Lysande Vägen

Information om religionerna och dess utbredning
Användarens profilbild
Albrekt
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 646
Blev medlem: 2008-11-22 14:08
Ort: Jakarta, Indonesien

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Albrekt »

Snibben skrev: 2021-11-15 22:39 Nu är det där med att man aldrig fick översätta Koranen lite av en enkel lögn.
Vad jag vet har ingen på forumet påstått detta. :|
"Så framt han vill älska vår nåd och vår vrede fly."
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Jag har tolkat det som att alla (eller nästan alla) präster inom LV lär sig dalkiska under sin utbildning.

Om vi skulle illustrera med Expert-regler och FV på vilken nivå prästerna har i Tala dalkiska och Läsa/Skriva dalkiska hur kan det lämpligen tänkas se ut?

Och om vi bestämmer det kan vi kanske sen kartlägga hur prästerskapet använder Gyllene Boken, andra skrifter och hur de förmedlar Odos budskap till de etinstrogna?

I spelsammanhang att veta hur användbara en rîark, solnunna eller solmunks kunskaper i dalkiska är om äventyret för RP till Caddo borde också vara av relevans.

Sen har jag och eventuellt odosmunkarna alltid haft en liten mistanke om att dalkiskans påstådda släktskap med fornspråket erdir som sägs lämpa sig mycket väl till magiska formuleringar kan vara av relevans på något sätt... :shock:
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

Albrekt skrev: 2021-11-16 02:31
Snibben skrev: 2021-11-15 22:39 Nu är det där med att man aldrig fick översätta Koranen lite av en enkel lögn.
Vad jag vet har ingen på forumet påstått detta. :|
Enkla lögner är "saker som alla vet". Enkelt sett kan man kalla det för generaliseringar eller förenklingar som gör att stora delar av sanningen får stryka på foten. Detta sker ofta inom de samhällsorienterande ämnena i grund- och gymnasieskolan av olika skäl. Därför har vi idag svalt dessa enkla lögner och ser dem som sanningar.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-11-16 06:42 Jag har tolkat det som att alla (eller nästan alla) präster inom LV lär sig dalkiska under sin utbildning.
Ja, speltekniskt är det kanske så men jag tänker mer på det faktiska tillvägagångssättet. Jag har själv studerat gammaltestamentlig hebreiska på högskolenivå och en stor del av vad man faktiskt gör är att översätta hebreiska från bibeln. Och detta görs ofta med det som kallas skrivminnet. Den tekniken har använts sedan de gamla grekernas dagar för att plugga texter (man använde då främst sand, vax eller lera för skrivövningar).
birkebeineren skrev: Sen har jag och eventuellt odosmunkarna alltid haft en liten mistanke om att dalkiskans påstådda släktskap med fornspråket erdir som sägs lämpa sig mycket väl till magiska formuleringar kan vara av relevans på något sätt... :shock:
EAs motsättningar :D . Vi kan både sluta oss till att dalkiska är ny i området eftersom den inte är släkt med något språk samtidigt som vi kan sluta oss till att den är urgamla i området eftersom den inte är släkt med något språk :roll:

Det här föder också frågan hur nära ligger den bokens dalkisk mot dagens dalkiska, ca 600 år senare? Lite roligt om lärda män från Pendon åker till Arno och talar som man gjorde på Caddo för 400-500 år sedan (tänk er att man lär sig svenska efter Gustav Vasas bibel).
Användarens profilbild
Albrekt
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 646
Blev medlem: 2008-11-22 14:08
Ort: Jakarta, Indonesien

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Albrekt »

Snibben skrev: 2021-11-16 08:22 Enkla lögner är "saker som alla vet". Enkelt sett kan man kalla det för generaliseringar eller förenklingar som gör att stora delar av sanningen får stryka på foten. Detta sker ofta inom de samhällsorienterande ämnena i grund- och gymnasieskolan av olika skäl. Därför har vi idag svalt dessa enkla lögner och ser dem som sanningar.
Vill bara påpeka att det jag sade och det du citerade var sanningar från min personliga erfarenhet, och var inte del av några av de "enkla lögner", "generaliseringar" eller "förenklingar" du aningen odiplomatiskt pratar om. :?
"Så framt han vill älska vår nåd och vår vrede fly."
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Lysande Vägen

