Akrogalisk tideräkning
I de flesta av Akrogals länder räknar astronomerna med ett kalenderår på 364 dygn.* Varför det har sig så är förlorat i historien men i Furgia kan praktiken spåras tillbaka till tiden för den margyliska ockupationen på 1200-800 f.O. Den i Ereb vanliga Arcivaliska tideräkningen utgår från ett år på 360 dygn vilket stämmer överens med solens vandring runt Altor och solåret. Månen Lûnia går genom sina faser på 30 dygn och delar solåret i 12 månader. De flesta kalendrar är därför oftast indelade i 12 kalendermånader om 30 dygn men med det längre året i Akrogal får detta följden att månaderna förflyttar sig bakåt i förhållande till kalenderåret med fyra dygn pr år. För att komma ikapp denna olägenhet läggs en extramånad på 28 dygn till vart sjunde år. De tolv vanliga månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna men extramånaden kallas alltid för Mörkmånaden.
Månen har alltid varit central i Akrogal och som över hela Altor är hon med sina regelbundna faser den vanligaste tidsangivaren förutom solen.**
För att lättare kunna hålla reda på datumen som, med ett år på 364 dygn, bara stämmer överens med solåret vart sjunde år, konstruerade astronomerna ett enkelt redskap till sin hjälp - den furgiska månskivan.
Kalendrar
Furgia
- Huvudartikel:Furgiska kalendern
Furgia har en mycket lång tradition av tidmätning och avancerad astronologi. Ursprunget i Golwyndakulturen där Altors kanske främsta sjärnskådare tolkade tiden är fortfarande tydligt hos furgierna. Tyvär förstördes mycket av kunskapen under margylernas ockupation 1200-800 f.O., det onda folket från Yndar ville ensamma behärska himlakropparnas rörelser. Den nu använda furgiska kalendern, och nästan all akrogalisk tideräkning, baserar sig på rekonstruktioner gjorda av den även i Ereb kände Dykos Barrha. Denne lärde man samlade alla skrifter som kunde hittas från den gamla högkulturen och efter ett liv av studier lade han 612 f.O. fram Môgifkós Ishpós där han bland mycket annat redogjorde för sina teorier om tiden. Dagens lärde är dock inte alla säkra på att den store Barrha tolkade golwyndiernas tapta kunskap rätt ...men detta är inget det talas om utanför observatoriernas bakrum.
Furgisk månskiva
Detta är tre små skivor, oftast i sten men även i trä och metall, liggande på varandra och med markeringar längs kanterna. Den understa skivan är störst och har trettio markeringar, som representerar Lahunias faser genom månaden. Ovanpå denna ligger den andra lite mindra skivan och den har tjugoåtta markeringar, som representerar dygnen extramånaden har. Överst ligger den minsta av skivorna (på äldre exemplar är den lite sidoställd***) och den markerar sjuårscykeln som avgör när extramånaden skal läggas till. För varje dag skivan med 30 markeringar flyttas ett steg ges en ny kombination på skivan med 28 markeringar, som igen flyttar skivan med 7 markeringar. Redskapet är mycket enkelt och dagens astronomer använder det sällan då de tycker sig ha hittat mer avancerade sätt att avgöra tiden. Det tillverkas dock som vackert prydnadsföremål och finns som ett statussymbol i många furgiska adelshem och i väl ansedda observatorier. Den furgiska månskivan används även av spåkonstnärerna som har funnit att den är ett användbart redskap till till att ställa vissa typer horoskop.
Barrhasisk elementcykel
Följande cykel om 28 år gjordes av Dykos Barrha för att visa hur elementen förhåller sig till sjuårscykeln. Magiska experiment Barrha fick utförda avslöjade att i Furgia uppenbarar sig en typ av elementarer i skepnaden av olika djur enligt ett återkommande mönster. Spåkonstnärena omtalar den som "Barrhasisk elementcykel". Markeringarna visar vilka år som mörkmånaden om 28 dagar läggs till året.
1 - Indrik - Eld
2 - Stäpplama - Jord
3 - Häst - Vatten
4 - Trana - Luft
5 - Enhornsbuffel - Eld
6 - Hippogrif - Jord
7 - Vargiller - Vatten
8 - Indrik - Luft
9 - Stäpplama - Eld
10 - Häst - Jord
11 - Trana - Vatten
12 - Enhornsbuffel - Luft
13 - Hippogrif - Eld
14 - Vargiller - Jord
15 - Indrik - Vatten
16 - Stäpplama - Luft
17 - Häst - Eld
18 - Trana - Jord
19 - Enhornsbuffel - Vatten
20 - Hippogrif - Luft
21 - Vargiller - Eld
22 - Indrik - Jord
23 - Stäpplama - Vatten - 610 eO
24 - Häst - Luft
25 - Trana - Eld
26 - Enhornsbuffel -Jord
27 - Hippogrif - Vatten
28 - Vargiller - Luft
Akrogals stäppnomader
Månadsnamn med ursprung i nomadkulturerna ute på Akrogals stäpper.
Historieberättarnas namn
1 - Månen som täckte solen och gör dag till natt
2 - Blåpälsade slätträvens månad
3 - Månen när sköldpaddan kommer upp ur vattnet och vilar i sanden
4 - Långtandade mammutens månad
5 - Månen när vargillern river de nyfödda fölen
6 - Månen man lämnar tälten och jagar med sina pilbågar
7 - Kroknäbbade slagugglans månad
8 - Månen när ljuset speglar sig i nyslipade sablar
9 - Syrsan och låglandstigerns månad
10 - Månen när tusen hästar springer över ängarna
11 - Slempukens månad
12 - Månen man gömmer sig i tälten och sörplar ur griffens ägg
13 - Mörkmånad
Dagligt använda namn
1 - Förstamånad
2 - Andramånad
3 - Tredjemånad
4 - Fjärdemånad
5 - Femtemånad
6 - Sjättemånad
7 - Sjundemånad
8 - Åttondemånad
9 - Niondemånad
10 - Tiondemånad
11 - Elftemånad
12 - Tolvtemånad
13 - Mörkmånad
Kalmurri
- Huvudartikel:Kalmurriska kalendern
Krun
- Huvudartikel:Krunska kalendern
Trots landets belägenhet i Ereb räknas Krun tillhöra den akrogaliska tideräkningstraditionen.
Nidland
- Huvudartikel:Nidländska kalendern
Trots landets belägenhet i Ereb räknas Nidland tillhöra den akrogaliska tideräkningstraditionen.
Noter
1* [1]
2** .[2]
3*** .[3])
- ↑ Detta har i Ereb gett upphov till uttrycket "Lika länge som ett akrogalisk år" om något som tar ovanligt lång tid.
- ↑ Många folk, varav kalmurrierna är de mest kända, kastar bara ett blick upp på Damen i Himlen och avgör tidpunkten utifrån hennes höjd och blundning.
- ↑ Dessa oftast mycket gamla skivor har ibland också ett eller två extra hål där det kan synas som om ytterliga skivor har varit fästa. Vad dessa kan ha haft för funktion är okänd för de lärde.