Mandelorden

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Erebs främsta organisation för forskning och utbildning. Driver ett antal lycéer i olika städer.

Beskrivning

Typ

Värdslig munkorden (tidigare religiös för gudinnan Ingeril) som även bedriver utbildning av icke-munkar.

Säten

Huvudsäte

Övriga säten

Historiska säten

Storlek

Relativt stor, jämfört både med andra lärda organisationer, och med andra ordnar.

Inträdeskrav

För munkar –
Inträdeskravet för att antas som novis är 100 silvermynt och en granskning inför "Ingerils ögon" (novisen testas för sitt studiehuvud och sin lämplighet att bli mandelmunk).
För icke-munkar –
Inträdeskravet för att antas som acolyt är en "donation" vars storlek berättigar till ett visst antal år av undervisning (dock minst tre), samt läs/skrivkunnighet.

Rikedomar

Ej längre jätterik (se Historia nedan), men god inkomst kommer från utbildning av icke-munkar, samt donationer.

Makt

Ordens informella makt ligger i att styresmän Kopparhavet över, och speciellt i Zorakin, skolats av orden. Det är inte ovanligt att dessa vänder sig till sina gamla läromästare, som på så sätt kan få ett direkt inflytande på den politiska dagordningen. Mandelorden värderar saklighet, neutralitet och osjälviskt sanningssökande över allt annat, så dess inflytande saknar (ofta) själviska baktankar. (Källa: Peter)

Organisation

Mandelorden leds av en Stormästare som har sitt säte vid lycéet i Pendon. Varje enskilt lyceum leds av ett råd av läromästare bestående av de mest framstående lärde inom respektive områden. Mandelordens munkar kan delas in i tre grader och deras liv i tre faser:

  • Novis – Lärdomens väg
Blivande munkar tas upp som noviser vid orden. De undervisas av de Lärde, sköter om de dagliga sysslorna (matlagning, städning, ärenden, m.m.) och tillverkar avskrifter ur lycéets textsamlingar.
  • Lärjunge – Sanningens väg
Novisen svärs in i Mandelorden och blir lärjunge. Han har nått en bildnings- och mognadsfas där han nu förväntas söka sig ut på vetenskapliga expeditioner, resa till andra länder på jakt efter mer kunskap, böcker, skrifter, etc. Hans kunskaper är avsedda inte bara för honom själv utan även för hans lyceum.
  • Lärd – Upplysningens väg
När lärjungen har rest runt en tid återvänder han till sitt lyceum och lägger fram sitt material för de lärde. Om en tillräckligt högt nivå har uppnåtts inom relevanta kunskapsområden tas han upp som lärd och får sin mandelkrans klippt. Hans fortsatta liv kommer att handla om forskning och utbildning av noviser och acolyter.

Syfte

Haakon Mandel lärde ut att man endast genom att studera historiska källor kan få full insikt i världens flöden:

”Endast Kunskapen kan skänka verklig lycka. Sinnlig njutning kan endast ge en flyktig lycka eftersom man tröttnar när man får för mycket av den, men Kunskapen är outgrundlig, outtömlig och oändligt stimulerande. Estetiska upplevelser är obeständiga, medan Lärdomen och Kunskapen alltid skall bestå.”

Mandelorden ser följande tre uppgifter som sina:

  • Sökandet av kunskap
  • Nedtecknandet av kunskap
  • Spridandet av kunskap

Verksamhet

Mandelordens verksamhet handlar dels om det egna sökandet av Kunskapen (forskning), men även om upplysning och utbildning. Inom det förra området har kejserlig jori alltid varit språket som använts och setts på som idealet, men inom det senare har den lokala varianten av skriven jori blivit vanligare på senare tid, främst i Aidne.