Inlägg av anders »

Snibben skrev: 2021-11-16 08:35Det här föder också frågan hur nära ligger den bokens dalkisk mot dagens dalkiska, ca 600 år senare? Lite roligt om lärda män från Pendon åker till Arno och talar som man gjorde på Caddo för 400-500 år sedan (tänk er att man lär sig svenska efter Gustav Vasas bibel).
Jag skulle inte tro att det har förändrats så där jättemycket av två enkla anledningar; dalkiskan talas bara (i alla fall mest) på Caddo, och Caddo är en ö. Jämför med hur mycket mindre isländska har förändrats jämfört med svenska under samma tid. Dessutom har ju inte världen förändrats jättemycket de senaste 500 åren (ingen markant teknologisk utveckling, och inte mycket nytt kulturellt inflöde). Så det är nog väldigt lätt för en modern dalk att förstå.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Kan följade tänkas gälla angående språk inom Lysande Vägens aidniska gren:

Gyllene Boken översätts inte till andra språk utan är alltid skriven på dalkiska.
Översättningar förekommer men är olagliga och anses som "bländverk och korruptioner".
Präster lär sig dalkiska för att kunna läsa både i och ur Gyllene Boken.
Dalkiskan de aidniska prästerna lär skiljer sig i viss grad både i text och tal (om inte FV är B5) men är fullt förståelig för någon med dalkiska som modersmål.
Präster använder texter på andra språk än dalkiska i sitt arbete med att förmedla Gyllene bokens innehåll.

Om den sista punkten gäller behövs kanske ett namn för dessa? Kommentarböcker, Läroskrifter, Utbildningstexter :?:
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

anders skrev: 2021-11-18 00:04
Snibben skrev: 2021-11-16 08:35Det här föder också frågan hur nära ligger den bokens dalkisk mot dagens dalkiska, ca 600 år senare? Lite roligt om lärda män från Pendon åker till Arno och talar som man gjorde på Caddo för 400-500 år sedan (tänk er att man lär sig svenska efter Gustav Vasas bibel).
Jag skulle inte tro att det har förändrats så där jättemycket av två enkla anledningar; dalkiskan talas bara (i alla fall mest) på Caddo, och Caddo är en ö. Jämför med hur mycket mindre isländska har förändrats jämfört med svenska under samma tid. Dessutom har ju inte världen förändrats jättemycket de senaste 500 åren (ingen markant teknologisk utveckling, och inte mycket nytt kulturellt inflöde). Så det är nog väldigt lätt för en modern dalk att förstå.
Om vi låter det vara en viss skillnad i uttal kan det ge en ganska rolig effekt i spel. En Spelare vars RP säger något på dalkiska måste då försöka prata med lite ålderdomligt stil, efter bästa förmåga. :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Det finns en uppsjö ord och begrepp för företeelser inom Lysande Vägen. Dessa ger en unik möjlighet att ge rätt ingame-känsla i spelet. Samtidigt är det lite svårt att manövrera i företeelser och formulera sig på ett bra sätt när vi vill skriva om något om LV. Det är bra om vi kan använda de ord och uttryck som finns men samtidigt behöver vi göra texten förståelig för andra. I ett försök på att underlätta detta har jag gått genom wikin och hittat följande ord och begrepp relevanta för hur vi formulera kan oss: (de flesta författade av exark anders men inte alla tror jag):

*Upplysning
*Stigen
*Pemod
*Budbrott
*Gyllene Boken
*Soltimmen
*Solbäcken
*Middagsbönen
*Ljusbönen
*Solceremonin
*Solvigning
*Virelia
*Trolovning och giftemål
*Sändning
*Lystring
*Pilgrimsfärd

Hittar inget bra ord om jag vill skriva "gudstjänst", funderar på "bönestund" men vet inte om det bli rätt? "ceremoni" kan kanske fungera men det blir då väldigt likt "Solceremonin" som har en fast betydelse som kan liknas vid "dop". Möjligen skulle vi kunna ändra den nuvarande betydningen av "Solceremonin" till "Solvigning", ett ord som vi har använt i text för just dop eller initiering, och låta "solceremoni" ha betydelsen "gudstjänst"?

