Lysande Vägen
Jag är inte så säker på den här idén...Psipo skrev:
Minst sagt!
Men hur som helst finns det ju kampanjupplägg för att låta RP bli odödliga och sedan gudar i någon Sinkadus. Kan några osnutna äventyrare så kan väl Solkejsaren. Den Lysande Vägens moralbud är då sprungna ur Jorpagnas lagböcker, och Solkejsar Etin försöker samla det gamla kejsardömmets folk i enhet, frid och rikedom (helst på otrognas bekostnad).
Fast det här är kanske lite VÄL magstarkt.
Böneförslag:
Ljusbönen:
Etin du är!
Den Lysande Vägen,
förkunnad av Odo,
för själarnas räddning.
Etin du är!
Den ende bland gudar
som är sant gudomlig
och allsmäktig Herre
Etin du är!
Den Lysande väg
som jag vill följa.
Etin du är!
Den Lysande Vägen,
förkunnad av Odo,
för själarnas räddning.
Etin du är!
Den ende bland gudar
som är sant gudomlig
och allsmäktig Herre
Etin du är!
Den Lysande väg
som jag vill följa.
Re: Böneförslag:
Snyggt men den frasen blir väl lite problemPeter skrev:Ljusbönen:
Etin du är!
Etin du är!
Den ende bland gudar
som är sant gudomlig
och allsmäktig Herre
.
Lysande vägen erkänner de andra gudar?
Dalkisk version av ovanstående bön...
Étin, víllea áko
bigúnea Odúni
ver udois iraho
uviõ dúdean
Étin, kás ossá
kékea ságonois
id ontugeipos kásiõ
uviõ dúdean
Étin, víllea áko
ivén mónoiman
uviõ dúdean
med glosor...
víll- ”att lysa, skina”
big- ”att berätta, förkunna”
ver ”för, för att”
udo ”själ, sinne”
iraho ”frälsning”
uviõ ”du”
dúd- ”att vara”
kás ”gudomlig, gudomligt”
ossá ”sann, sant”
kékea ”ensam, enda”
ságõ ”gud, ofta om andra religioners gudar”
id ”och”
ontugeipo ”allsmäktig”
kásiõ ”Herre, Gud”
ivén ”som”
noim- ”att gå”
och en liten språklig analys för dem som orkar ta sig igenom det...
Étin, víllea áko - Etin är här i ett slags tilltalsform, av respekt placerat först. (Normalt placeras inte subjektet först i satsen på dalkiska); víllea är presens particip (ett slags adjektiviserat verb) av verbet víll- "lysa, skina"; áko betyder här "levnadssätt, inställning" (eg. "riktning"), väg som man går på är súsiõ.
bigúnea Odúni - bigúnea är preteritalt particip (också ett adjektiviserat verb) av verbet big- "berätta, förkunna"; Odúni står i instrumentalis, en form som anger det instrument med vilket något utförs eller den agent som utför något. Instrumentalis brukar ofta hamna sist i en sats, men står här mitt för att skapa symmetri i de tre verserna.
ver udois iraho - uro betyder förutom "själ" även "sinne"; iraho bör skiljas från det besläktade ordet irahat "hjälp".
uviõ dúdean - uviõ "du" är subjekt i satsen; dúdean "är", verbet brukar placeras sist.
Étin, kás ossá - kás ossá "gudomligt sann". Ordroten kás- brukar användas om Etins gudomlighet, till skillnad mot ság- som normalt används om "falska" gudar.
kékea ságonois - ordagrant "ensam bland gudar", kás ossá kékea ságonois betyder ung. "ensam sann och gudomlig bland gudar"; ságonois står i genitiv, i det här fallet som ett slags partitivt genitiv "bland/av gudar". Ordagrant betyder kékea ságonois "gudars ensam".
id ontugeipos kásiõ - ontugeipos av ontu "allt" och ugeipo "kraft"; kásiõ "Herre" av kás- "sann Gud".
ivén mónoiman - mónoiman av verbet noim- "gå", som här är böjt i passivt konjunktiv (konjunktiv anger att något skall eller bör hända), ordagrant betyder áko ivén mónoiman "levnadsväg som bör gås". Ordet "jag" kan i det här fallet utelämnas eftersom det är underförstått att det är talaren som åsyftas.
