.O.
Torilia grundas på Kardiens nordkust.
Ca 150 e.O.
Bzegustiska befrielsekriget. Klavykerna tar kontroll över ön Bzegusta som tidigare tillhört Magilre.
180 e.O.
Klavykerna går iland på Saphyna för att kolonisera ön. Omedelbart bryter strid ut med ransarderna som sedan länge finns där. Första ransarderkriget bryter ut.
199 e.O.
Sjöslaget i Rubakins vik. Ransarderna besegras och fördrivs från Saphyna tillbaka till östra nordhavet.
200-250 e.O.
Klavykerna försöker kolonisera Trinsmyra.
250 e.O.
Den klavykiska flottan besegras av en underlagsen styrka trinsmyrier. Trinsmyrierna går därefter till angrepp mot Palamux och erövrar Fontra Cilor. Den återstående klavykiska flottan bevakar under tiden Saphyna.
277 e.O.
Trinsmyrier under Hiatus Neffro anfaller Palamux.
287 e.O.
Hela Palamoxi slättland ligger under kontroll av trinsmyrierna.
288 e.O.
Saphyna erövras och Frimbole Olvi intas av Hiatus Neffro. Hären går dock under i en rad olyckor och trinsmyrierna drar sig tillbaka.
293 e.O.
Formell frid sluts med Trinsmyra.
304 e.O.
Kastykiska frigörelsen. Kolonisterna på Paratorna förklarar sig självständiga och kallar sig trakorier som betyder "att andas fritt".
311 e.O.
I södra Moskorien utropas Det Heliga Kishatet.
370-385 e.O.
Andra ransarderkriget utkämpas. Klavykiska riket är försvagad men Det Heliga Kishatet tillsammans med trakorierna på Paratorna bekämpar ransarderna.
Ca 400 e.O.
Klavykerna överger Fokaleslätten som blivit förstörd av salthaltigt vatten.
480 e.O.
Klavykiska riket upphör att existera. Trakoriska riket tar över klavykernas tidigare kolonier och lydland.