Byggstandarder på Altor

[Dretski]

Jag är just nu och renoverar ett gammal hus i Portugals högländer där man förr byggde med schiffer och stampad jord, vilket ledde mig till att fundera på hur olika folkslag och länder ser ut i byggnadstradition? I vilka olika delar av Ereb kan man förvänta sig stenhus, jordkulor, kalk, trä? Vilka andra alternativ har vi? Hur ser en typisk bondgård i Kardien ut jämfört med en by i Jorduashur eller en piratstad på Morelwidyns kust t ex?

[birkebeineren]

För att göra en grov generalisering för de två stora människokulturerna i Ereb så ser jag före mig trä hos narguriska folk och sten hos joriska folk som dominerande byggnadsmaterial. Torv vanligt som taktäckning hos nargurena, tegel vanligt hos jorerna. Sen lokala variationer beroende på historia, kulturelt utbyte och geografins naturliga förutsättningar. På flera platser blandas också narguriska och joriska folk, både med varandra och med andra kulturer.

För nargurerna som jag skrivit om har jag tänkt att stavverk (tänk norska stavkyrkor) som en teknik utvecklad och använd i Kard. Tekniken har även spritt sig till delar av Klomellien. I Cereval (och delar av Hynsolge) har knuttimmring inlånats från Akrogal. Även tjugfolken i Orghin (och på Trinsmyra) använder knuttimmring där det finns möjlighet till det. I Mastika Agga, norra Erebs största stad, blandas båda teknikerna. Där samsas den även med visst stenbygge (natursten) som i viss grad används i Barbias städer. Hos sydnargurerna används olika tekniker i flätverk med täckning av lera, i en mer ursprunglig form i Kasenu och en mer vidareutvecklad i Klomellien. I Nargurs skogar tillverkar man sina vinterbostäder av natursten och krokvuxet trä så som det gjorts sedan urminnes dagar. Skogsnargurer och nomadiska barbier bor förövrigt under sommaren i tält.

Andra generaliserngar kan göras för icke människor. Dvärgar bygger och hugger rimligtvis i sten. Alver formar och konstruerar i trä. Halvlängsmän gräver gärna ut sina byggnader i jord (som de sen kompletterar med andra material). Svartfolk bygger sällan särskilt mycket (förutom vättar) utan bor helst i naturliga håligheter.

Ankor ser jag före mig att kan använda blandade tekniker och material til sina byggnader men att det finns en gammal tradition med lera och vass. Passande till ett liv nära vattenkanter. Ankorna på Bactulge gillar fortfarande lera och vass. Och från Ankhrviken vet vi väl nu att fina träsnickerier är särskilt omtyckta av ankorna där?

[Dretski]

Det finns ju en del intressanta platser på Erebs karta som förmodligen förvränger indelningen en bit - speciellt då Kalklanden. Nu har jag förvisso inte läst på speciellt mycket om de omkringliggande länderna, men nog är det väl rimligt att anta att en stor del av byggnationen i omkringliggande region är baserad på kalkmaterial. Detta leder i sin tur in på en geologisk diskussion - vi kan väl rimligen anta att Altor har i stort sett samma stentyper som våran egen planet för att inte krångla till allt för mycket, men ändå ge plats för den som tycker att nya stensorter är det häftigaste man kan kasta på en spelargrupp, men i vilka regioner är vilka former av sten (och träd) framhärdande? Jag tänker mig att man kan ha en ganska vitt spridd, men ofta regional täckning av olika byggnadsmaterial och -sätt beroende av det material som är mest framträdande i området.

[Dretski]

Ankor ser jag före mig att kan använda blandade tekniker och material til sina byggnader men att det finns en gammal tradition med lera och vass. Passande till ett liv nära vattenkanter. Ankorna på Bactulge gillar fortfarande lera och vass. Och från Ankhrviken vet vi väl nu att fina träsnickerier är särskilt omtyckta av ankorna där?

Lera, vass och trä låter som något typiskt för strandnära ankor över hela Altor. Ankhrviken är mycket riktigt något av snickarglädjens Mekka på Altor (mycket på grund av närheten till Morginnerskogens fantastiska variation av träslag), men man är inte för den sakens skull oävna till att använda stenstrukturer för industrier, lagerlokaler och annat, både för brand- och stöldriskens skull. Trä används i huvudsak på vattnet och i direkt anslutning till hamnkvarter. Guldstaden i västra Ankh-Castellum är nästan uteslutande byggd i sten å andra sidan, detta för att undvika att någon av stadens förrymda slavar lyckas tända eld på ett helt kvarter och för att det är väldigt vackert!

[birkebeineren]

...men ändå ge plats för den som tycker att nya stensorter är det häftigaste man kan kasta på en spelargrupp, ...

Underskatta inte fascinationen för sten.

Hittils har följande nyskapelser alstrats:

Azursten
Ketalsk sten
Kraksten
Salamant
Smyrrahsten

I tillägg till källornas Månsten, Solsten och Ziddisgranit.

Alla finns samlade i wikin här: https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Kategori:Sten

[Dretski]

...men ändå ge plats för den som tycker att nya stensorter är det häftigaste man kan kasta på en spelargrupp, ...

Underskatta inte fascinationen för sten.

Hittils har följande nyskapelser alstrats:

Azursten
Ketalsk sten
Kraksten
Salamant
Smyrrahsten

I tillägg till källornas Månsten, Solsten och Ziddisgranit.

Alla finns samlade i wikin här: https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Kategori:Sten

Här underskattas ingenting, det hade kunnat varit jag som gjorde det. Intressant, tack!

