Sardiska: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| (9 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[category:Språk]] | [[category:Språk]] | ||
[[Category:Narguriska språk]] | |||
[[category:Ransard]] | |||
=Sardiska= | |||
Språk tillhörande [[västnarguri]]. Talas i [[Ransard]] och kallas ibland ''ransardiska''. Innehåller låneord från [[kejserlig jori]], framförallt militära sådana. | |||
==Sardisk ordlista== | |||
alla - al | alla - al | ||
| Rad 48: | Rad 50: | ||
god - wauchi | god - wauchi | ||
grip - krîpha | |||
grön - kruoni | grön - kruoni | ||
| Rad 98: | Rad 102: | ||
måne - mauno | måne - mauno | ||
månvarv -monot | |||
många - manak | många - manak | ||
| Rad 162: | Rad 168: | ||
öra - ouzo | öra - ouzo | ||
===några gripord:=== | |||
ûrist - gripgrimma | |||
harko - gripklo | |||
chîdh - gripunge | |||
uhalkana - skria (om gripar) | |||
gakrakrîpha - avelsgrip | |||
kwîthla - ung griphona | |||
mûtra - griphona | |||
phachz - griphanne | |||
krîpha - grip | |||
==Grammatik== | |||
Vokaler: | |||
a, â, e, i, î, o, u, û | |||
Dubbla vokaler: | |||
au, eo, ou, ui, uo | |||
varav förekommande i början av ord: | |||
au, ou | |||
Konsonanter: | |||
b, bh, ch, d, dh, g, h, k, l, m, n, p, ph, r, s, t, th, w, y, z | |||
Vanliga konsonantkombinationer: | |||
cht, chz, dz, kn, kr, kw, lk, lt, lz, nkl, nn, phl, pl, pr, rk, rt, sk, st, sw, tr, zd, zw | |||
varav förekommande i början av ord: | |||
br, kn, kr, kw, phl, pr, sl, st, tr, zw | |||
Att märka: | |||
Verb slutar på –ana | |||
En adjektivändelse är –lich, som betyder ung. samma sak som –lig på svenska (t.ex. i hemlig eller farlig). | |||
Många substantiv (men inte alla) slutar på –z, -a eller –o. | |||
Nuvarande version från 14 december 2021 kl. 15.51
Sardiska
Språk tillhörande västnarguri. Talas i Ransard och kallas ibland ransardiska. Innehåller låneord från kejserlig jori, framförallt militära sådana.
Sardisk ordlista
alla - al
ben - pîn
berg - pirki
bita - pitana
blod - plût
bränna - prennana
bröst - prust
detta - theze
dricka - trîkana
du - tou
dö - touwana
döda - slachtana
eld - phuir
en - în
fett - phîdz
fisk - phisk
flyga - phlîyana
fot - phuodz
frö - saumo
full - phul
ge - kebhana
god - wauchi
grip - krîpha
grön - kruoni
gå - gâgana
hals - halz
hand - hât
hjärta - hezda
horn - kozen
hund - chût
huvud - hûbhit
hår - phachz
höra - hozana
inte - ni
jag - ih
jord - ard
kall - kalt
knä - kneo
komma - kwemana
kvinna - wip
ligga - liyana
liten - ludzil
lång - lanklich
mage - wâpa
man - man
moln - wolkan
mun - mût
måne - mauno
månvarv -monot
många - manak
namn - namo
natt - nacht
ny - niwi
regn - wasal
ren - ran
röd - rodz
sand - sâta
se - sechana
sitta - sidzana
sol - sunna
sova - slauphana
sten - stîn
stjärna - stezo
stor - brît
stå - stautana
svart - swart
säga - kwedhana
torr - thuzi
träd - pûm
tunga - zûga
två - zwen
vad - waz
varm - hîz
vatten - acha
veta - irkennana
vi - wîs
vit - wiz
väg - wik
äta - ezana
öga - ouya
öra - ouzo
några gripord:
ûrist - gripgrimma
harko - gripklo
chîdh - gripunge
uhalkana - skria (om gripar)
gakrakrîpha - avelsgrip
kwîthla - ung griphona
mûtra - griphona
phachz - griphanne
krîpha - grip
Grammatik
Vokaler: a, â, e, i, î, o, u, û
Dubbla vokaler: au, eo, ou, ui, uo varav förekommande i början av ord: au, ou
Konsonanter: b, bh, ch, d, dh, g, h, k, l, m, n, p, ph, r, s, t, th, w, y, z
Vanliga konsonantkombinationer: cht, chz, dz, kn, kr, kw, lk, lt, lz, nkl, nn, phl, pl, pr, rk, rt, sk, st, sw, tr, zd, zw varav förekommande i början av ord: br, kn, kr, kw, phl, pr, sl, st, tr, zw
Att märka: Verb slutar på –ana En adjektivändelse är –lich, som betyder ung. samma sak som –lig på svenska (t.ex. i hemlig eller farlig). Många substantiv (men inte alla) slutar på –z, -a eller –o.