Mandelit

När Mandelorden på 300-talet f.O. etablerades var en av grundtankarna att upplysa och utbilda folket. Eftervart lyckades munkarna locka samhällets ledande till lycèerna och då var deras verksamhet säkrad. Mot till en början små donationer togs ynglingar in vid lycèerna som acolyter och gavs utbildning innom jorisk kunskap brevid ordens noviser. Acolyterna samlades i såkallade Mandelithus vid lycèerna, där de logerade och fick sin fysiska försörjning. Under några år bodde studenterna här och skapade sig den fernissa av jorisk kultur som sågs som ett ideal i stora delar av det forna Kejsardömet Jorpagna, innan de återvände till sina familjer och sin vidare fostran. Dessa ursprungliga logement finns inte kvar vid lycèerna utanför Aidne men i Pendon existerar de fortfarande, om än i något förändrat form. Tidigare var det huvudsakligen adeln som hade råd att skicka sina barn till lycèerna och det fanns endast acolyter ur denna samhällsklass, men eftervart som handlare och borgare ökade sin betydelse kunde även de skaffa sig utbildning hos mandelmunkarna och samsas med adeln. I Pendon började dessa blandade acolyter på ???-talet e.O. anlita fristående lärde från utanför Mandelorden till att komplettera deras utbildning, huvudsakligen från De Lärdes Skara som verkade vid stadens stora Bibliotek. Detta visade sig ge fördeler senare i livet och en slags institution innom, eller brevid, lycèet utvecklades vid flera av mandelithusen. Acolyterna i Pendon kallar sig numera oftast mandeliter för att särskilja sig, både från den gamla innebörden av ordet "acolyt" och från andra studerande som anammat benämningen. Otaliga ritualer och formaliteter fröjdas bland de välutbildade mandeliterna, kamratfostran och inbördes tävlingar ger tuffa villkår, allt detta till tross; de domirerar mer och mer av Zorakins samhällselit. Tvister mellan mandeliterna och de som räknar sig som "riktiga" acolyter är vanliga, och med adepter från Lysande Vägens katedralskolor samt fristående studenter från Biblioteket uppstår gärna regelrätt handgemäng. Många är de de dueller som börjat med retoriska formuleringar och slutat med svärd och blodvite i gryningen. Deras lärare möts också de till dyst, men de sker oftast mer fridsomligt på Lycèeplan även om ibland vassa pennor mycket bokstavligt förekommer.