Pallin
Stad på Caddo. Pallin har fått sitt namn efter S:t Palin som grundade staden och även här ligger begraven.
Innevånarantal: 17 500
Befolkning: 95% dalker, 3% ankor, 2% övriga (främst utländska människor)
Grundad: ca 1 500 fO. Fick namnet ”Pallin” år 63 e.O..
Kända platser: S:t Palinstadosen, apidiolen Solhem, härstaden, gamla kungaborgen
Staden Pallin har kallats ”Kopparhavets rubin” av en av Erebs främsta poeter, och det är inte undra på. När man seglat in i Pallinviken och närmar sig staden i solnedgång gnistrar den likt en brinnande ädelsten.
Pallins begynnelse var, precis som Arnos, väldigt anspråkslös. Troligtvis började staden som en tingsplats för de gamla dalkiska stammarna för runt 2 000 år sedan. Det tidigare namnet på Pallin, Ilémmo, betyder just ”plats för rådslag” eller ”offerplats” på arkaisk dalkiska. Mycket tyder på att Ilémmo var ett center för den djurcentrerade offerkulten innan Odo introducerade den Lysande Vägen. Troligtvis låg ett gammalt offertempel ungefär på den plats där idag S:t Palinstadosen är belägen. Ilémmo var redan på Odos tid nästan lika stor som Arno. Flera av Caddos gamla kungar tillbringade mycket av sin tid i det strategiskt belägna Ilémmo och uppförde ett slott i stadens dåvarande utkant. Slottet är mycket välbyggt och trots att det inte används annat än till militära övningar idag skulle det utgöra en stark bas om Pallin någonsin skulle bli belägrad.
Med tiden började dock Ilémmo att förfalla, dels på grund av dåligt underhåll, dels för att kungarna fokuserade mer av sin uppmärksamhet på Arno och dels på grund av de många attackerna från morëlviska sjörövare. År 15 e.O. kom därför S:t Palin (d. káso Pallin), driven av en gudomlig syn, till staden och påbörjade en omfattande upprustning och renovering. Stadsmuren byggdes om helt och Palin lät riva ner gamla offerplatser och uppföra ett tempel till Etins ära (det är detta tempel som så småningom byggdes om till det som idag är S:t Palinstadosen). Hela stadsdelar byggdes om och S:t Palin såg till att de fattiga i staden fick tak över huvudet och erbjöds jobb med restaureringsarbetet. Ilémmos nya prakt överträffade med råge dess gamla.
Inte många år efter S:t Palins död bytte staden namn till Pallin. Ilémmoviken fick namnet Pallinviken. Snart byggdes det oansenliga soltemplet om till en magnifik tados, och S:t Palins kvarlevor fördes ned i katakomberna under helgedomen och lades till ro.
Dagens Pallin är som sagt en storartad syn. Ännu idag har staden färre fattiga än någon annan stad runt Kopparhavet och folket i Pallin ger S:t Palin all ära för det. S:t Palinstadosen reser sig i stadens östra ände som en gnistrande juvel och när de enorma klocktornen klämtar slutar stadens innevånare med vad de sysslar med, böjer sig till marken och tackar Etin för S:t Palin.
Vissa platser i staden bör särskilt nämnas:
Härstaden
Pallin är huvudbas för Caddos rikshär. Det är här som de flesta av landets nya rekryter tränas. Riksflottan däremot har ingen bas i Pallin, utan har på sydsidan förlagts i Valli, och på nordsidan i Tammino utanför Arno. Anledningen till detta är att Pallin ligger för långt in i viken, medan Valli har bättre tillträde till det öppna havet. Om viken stängdes av skulle flottan sitta fast i Pallin. Hären övar dels i fält utanför staden och dels i den gamla kungaborgen innanför stadsmuren. Den så kallade ”Härstaden” innanför muren hyser de flesta officerarnas hem, flera tavernor för soldaterna, samt smedjor och rustmakare som betjänar rikshären.
Solstaden
"Solstaden" är den finaste stadsdelen och här finns både diplomatkvarteren, prästerskapets boningar, samt rådets lokala representanter. Många av de stora handelshusens lokala företrädare bor också här, medan deras kontor ligger i ”Köpmannastaden”. Solstaden är påfallande ren och välskött. Gatorna är oklanderligt rena och man har ett utvecklat kloaksystem som håller avskrädet utanför luktsinnets räckvidd. Kloakerna började byggas redan på S:t Palins tid, och ingen tycks veta exakt hur de är anordnade.
Rådhuset
Här huserar rådsmannen Herevus Voralliõ, borgmästare och Pallins representant i riksrådet. Själva rådhuset är förvisso större än de flesta byggnader i Pallin, men är annars inte särskilt anmärkningsvärt. Herevus är en besticklig man med många mörka hemligheter i sitt bagage. Folket i Pallin känner inte till mycket om honom, men de politiker och handelsmän som har att göra med honom är inte särskilt beundrande. Efter en audiens med borgmästare Voralliõ känner man sig lätt smutsig och olustig till mods utan att direkt kunna sätta fingret på varför.
Solhemsklostret
En mycket vacker apidiol uppfördes i staden till Etins ära och Odos åminnelse år 165 e.O.. Apidiolen fick namnet Tados ollo – Solhem. Solhem inhyser för tillfället 27 solmunkar och 15 noviser, vilket gör det till ett av södra Caddos störsa kloster. Att förlägga en apidiol i en stad är mycket ovanligt på Caddo, men grundaren dédo Oveo Gannon ansåg att det var precis vad en stad behövde. Han ansåg att klostret borde fungera som ett ”stadens samvete”. Nuvarande dédo, Engmund Starke, instämmer i grundarens vision. Engmund är ursprungligen från Zorakin, men omvände sig till den dalkiska vägen i tjugoårsåldern. Han flyttade till Caddo där han tränades som novis söder om Arno och blev solmunk fem år senare. Han har varit dédo i Pallin i över femton år och älskar att få besök till klostret från fastlandet. Apidiolen Solhem har också en stor örtagård i ”Klosterstaden” där solmunkarna tillbringar mycket av sin tid. Många sällsynta växter står att finna i trädgården, men solmunkarna säljer dem inte till vem som helst.
Förklaring till kartan:
Hamnområdet:
1. Norra hamnen
2. Lillhamnen
3. Södra hamnen
Innerstadens stadsdelar:
4. Norra hamnstaden
5. Södra hamnstaden
6. Norra hantverksstaden
7. Köpmannastaden
8. Södra hantverksstaden
9. Härstaden
10. Klosterstaden
11. Solstaden
Utanför staden:
12. Fiskebyn
13. Åkrar och gårdar
14. Rikshärens militärläger
15. Åkrar och gårdar
Stadsportarna:
a. Söderport
b. Bondporten
c. Klosterport
d. Solporten
e. Svärdsporten
f. Norrport
Övriga platser:
g. S:t Palinstadosen
h. Rådshuset
i. Solhem
j. Gamla kungaborgen