Uppdatering
Marjuras läge
Jag har kommit fram till att avståndet från Trinsmyras nordkust till Marjura bör vara ca 350 svenska mil, beräknat på följande sätt:
Bokens seglats tar en månad, men eftersom man tvingades släpa på galbalonen Karramak så sinkades färden "med minst en vecka" (sid 156-157). Anta att man fick samma sega eskort i spelet. Säg alltså att färden med bara handelsfartyg skulle ta 20 dagar. Detta ger en snittfart över hela dygnet på 4 knop (17,5 mil per dygn) vilket förefaller rimligt för en karack som normalt är det långsammaste fartyget i konvojen. Jag modellerade bokens karacker och karaveller efter Columbus fartyg och hittar uppgiften att de kunde segla i mellan 4-8 knops fart. Columbus seglade dock i stadig medvind medan vattnen norr om Trakorien är ökänt otrevliga. Karavellen Mangelika hamnar exempelvis (sid 148-149) ömsom i nordlig vind ömsom i sunnan och står därefter helt stilla i flera dagars stiljtje. Man är då efter att ha tvingats falla av åt öster "tre dagars seglats från de Orghinska utöarna", dvs ca 50 mil wsw från de små öar som Spelknepe redan placerat ut (lägg dit några till tycker jag).
Förslag till revidering av kartan: Flytta Marjura en ö-bredd österut och lika långt söderut. Låt därefter packisen göra en bukt ner till ön beroende på att Kmorda kyler klimatet. Jag tror att detta borde stämma med de flesta referenser.
Vad gäller glaciärerna på Orghin m.m. så kan de bero på höjd - inlandsklimat eller magi - inget problem tycker jag.
Marjura är för övrigt vulkaniskt så det är inga problem att förklara eventuell isfrihet.
Bokens seglats tar en månad, men eftersom man tvingades släpa på galbalonen Karramak så sinkades färden "med minst en vecka" (sid 156-157). Anta att man fick samma sega eskort i spelet. Säg alltså att färden med bara handelsfartyg skulle ta 20 dagar. Detta ger en snittfart över hela dygnet på 4 knop (17,5 mil per dygn) vilket förefaller rimligt för en karack som normalt är det långsammaste fartyget i konvojen. Jag modellerade bokens karacker och karaveller efter Columbus fartyg och hittar uppgiften att de kunde segla i mellan 4-8 knops fart. Columbus seglade dock i stadig medvind medan vattnen norr om Trakorien är ökänt otrevliga. Karavellen Mangelika hamnar exempelvis (sid 148-149) ömsom i nordlig vind ömsom i sunnan och står därefter helt stilla i flera dagars stiljtje. Man är då efter att ha tvingats falla av åt öster "tre dagars seglats från de Orghinska utöarna", dvs ca 50 mil wsw från de små öar som Spelknepe redan placerat ut (lägg dit några till tycker jag).
Förslag till revidering av kartan: Flytta Marjura en ö-bredd österut och lika långt söderut. Låt därefter packisen göra en bukt ner till ön beroende på att Kmorda kyler klimatet. Jag tror att detta borde stämma med de flesta referenser.
Vad gäller glaciärerna på Orghin m.m. så kan de bero på höjd - inlandsklimat eller magi - inget problem tycker jag.
Marjura är för övrigt vulkaniskt så det är inga problem att förklara eventuell isfrihet.
Uppdatering: http://www.erebaltor.se/kartor/ereb/03_ ... _clean.jpg
Har fixat till Marjura. Ska börja på något annat nu!
Har fixat till Marjura. Ska börja på något annat nu!
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Glöm inte att efter Den Femte Konfluxen måste du flytta ön igen!Spelknepe skrev:Har fixat till Marjura. Ska börja på något annat nu!
Antar att du kanske inte har brist på nya kartografiska projekt men några förslag kan vara:
- Floderna/älvarna (vad är egentligen skillnaden på svenska?) som rinner ut ur Nargur och antingen fortsätta ner i Mefamirs Sjö eller in i Palinor.
- Samma floder och även den till Mastika Agga inritas på den stora kartan.
- Pandarealias flytt söderut(?).
- Monturerna i detalj.
- De svarta hålen i Akrogal, Soluna och Västerhavet.
- Bactulge i detalj.
Bara några små förslag!
Skulle förklara en del, men jag tror endast det är befolkningen längs "älven" som bestämmer. Linaälv i Lappland är en liten å, medan Göta Älv inte rinner från fjällen.Gunther skrev:Hmm...det är väl ingen större skillnad? Dom benämns väl älvar om dom rinner ner från fjällen tror jag.birkebeineren skrev:- Floderna/älvarna (vad är egentligen skillnaden på svenska?)
Det finns ingen betydelsemässig skillnad egentligen. Det enda man kan konstatera är att älv är den vanligaste benämningen på vattendrag i norra Sverige, medan å är vanligast i södra Sverige. Flod används sällan om svenska vattendrag.Skulle förklara en del, men jag tror endast det är befolkningen längs "älven" som bestämmer. Linaälv i Lappland är en liten å, medan Göta Älv inte rinner från fjällen.
Etymologiskt är det osäkert var ordet "älv" kommer från, men det verkar vara ett gammalt germanskt ord, jmfr. Elbe.
Å är samma ord som latinets "aqua" (vatten). I gotiskan sade man "ahwa" och i det medeltida Tyskland "aha" om vattendrag. I svenska blev detta aa och sedan å.
Ordet flod har med verbet "flyta" att göra.
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag är upplyst!Adragoor skrev:Det finns ingen betydelsemässig skillnad egentligen. Det enda man kan konstatera är att älv är den vanligaste benämningen på vattendrag i norra Sverige, medan å är vanligast i södra Sverige. Flod används sällan om svenska vattendrag.
Etymologiskt är det osäkert var ordet "älv" kommer från, men det verkar vara ett gammalt germanskt ord, jmfr. Elbe.
Å är samma ord som latinets "aqua" (vatten). I gotiskan sade man "ahwa" och i det medeltida Tyskland "aha" om vattendrag. I svenska blev detta aa och sedan å.
Ordet flod har med verbet "flyta" att göra.
Hjemme i Norge renner vannet i bekker, åer og elver, ingen floder der.
Uppdatering:
•Har rensat i "Kartor" tråden med underlag för att skapa nya uppdaterade kartor framöver.
•Har lagt till en karta med de "vita fläckarna" enligt birkes önskemål
•Har rensat i "Kartor" tråden med underlag för att skapa nya uppdaterade kartor framöver.
•Har lagt till en karta med de "vita fläckarna" enligt birkes önskemål
-
- Admin
- Inlägg: 9084
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25