Étin, víllea áko
bigúnea Odúni
ver udois iraho
uviõ dúdean
Étin, kás ossá
kékea ságonois
id ontugeipos kásiõ
uviõ dúdean
Étin, víllea áko
ivén mónoiman
uviõ dúdean
med glosor...
víll- ”att lysa, skina”
big- ”att berätta, förkunna”
ver ”för, för att”
udo ”själ, sinne”
iraho ”frälsning”
uviõ ”du”
dúd- ”att vara”
kás ”gudomlig, gudomligt”
ossá ”sann, sant”
kékea ”ensam, enda”
ságõ ”gud, ofta om andra religioners gudar”
id ”och”
ontugeipo ”allsmäktig”
kásiõ ”Herre, Gud”
ivén ”som”
noim- ”att gå”
och en liten språklig analys för dem som orkar ta sig igenom det...
Étin, víllea áko - Etin är här i ett slags tilltalsform, av respekt placerat först. (Normalt placeras inte subjektet först i satsen på dalkiska); víllea är presens particip (ett slags adjektiviserat verb) av verbet víll- "lysa, skina"; áko betyder här "levnadssätt, inställning" (eg. "riktning"), väg som man går på är súsiõ.
bigúnea Odúni - bigúnea är preteritalt particip (också ett adjektiviserat verb) av verbet big- "berätta, förkunna"; Odúni står i instrumentalis, en form som anger det instrument med vilket något utförs eller den agent som utför något. Instrumentalis brukar ofta hamna sist i en sats, men står här mitt för att skapa symmetri i de tre verserna.
ver udois iraho - uro betyder förutom "själ" även "sinne"; iraho bör skiljas från det besläktade ordet irahat "hjälp".
uviõ dúdean - uviõ "du" är subjekt i satsen; dúdean "är", verbet brukar placeras sist.
Étin, kás ossá - kás ossá "gudomligt sann". Ordroten kás- brukar användas om Etins gudomlighet, till skillnad mot ság- som normalt används om "falska" gudar.
kékea ságonois - ordagrant "ensam bland gudar", kás ossá kékea ságonois betyder ung. "ensam sann och gudomlig bland gudar"; ságonois står i genitiv, i det här fallet som ett slags partitivt genitiv "bland/av gudar". Ordagrant betyder kékea ságonois "gudars ensam".
id ontugeipos kásiõ - ontugeipos av ontu "allt" och ugeipo "kraft"; kásiõ "Herre" av kás- "sann Gud".
ivén mónoiman - mónoiman av verbet noim- "gå", som här är böjt i passivt konjunktiv (konjunktiv anger att något skall eller bör hända), ordagrant betyder áko ivén mónoiman "levnadsväg som bör gås". Ordet "jag" kan i det här fallet utelämnas eftersom det är underförstått att det är talaren som åsyftas.
kásiõ-kásiõ (Herre-Gud!)
Mycket vackert Adragoor! Det är inte det minsta nördigt: det är ren begåvning och språktalang! Jag är djupt imponerad.
Vad gäller andra gudar: tja vår egen synnerligen monoteistiska kristendom skriver ju: "Du skall inga gudar hava jämte mig!", vilket väl implicerar att det finns andra gudar. Dessutom får jag för mig att Lysande Vägen erkänner att det finns andra, falska gudar. Men Etin är alltets skapare. Eller?
Mycket vackert Adragoor! Det är inte det minsta nördigt: det är ren begåvning och språktalang! Jag är djupt imponerad.
Vad gäller andra gudar: tja vår egen synnerligen monoteistiska kristendom skriver ju: "Du skall inga gudar hava jämte mig!", vilket väl implicerar att det finns andra gudar. Dessutom får jag för mig att Lysande Vägen erkänner att det finns andra, falska gudar. Men Etin är alltets skapare. Eller?
Klippte ut detta ur tråden om stormakter. Hur är det med kyrkans resurser?Vilka länder tyr sig till exakarken? Zorakin, Kardien, Klomellien (till viss del), (Magilre?), Palinor (på sitt eget sjuka sätt). Inte mycket till allierade om ni frågar mig. Den Lysande Vägens roll som stormakt är inte alls självklar
(Ps. fantastiskt jobb med språket!)