Forskning

Enligt gammal jorisk tradition är Kunskapen delad i tre och det är inom dessa områden som munkarna verkar:

  • Historia – Timglaset
historia, filosofi, språk, geografi, religion
  • Juridik – Vågskålen
jorisk rätt, retorik, statskunskap, utomlyceiska studier
  • Medicin – Fågelträdet
medicin, zoologi, botanik, antropologi, matematik, astrologi

Utbildning

Mandelorden tar även upp studenter, så kallade acolyter, som inte avser att bli munkar utan endast vill göra sig till godo den kunskap orden besitter. Avgifterna, eller donationerna som de gärna kallas, tas emot i förskott och för att en viss nivå skall kunna upprätthållas på acolyternas kunskaper accepterar munkarna inget mindre än tre års studier. De flesta acolyter logerar i en slags studentbostäder kallade mandelithus.

Acolyt

Detta är det urgamla namn studenter kallas när de mot donationer tas in vid Mandelorden vid sidan om ordens noviser. Det är få som minns att "acolyt" ursprungligen betecknade en lärjunge till gudinnan Ingeril, och de numera värdsliga mandelmunkarna bryr sig inte längre om att påpeka detta. Benämningen används gärna lite slarvigt om andra studenter också, och det utnyttjar ofta de som endast studerar hos fristående lärde eller helt själva vid bibliotek för att skaffa sig lite extra prestige. De flesta acolyter i Zorakins huvudstad Pendon föredrar numera att kalla sig mandeliter, något som de få riktiga acolyterna, som endast vurmar för de klassiska idealen och inte gillar nymodigheterna, (en ständigt minskande skara) är tacksamma för.

Mandelit

Huvudartikel:Mandelit
När Mandelorden på 300-talet f.O. etablerades var en av grundtankarna att upplysa och utbilda folket. Men det var när munkarna lyckades locka samhällets ledande till lycéerna, som deras verksamhet var säkrad.
Mot till en början små donationer togs ynglingar in vid lycéerna som acolyter och gavs utbildning inom jorisk kunskap bredvid ordens noviser. Acolyterna samlades i så kallade "mandelithus" vid lycéerna, där de logerade och fick sin fysiska försörjning. Under några år bodde studenterna så och skapade sig den fernissa av jorisk kultur som sågs som ett ideal i stora delar av det forna Kejsardömet Jorpagna, innan de återvände till sina familjer och sin vidare fostran. Dessa ursprungliga logement finns inte kvar vid lycéerna utanför Aidne, men i Pendon existerar de fortfarande, om än i något förändrad form.
Tidigare var det huvudsakligen adeln som hade råd att skicka sina barn till lycéerna och det fanns endast acolyter ur denna samhällsklass, men när handlare och borgare ökade i betydelse kunde även de skaffa sig utbildning hos mandelmunkarna. I Pendon började dessa blandade acolyter på 500-talet e.O. anlita fristående lärde från utanför Mandelorden att komplettera sin utbildning, huvudsakligen från De Lärdes Skara, som verkade vid stadens stora Bibliotek. Detta visade sig ge fördelar senare i livet och en slags institution inom, eller bredvid, lycéet utvecklades vid flera av mandelithusen.
Acolyterna i Pendon kallar sig numera oftast mandeliter för att särskilja sig både från den gamla innebörden av ordet "acolyt" och från andra studerande som anammat benämningen. Otaliga ritualer och formaliteter fröjdas bland de välutbildade mandeliterna, kamratfostran och inbördes tävlingar ger tuffa villkor, allt detta till trots dominerar de mer och mer av Zorakins samhällselit. Tvister mellan mandeliterna och dem som räknar sig som riktiga acolyter är vanliga, och med adepter från Lysande Vägens katedralskolor samt fristående studenter från Biblioteket uppstår gärna regelrätt handgemäng. Många är de dueller som börjat med retoriska formuleringar och slutat med svärd och blodvite i gryningen. Deras lärare möts också de till dust, men detta sker oftast mer fredligt på Lycéeplan även om vassa pennor ibland mycket bokstavligt förekommer.

