Reptilmän i Klomellien

Reptilmän i Klomellien lever i landets södra delar där det stora träsket Baxar ligger.

Historia

[1]

1600 f.O.

Ett inbördeskrig av politisk och religiös natur bryter ut i ett underjordiskt reptilmannaimperium besläktat med Mosgilak.

1500 f.O.

Förlorarna i inbördeskriget flyr upp mot ytan, förföljda av diverse underjordsmonster. Tiotusentals reptilmän strömmar ut ur Bestberget. Bestberget var vid denna tidpunkt tomt på både svartfolk, tunnelmaskar och amöbor. Reptilmännen spred sig snabbt över det nuvarande Klomellien och in i Magilre. De försöker återupprätta sin civilisation ovan jord, och börjar bygga städer.

1400 f.O.

De högt civiliserade reptilmännen är fullständigt oförberedda på det hårda livet på ytan. På mindre än ett århundrade utplånas alla deras bosättningar och ättlingar av Klomelliens många och vilda orcher. Endast tre spår återstår: Några förvirrade och obegripliga spöken i Dimmiga Dalen, några bortglömda underjordiska ruiner på Sanzas mark, och reptilmännen i Baxardeltat. Orcherna är inte intresserade av träsket, och reptilmännen klarar av att hålla träskets svartnissar och svartalfer stången.

1200 f.O.

Reptilmännen har sjunkit ner till en stenåldersnivå, från vilken man sedan inte höjer sig, och minnet av det förflutna lever bara kvar i sagor om ett paradis under jorden – som snart antar rollen som reptilmännens dödsrike.

900 f.O.

Jorernas ankomst tvingar de nu mycket skygga reptilmännen att retirera längre in i träsken.

100 f.O.

En ny stam av reptilmän knoppar av sig längst i öster. Dessa utvecklar senare en ”crannog”-kultur.

250 e.O.

En kraftig storm kastar ut en grupp reptilmän i Gryppas Vik. Reptilmännen flyter i land vid det nuvarande Addiaska, och bosätter sig i tysthet på den melorghiska kusten. Då melorghiernas fiske inte är särskilt utvecklat lyckas reptilmännen i stort hålla sig dolda. Nya levnadsvillkor och en ny diet gör att reptilmännen mister sina kamouflagefärgade fjäll och får en grön hudfärg.

407 e.O.

I efterdyningarna av Magikerkriget glöder reptilmännens område i Melorgh blått av mäktiga magiska energier. Reptilmännen, som vi det här laget vet var Baxardeltat ligger, ger sig ut på en farlig färd söderut hellre än att riskera döden i magiska eruptioner och köttförvridande magiska stormar.

440 e.O.

Den största reptilmannastammen, ”de osynliga” (som aldrig lämnat Baxar), inleder försiktig handel med arnierna. Då de främst är intresserade av järn till vapen förbjuds handeln snart av Nya Arnos ledning. Nya Arnos ledning får dock snart egna interna problem att ta itu med.

450 e.O.

Staden K’Trssh, vilken består av magokraternas övergivna pyramider, grundas av de hemvändande melorghiska reptilmännen.

565 e.O.

S’sglk kläcks.

580 e.O.

Zemniterna tilltvingar sig makten över de östliga reptilmännen.

585 e.O.

S’sglk inleder sin väckelse och tar under de kommande fem åren makten över K’Trssh.

600 e.O.

Konflikten med övriga Klomellien inleds.

Fysiologi

Baxars reptilmän har en del unika egenheter. Sedan de slog sig ner i träsket har de splittrats upp i sex olika undergrupper som främst skiljs åt genom sin hud/fjällfärg. Den största och äldsta gruppen, s’slrk ”de osynliga”, har kamouflagefärgade fjäll och har + 20 % på färdigheten Gömma Sig (åtminstone så länge de stannar i träsket). De östliga reptilmännen, s’sogh ”de höga” har gråsvart hud och +1 i STO (de kallas även höga för att de bor i så kallade ”crannogs”). Den yngsta gruppen, som själva kallar sig s’sqrack, ”de gudomligt mäktiga”, men som av all andra helt enkelt kallas gff ”fiende” eller k’trssherna, har grön hud, och ungefär en procent av dem har förmågan att lära sig magi, ett arv efter Melorghs Fördärv.

Kvinnliga reptilmän skiljer sig inte märkbart från manliga, och är lika aggressiva och har lika goda chanser att ta ledningen i en mindre grupp. Anledningen till detta är två: dels så är reptilmännen mycket beskyddande vad gäller sina ägg, men deras ungar får i mångt och mycket klara sig själva. Dels så blir reptilmanshonorna bara brunstiga två gånger om året, ofta samtidigt, ungefär fem dagar åt gången. Vid dessa tillfällen dör många manliga reptilmän i parningsstriderna, men sedan återgår saker och ting till det normala.

Språk

Baxars reptilmän talar ett reptilmannaspråk som är begripligt för andra reptilmän. Färre än var tionde reptilman behärskar ungefär tio ord på jori, vanligtvis ord som ”järn”, ”groda”, ”krokodil”, ”människa”, ”reptilman” och ”middag”. Ett halvdussin yoleviter och bozsabor kan tala reptilmännens språk hjälpligt.