[birkebeineren]

Kalksten låter som det naturliga byggnadsmaterialet i Kalklanden. Tror någon har skrivit om puebloliknande hus i de utgrävda floddalar som genomkorsar området.

Sen lär kalksten vara vanligt på många platser att bygga med, både som huggen och naturformad. Kalkbruk använs till att mura med och olika ytor täcks med kalkputs.
Ser före mig kalkputs som vanligt i västra Ereb, gärna kombinerad med hus byggda i korsvirke. Soltempel på Caddo är alltid vitkalkade enligt wikin.

[Dretski]

Kalksten låter som det naturliga byggnadsmaterialet i Kalklanden. Tror någon har skrivit om puebloliknande hus i de utgrävda floddalar som genomkorsar området.

Sen lär kalksten vara vanligt på många platser att bygga med, både som huggen och naturformad. Kalkbruk använs till att mura med och olika ytor täcks med kalkputs.
Ser före mig kalkputs som vanligt i västra Ereb, gärna kombinerad med hus byggda i korsvirke. Soltempel på Caddo är alltid vitkalkade enligt wikin.

Var har vi vulkaniskt aktiva områden på Ereb egentligen? Vulkanaska och/eller stora mängder snäckskal är förutsättningar som krävs för att kunna mura ordentligt med kalkbruk, ingendera av dem särdeles vanlig utanför sina "naturliga" områden kan tänkas. Kanske använder man sig mer inlands av huggen kalksten och nära vulkaner eller kusten av någon modernare form av kalkcement?

Sand från Pokti ska tydligen vara väldigt högkvalitativ, medans Saqasha-sanden är helt oduglig för byggnation på grund av de oregelbundna vindarna som för med sig betydande mängder salt från Carcamusa emellanåt och kontaminerar hela öknen.

[birkebeineren]

Var har vi vulkaniskt aktiva områden på Ereb egentligen? Vulkanaska och/eller stora mängder snäckskal är förutsättningar som krävs för att kunna mura ordentligt med kalkbruk, ingendera av dem särdeles vanlig utanför sina "naturliga" områden kan tänkas. Kanske använder man sig mer inlands av huggen kalksten och nära vulkaner eller kusten av någon modernare form av kalkcement?

Ur minnet så kommer jag bara på Yndar och Marjura, samt möjligen Monturerna och Pandarealia, som platser där vulkanisk aktivitet omtalas. Tror även Kristallberget i Krilloan är skapad av en vulkan. Sen kan det väl antas att områden kring sydligaste Altor också är vulkaniska, ön Amargoh och södra delen av Soluna.

Var finns det fler, antingen omtalade i källorna eller påhittade här på forumet?

Kalkrika områden gissar jag är omtalade på fler platser men ur minnet kommer jag bara på ön Mereld, och det kan vara från forumet (och Briors utvecklingar i sina romaner).

Även här, var kan det finnas kalkrika platser?

Sand från Pokti ska tydligen vara väldigt högkvalitativ, medans Saqasha-sanden är helt oduglig för byggnation på grund av de oregelbundna vindarna som för med sig betydande mängder salt från Carcamusa emellanåt och kontaminerar hela öknen.

Låter troligt.

[Dretski]

Fanken, det måste ju finnas fler vulkaner på norra Altor.

[Mikael]

Vill minnas att det i forumets historia etablerades en lyxvara i tegel - ursprung...? minns ej

I Morelvidyn är terrakotta vanligt.

[Dretski]

Vill minnas att det i forumets historia etablerades en lyxvara i tegel - ursprung...? minns ej

I Morelvidyn är terrakotta vanligt.

Terrakotta kan blandas med lera och saltvatten, så det låter rimligt. Utgår vi från att remsan strax innanför kusten består av mycket lerjord? Detta skulle förmodligen odentligt försvåra framkomsten över hela området under regnperioder och kan förklara varför man nöjt sig med att överlag befolka kusten.

[birkebeineren]

I Kardien är det vanligt att bygga i korsvirke. Bland echterna i södra delen av landet används gärna tegel som utfyllnad mellan trästommarna, i norra delen flätverk som lerklinas. Står om detta i wikin under beskrivningen av Kardien och huvudstaden Ekeborg.

För att bygga vidare på detta föreslår jag att korsvirkeshus är et vanligt byggnadsätt bland jorerna i sydvästra Ereb. Kardien, Klomellien, Monturerna, Magilre och Trakorien.


På Caddo är det vanligt att ha vitkalkade hus:

Arnos arkitektur är ganska typisk för Caddo. Husen är i huvudsak fyrkantiga med en eller två våningar. Nästan samtliga byggnader är vitkalkade. De flesta hus har glas i sina fönstergluggar då detta inte är en bristvara på ön. På de platta taken torkas frukter och tvätt. Då nästan varje kvarter har åtminstone ett litet soltempel ser man också blå- och guldmålade kupoler sticka upp här och var.

Och ön Caddo har vulkanisk ursprung:

Ön Caddo ligger strategiskt belägen söder om Zorakin, nära Kopparhavets västra mynning. Caddo, eller ”den heliga ön”, är av vulkaniskt ursprung, vilket märks tydligt på dess geografi. Från öst till väst löper de 3000 meter höga Appobergen, vilka delar ön i en nordlig och en sydlig del. Många av bergen är rester av gamla utslocknade vulkaner och det händer ännu att Caddo skakas av mindre jordbävningar. Appobergen fångar även upp mycket av regnet från de fuktiga havsvindarna, vilket har orsakat mycket bördiga bergssluttningar och mångtaliga åar och floder.