Heraldik

Vimplarna på lycéernas tak är svarta med en vit cirkel, symbolen för kunskapens ljusa källa i det omkringliggande mörkret.

Munkarna bär svarta kåpor med svarta mantlar, samt den s.k. mandelska munkkransen, oavsett rang inom orden. Kläder och frisyr infördes bland noviser och lärde någon generation efter Haakon Mandels död, och hårstilen har fått namn efter honom. Kransen av hår har sedan tagits upp av en rad olika munkordnar i Ereb.

Mästarna bär guldkedjor med amuletter som visar vilket ämne de förestår (timglas för historia, vågskål för juridik, ett öga på ett slätt mynt för teologin och ett träd med en fågel för medicin). Stormästarens kedja är tjockare och amuletten är ett stort (radie 5 cm) guldmynt från Zenobias tid med den kejserliga runan för kunskap på.

Orden har inga väpnade styrkor och när man håller sig med vakter vid lycéerna så bär dessa oftast stadens eller den lokale härskarens färger.

Historia

Kronologi

401 f.O.
Mandelorden grundas av Haakon Mandel till gudinnan Ingerils och Kunskapens ära.
380 f.O.
Expedition av Haakons lärljungar till centrala Indarhalvön. Stor samling historiska skrifter från kejsardömet Jorpagnas tid hittas.
367 f.O.
Lycéet i Pendon grundas av Stormästare Leon Inergryd.
325 f.O.
Lycéet i Mafor grundas på södra Tolan av läromästare Olai Rudimon.
310 f.O.
Den novis som senare kommer bli berömd som den store Aspubran av Hafsort tas upp i Mandelorden.
290 f.O.
En expedition av munkar finner en enorm guldskatt i Grindanu. Stormästare Aquahom beslutar beslagta fyndet å ordens vägnar, men håller dess existens hemlig. Guldet ger orden möjlighet att på allvar expandera sin verksamhet.
67 f.O.
Lycéet i Indarsol förstörs i det pågående Lindskiarnerkriget.
65 f.O.
Mandelorden ses av stridslystna echter som pennisk infiltration och munkarna tvingas ut ur Echterike.
Ca. 64-56 f.O.
Mandelorden fortsätter att drabbas hårt av Lindskiarnerkrigen och en konflikt mellan pennerna och Caddo. Orden utplånas nästan på Indarhalvön, deras mest betydande bas.
56 f.O.
Bogerald blir ny Stormästare av det som kvarstår av den svårt decimerade orden.
55 f.O.
Det så livsviktiga biblioteket i Pendon bränns i konflikten med dalkerna och (den nu bortglömda) guldskatten begravs i ruinerna. Landet Zorakin utropas av pennerna, med Pendon (mestadels i ruiner) som huvudstad. Mandelorden återetableras i den nya staten med kronans stöd.
46 f.O.
Under Pendons återuppbyggelse och det nya kungliga slottets konstruktion, återfinns guldskatten. Den beslagtas av Zorakins kung Valien, som använder pengarna att betala lösen till Caddo och fred uppstår.
36 f.O.
Mandelorden ger en ny bearbetning av De humanoida varelserna, vilken nu inkluderar de olika zorakiska folken, i gåva till kung Valien, som nu är ordens främste beskyddare.
32 f.O.
Stormästare Bogerald dör efter att ha återupprättat Mandelorden till en, om inte rik eller mäktig, så i alla fall återigen välmående och högt respekterad organisation.
212 e.O.
Långa forskningar och beräkningar, utförda av orden, leder till att den Arcivaliska tideräkningen officiellt ersätter den Kejserliga tideräkningen i många länder.
212 e.O.
Incidenten kallad Slaget i Hittin inträffar i Efaro. Den leder till att den dittills varma relationen mellan Mandelorden och den Lysande Vägens kyrka svalnar betydligt.
514 e.O.
Otharos avhandling om bruket av häxkonst i Niferland och Nivralerna presenteras i Pendon.
602 e.O.
Tungoträtes avhandling om det kîmzonska språket färdigställs.
607 e.O.
Nelvoriks verk De narguriska folken färdigställs i Argald.

