Kungariket Incia

Från Ereb altor
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kungarike som existerade i mellersta Kardien under Mörkertiden. [1]

Incia 2.jpg

Kungariket Incia

Historia

Kardien ca 500-300 f.O – kungariket Incia

Under 500-t f.O. innan Echter och Faltrakier bygger upp sina riken i den del av Aidne som vi känner som Kardien, fanns under Mörkertiden där ett mindre rike ihopskrapat av överlevande joriska kollonister på dagens Faltraxnäs och Divraslätten. De kallade sitt rike Incia (Insia) och utnämnde tidigt en kung att styra sig Kungen valdes bland de förnämsta familjerna och åtminstone inledningsvis var det inte en ärvd titel. Vi vet inte mycket om Inciariket, men lite vet vi genom självaste Haakon Mandels skrifter och några senare munkars uppdateringar. Rikets huvudort var Katenkis (dagens Khateniks) där rikets tron var placerad, även om de större bosättningarna främst låg längs kusten. Än idag finns i Khateniks rester av tempel, teatrar och bad. Inciarikets folk var i huvudsak de vi idag känner som losdriver. På tidigt 300-t f.O. föll dock riket samman. Echterna annekterade fredligt de sydligaste delarna av Divraslätten, men framförallt invaderade faltrakierna från norr och området föll i oordning under faltrakisk dominans.

Rikets första kung ska ha varit Williez av släkten Consus. Därefter känner vi till enbart ett dussin kungar. Dessutom numrerade man regenterna efter både legendariska och antika kungar, så Williez var inte Williez I och Williez XII inte den tolfte kung Williez av Incia.

Övriga tidiga kungar känner vi främst från ett gravtempel bland Duris kullar på Divraslätten. Där begravdes kungar under Inciarikets rikaste tid, samt inför dess fall. Kung Williez XII ska ca 500 f.O. ha rest templet och lagt sin son kronprins Uvertinus till vila i det första mausoleets första sarkofag. Själv vilar han i den andra. Williez XII ska ha varit en god och älskad kung. Efter hans död utbröt dock tronstrider mellan Fizzbraun Konsus och Alldan de Klochard, två gamla ätter som tidigare suttit på tronen. Fizzbraun gick segrande ur striden. Vid Fizzbrauns död återvände en av Klochardfraktionens allierade från exil, Filinor (släkt okänd), och erövrade kronan i strid. Kung Filinor ska ha ägnat sin regeringstid åt att rensa bland svartfolken som härjade landet.

Därefter följde en period av fred och en blomstringstid under kung Lother med drottning Femerin, samt hovmagikern Stallar du Boir. Kungaparets son Asslar II ärvde kronan. Han ska ha fallit vid den lilla fiske- och gränsbyn Phalto-rach (dagens Faltrax), i strid med faltrakierna som anfallit Incia i anledning av rätten till Phaltoflodens fiske. (Hans dotter prinsessan Azzile Deloreen, dog ung och fick en sarkofag i templet.)

Därefter regerade den unge Solias III med hovmagikern Asprian Denthor som mentor. Solias tid var full av strider med svartfolk, sjukdom och uppror. Solias hade sorgen att överleva alla sina barn. Prins Vallmir, dog ung i strid i Inmark, prinsessan Valeorin, dog ung i blodförgiftning, och småprinsarna Izno, Bermeth samt Manderra som dog alla i brötkatarr.

Kungariket hade därefter några tunga år av oro och tronkamp, kortvariga kungar och självupptagna släkter. Både Katenkis och gravtemplet övergavs. Faltrakierna trängde allt oftare in i Incias områden, själva pressade av nordmarkare och jorder i norr. Incias folk led och svartfolken vann åter mark. Folket fann dock en dag en hjälte, den storvuxne Contreric av Nordmark som ledde ett folkuppror iklädd enbart höftskynke och svingandes ett jättelikt tvåhandssvärd. Med folkets stöd utropades han till kung och enade åter Incia under en fast hand. När Contrerics hår började gråna abdikerade han och vandrade in i Gladaskogen rustad på samma vis han en gång kom till Incia.

Marc Konsus utropades till Marc IX som regerade väl och var omtyckt av folket. Några år in i hans regeringstid återfanns Contrerics döda kropp med svärdet på bröstet i en smäcker liten båt, ilandfluten nära dagens Sjölunda. Marc IX lät då återuppväcka traditionen att nyttja gravtemplet för kungars sista vila.

Om tiden kring ca 400 f.O. vet vi mer då Haakon Mandel själv levde då. Kungariket Incias kung Marc IX hade dött och flera släkter försökte med olika metoder manövrera och ta makten i det lilla kungadömet. De två starkaste familjerna var familjen de Klochard, med tronpretendent Valland de Klochard, och familjen Zeen med pretendent Aldorg Zeen. Valland de Klochard hade folket bakom sig och var på väg att vinna tronen. Valland de Klochard misstänkte att Aldorg tänkte ta tronen med våld och gömde därför i hemlighet kronan, spiran och kronguldet. Valland red sedan för att träffa sin ålderstigne far Havellan de Klochard och planera för det inbördeskrig som hotade. Men Valland återsågs aldrig igen. *

Med Valland ur vägen lyckades Aldorg Zeen genom några snabba strider, intrigerande och en uns trolldom tillträda tronen mindre än ett år från Valland de Klochards försvinnande. Aldorg Zeen lyckades dock aldrig vinna sina undersåtars respekt och tvingades införa både höga skatter och förtryck för att kunna sitta med en nytillverkad krona och spira på tronen. Han dog bitter i gikt och sörjdes inte av någon.

Bantedor Zeen, Aldorgs andra son blev kung efter sin far. (Aldorgs äldste son, Haftenghast Zeen, besteg ej tronen då han föredrog ett liv till sjöss, byggde borgen på Falkön i Achene arkipelagen, samt kallade sig kung av Acheöarna och jarl av de fem haven.) Bantedor lyckades införliva delar av Inmark i riket, men dog utan arvinge.

En av Bantedors främsta befälhavare valdes till kung Aranator IV. Aranator IV fick ägna sin regeringstid åt att kväsa uppror i Inmark och försvara sig mot den allt mer påträngande faltrakiska expansionen. Han föll tillslut i strid om Inmark.

Pretzov Zeen utsågs till kung, men förlorade snart riket till faltrakierna, Pretzov dog i strid och hans änkedrottning begravde honom i templet precis innan riket föll saman under faltrakiernas invasion. Då Pretzov saknade barn tilläts änkedrottningen Zeen pensionera sig på en liten förläning i Inmarks skog och berg, efter att hon överlämnat kronjuvelerna till erövrarna (kronan och spiran används än idag?). Familjen Zeen har överlevt som lågadlig ätt fram till våra dagar.

*(SL: Några mil söder om den lilla fiskebyn Phalto-rach (dagens Faltrax) överföll Aldorg Zeen och hans män Valland de Klochard. Innan Valland dog avslöjande han dock för Aldorg att han gömt kronjuvelerna och att deras viloplats nu följde honom i döden. Aldorg blev ursinnig och trollkunnig som han var kastade han en förbannelse över Valland de Klochard innan liket grävdes ner i en skogsdunge. Detta är bakgrunden till äventyret Rösten från forntiden.)