Krunska - grammatik

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök
Huvudartikel: Krunska

Fonetik

Vokaler

a, e, i, u, y

Konsonanter

b, f, g, h, k, kh, l, m, n, ng, p, ph, r, rh, s, sh, t, v, z

Tillåtna konsonantkluster

I början av ord

br, brh, fr, frh, gr, gr, grh, kn, ksh, kv, pl, pr, prh, sf, sk, sm, sp, sph, sr, srh, st, sv, tr, trh, tv.

Inne i ord

bk, br, brh, bs, bt, fkh, fp, fr, frh, fs, ft, gf, gm, gp, gr, gsh, hk, hp, hrh, hs, ht, khl, khm, khph, khsh, kht, kn, kp, krh, ksh, kt, kv, lf, lg, lk, lm, ln, ls, lt, lz, mb, mf, mkh, mph, ms, msh, mt, mv, ngk, ngkh, ngn, ngp, ngph, ngt, nh, np, nt, nv, pg, phg, phkh, pht, pl, pr, prh, ps, pt, rf, rg, rhk, rhkh, rhl, rhm, rhp, rhsh, rht, rkh, rl, rm, rrh, rs, rsh, rt, rz, sf, sg, shb, shm, shn, shrh, sht, sk, sp, sph, sr, srh, st, sv, tb, tf, tg, tk, tkh, tl, tm, tn, tp, tph, tr, trh, tsh, tv, vg, vh, vn, vsh, zb, zm, zn, zr.

I ordslut

fn, fng, ft, gsh, hk, hp, ht, kf, khng, khsh, kht, kng, ksh, kt, lk, lm, ln, ls, lt, lz, mb, mf, msh, mt, nf, ngk, ngkh, ngt, np, nt, pht, ps, pt, rf, rg, rhk, rhkh, rhl, rhm, rhp, rhsh, rht, rkh, rl, rm, rs, rsh, rt, rz, sf, shb, sht, sk, sp, sph, st, tsh, zb.

Grammatik

Substantiv

Krunska skiljer inte mellan maskulinum och femininum, utan delar in substantiv i tre andra genusklasser för levande, döda och abstrakta varelser, ting eller företeelser. Dessa genusklasser uttrycks med partiklar som föregår ordet i fråga. Am för levande, toz för döda och i för abstakta ord.


Två numerus finns: Singular och plural. Ett ytterligare numerus, kollektivt plural, är ålderdomligt och används inte numera, men finns kvar i vissa stelnade uttryck. Ändelser används för att uttrycka numerus, för plural -az och för kollektivt plural -arz.

Krunska har 9 kasus, som alla markeras med prefix:

  • Nominativ (grundform), inget prefix
  • Objektiv (direkta och indirekta objekt), ksh(i)-
  • Possessiv (ägande), myn-
  • Allativ (riktning mot), em-
  • Ablativ (riktning från), ak-
  • Inessiv (i, inuti), y-
  • Lokativ (på, vid), at-
  • Separativ (inte likadan som/skild från), ni-
  • Similativ (likadan som), esh-

Verb

Krunska verb böjs efter person (första, andra, tredje och fjärde), efter numerus, singular och plural, samt efter genus (om subjektet är levande, dött eller abstrakt). Eftersom personliga pronomen saknas i krunska finns även objektsformer. Allt detta uttrycks med ändelser. Dessutom har man en separat uppsättning ändelser som används vid respektfullt tilltal av personer med högre rang. De krunska verben böjs inte efter tempus. Till detta använder man partiklar som föregår verbet. Dessa ser olika ut i olika modus.

Tempus

  • Preteritum historicum (om historiska händelser)
  • Preteritum (förfluten tid)
  • Presens (nutid)
  • Futurum (framtid)

Modus

  • Indikativ (grundform)
  • Konjunktiv (bör hända, uppmanande)
  • Optativ (vilja att ngt ska hända, artigt uppmanande)
  • Potentialis (skulle kunna hända)
  • Negativ (händer inte)
  • Imperativ (beordrande)
  • Passivum får man genom att böja ett verb i dess preteritala participform.