Översikt

Någon gång kring år 380 f.O. trotsade en grupp mandelmunkar lokala tabun och begav sig till den stora överväxta kullen belägen mitt på Indar. Man hittade där flera bortglömda ruiner, bl.a. ett torn som verkade ha varit avsett för magistudier, samt flera intakta konstföremål och statyer. Det viktigaste fyndet var dock ett underjordiskt bibliotek med bortglömda skrifter.

Storhetstiden

Hänförda av denna orörda skatt från kejsartiden skapade man ett lyceum för sin orden och år 367 f.O. slog det upp sina portar. Lycéet växte snabbt och det huvudsakligen penniska samhället kring det nya lycéet blev efter hand en viktig stad för handel och transport, kallad "Pendon". Detta tog extra fart efter att kungen av Caddo skickat sin enda son att undervisas där. Studerande började strömma in från Caddo, Aidne, Beyural (dagens Erebos), norra Tolan (dagens Berendien), och till och med från södra Tolan (dagens Felicien) och Västerhavets öar (dagens Trakorien). Framgången för Pendons lyceum ledde till att övriga studiecentra på Indarhalvön övergavs eller bantades ner betydligt. Många av de kunskapsskatter som fanns runt om på halvön fördes över till det växande lycéet i Pendon.

Ytterligare en bidragande faktor till ordens framgångar var att munkar ur Mandelorden ca. 290 f.O. fann guld på södra Grindanu. Av rädsla för plundring och inflation beslutade Stormästaren Aquahom att fyndet skulle hållas hemligt. Skatterna skulle förvaras i Pendons lyceum och endast användas vid behov. Under tvåhundra år lyckades man i hemlighet stärka ordens ekonomi med dessa rikedomar, vilket bidrog ytterligare till Pendons lyceums tillväxt. Rikedomarna användes även att bekosta nya lycéer och expeditioner, så att stor kunskap kunde samlas in från det kända Altors alla hörn.

En echtisk jarl brände år 65 f.O. ett par små lycéer, då han misstänkte att munkarna var penniska spioner, men annars spred sig orden över Ereb på uppmuntran av olika lokala och regionala härskare.

Förstörelsetiden

Lindskiarnerkriget slog hårt mot hela Indar och ledde till att många av ordens lycéer brändes ner, bland annat det stora lycéet i Indarsol. I stridigheterna mellan Caddo och pennerna år 55 f.O., efter att man gemensamt besegrat lindskiarnarna, brändes även Pendon och dess magnifika lyceum ner. Stora kunskapsskatter gick förlorade, liksom den stora guldskatten, som fortfarande hållits hemlig.

Återuppståndelsetiden

Skatten återupptäcktes av pennernas ledare vid konstruktionen av Pendons nya slott år 46 f.O. Med denna kunde det nybildade kungariket Zorakin betala Caddo "Pharynx Lösen" och länderna fick äntligen ett vapenstillestånd. Kungen donerade (tillbaka) en del av den återstående skatten till Mandelorden för byggandet av ett nytt lyceum och bibliotek i Pendon. Orden fick på detta sätt nytt liv, men har sedan dess en mindre betydande roll än under sin storhetstid.

Orden är dock fortfarande den främsta källan för lärd kunskap i Ereb, och härskare av alla civiliserade riken kallar fortfarande ofta till sig dess lärde för råd och information. Så sent som under 500-talets andra hälft grundade man nya lycéer i Jorpagnas furstendömen på uppmuntran av kejsaren i Argald.

Personligheter

  • Bonfermik Blånagel
  • Humannus
  • Kaston
  • Palien
  • Usnar Långnäsa

Mer material: [1]

Hämtad från "https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Mandelorden&oldid=13232"