Räkneord

På krunska räknar man traditionellt på fingrarna. Detta avspeglas i räkneorden:

  • 1 - ”en-finger”
  • 2 - ”två-finger”
  • 3 - ”tre-finger”
  • 4 - ”fyra-finger”
  • 5 - ”fullhand”
  • 6 - ”en-finger och fullhand”, osv.
  • 10 - ”dubbelhand”

Över tio har man lånat in räkneord från gammalkrunska/jori. 100 heter dock ”allafingrars- dubbelhand”.

Adjektiv

Krunska adjektiv följer substantiven i numerus, men inte i kasus. Adjektiven placeras mellan genuspartikeln och dess substantiv. Adjektiven kan kompareras med ändelser i fyra grader:

  • minst
  • mindre
  • mer
  • mest

Förslag på Krunska egennamn och platsnamn

Följande är endast tänkt som en lista med förslag att plocka ur och allihop är tänkta att kunna vara namn som inte nödvändigtvis har någon särskild betydelse. Vissa av namnen kanske inte ”låter” så bra. Listan är datorgenererad och baserad på fonetiken ovan. Jag har redan plockat bort de ord som blev direkt olämpliga, såsom t.ex. ”fukha”... =) Det går f.ö. lätt att skapa egna ord med den tillgängliga fonetiken. Det enda man behöver tänka på är att endast de konsonantkombinationer som anges ovan går att använda.

abrhu, ahtysht, akrhelu, almekha, angkhat, arespu, arhimsh, arzasy, ashtaph, astikha, atrhizu, atshag, embyrh, epazba, erhshare, gerhsha, gurhtu, hamkhezb, ibkuze, ikarsh, ikhmerfe, ilaspha, imvushi, ingnaltu, ishnezbe, khimba, khukhla, misht, mitrhu, sarmu, sharshe, shatveksh, skarza, skiz, svykhshe, ugerhku, umkhaksh, ushmaha, usvukhi, yrhakhu, yshten, yzmen, zarhketsh, zekhlurt, zivgasht.

Namnelement

befästning ; -khek

befästning ; -kshukh

bergspass ; irug

boställe ; -ibirh

bro ; akush

by ; -stin

by ; -lyb

dal ; ingez

dalgång ; -ekhesh

flod, å ; -ebel

flodmynning ; ykar

flodstrand ; -pesh

fält ; -rupha

gård ; -igar

göl ; azah

hamn ; -sheg

helig plats ; -shat

hem ; -angush

högland ; -yngyz

höjd ; -urhuv

klippa ; -evarh

klyfta ; -grifu

krön ; -lum

kulle ; elyz

nybygge ; -anuf

omgärdat område ; -asaf

sjö ; -prhegu

skog ; eshel

slott ; -ishiv

sten ; angil

stuga ; -epurh

ställe, plats ; -tab

stäpp ; -skep

tillflyktsort ; -shik

topp ; -greb

träd ; ulur

vadställe ; uref

äga ; -tvukhi

Nedre - akez

Stor - ushesh

Liten - iken

Norr - ukam

Söder - gef

Öster - inesh

Väster - azah

Hög - gar

Gammal - vikh

Ny - ukh

Röd - zish

Blå - isis

Grön - imaz

Gul - uzig

Personnamn

Mansnamn: Akhshe, Akrhi, Bezekh, Ekhshy, Esyt, Ezbe, Fezek, Gerhli, Iphek, Ishah, Ishas, Kuphish, Mermekh, Natfeh, Shashem, Ukhi, Ylakh, Zurun.

De klart vanligaste mansnamnen är Ishah och Mermekh.

Kvinnonamn: Akhsha, Atpa, Elna, Ezba, Isha, Natfa, Ura

Elna, Ezba och Isha är de vanligaste kvinnonamnen.