Centralt i LV och begreppsvärlden är följande som finns i nuvarande ordlyd:
Soltimmen
Soltimmen är den Lysande Vägens mässor. En normal sådan bönestund börjar ungefär en timme innan solen står i zenith. Om riarken har mycket att säga kan soltimmen börja något tidigare. Samhällets befolkning kallas till soltimmen genom att klockorna klämtar ungefär en halvtimme innan den begynner. (På fastlandet används ofta en gigantiskt klocka, medan man på Caddo använder sig av ett klockspel med tio klockor). Soltimmen består av fyra delar: hymnerna, bönerna, läsningen och predikan. Hymnerna leds av invigda tempeltjänare, men hela församlingen får sjunga med. Bönerna leds av riarken, som också (vanligtvis) läser ur Gyllene Boken och predikar. Om ingen riark är närvarande kan en invigd tempeltjänare göra detta i riarkens ställe. Däremot ber en tempeltjänare aldrig Middagsbönen.
Soltimmen är altså LVs viktigaste ...rit/ritual/ceremoni/bönestund... och försiggår mitt på dagen när solen står på sitt högsta. Men vad kallas då andra ...tillfällen?* Och ordet "mässa" har jag för mig vi enades om att inte använda då det gav en koppling till katolska kyrkan i vår värld? Sen används ordet "predikan", och det görs det även i andra texter, skall vi då låta detta vara ett LV-ord eller hitta ett eget uttryck?


*Det har i tråden för Karlsorden dykt upp förslag på 8(?) fasta bönestunder som under ett dygns förlopp används av solmunkar och solnunnor, åtminstonde inom den aidniska grenen av LV. Om vi spikar detta behövs ett bra ord, gärna "bönestund" men ett annat kan säkert också fungera?
Användarens profilbild
Albrekt
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 646
Blev medlem: 2008-11-22 14:08
Ort: Jakarta, Indonesien

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Albrekt »

Med risk att ytterligare komplicera saker och ting, så har vi också en fantastisk skatt från Adragoor i form av både en dalkisk grammatik och ordlista. Man skulle kunna tänka sig att många religiösa koncept kommer från dalkiska uttryck i den Gyllene Boken, möjligen nu jorifierade i uttal när de används av vanligt folk som tillhör aidniska kyrkan.

En grundläggande text om LV på joriska skulle, t.ex., kunna ha ett jorifierat ord konstruerat av det dalkiska ceito (=bas, grund) och ariddo (=religion), t.ex. Kanske ceito ariddo :arrow: ceitriddo :arrow: serido :arrow: serid. "Har du pluggat seriden nu? Riarken kommer hit imorgon."

Ett vanligt predikomöte, som inte inträffar på soltimmen, skulle helt enkelt kunna kallas "undervisningsmöte". På dalkiska blir det = ateisso dállo. Så kanske ateisso dállo :arrow: ateisodal :arrow: sådal. "Det var en trevlig sådal i templet i morse, tycker jag."

Jag vet inte om jag är jättenöjd med exempelorden serid och sådal, men ni förstår principen. Kanske vi kan hjälpas åt att spinna vidare med hjälp av denna teknik?

P.S. Kallas någon som gillar att gå på dalkiska möten (d. ateisso) kanske för en "ateisst"? :wink:
"Så framt han vill älska vår nåd och vår vrede fly."
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-11-21 07:12 Hittar inget bra ord om jag vill skriva "gudstjänst", funderar på "bönestund" men vet inte om det bli rätt? "ceremoni" kan kanske fungera men det blir då väldigt likt "Solceremonin" som har en fast betydelse som kan liknas vid "dop". Möjligen skulle vi kunna ändra den nuvarande betydningen av "Solceremonin" till "Solvigning", ett ord som vi har använt i text för just dop eller initiering, och låta "solceremoni" ha betydelsen "gudstjänst"?
Vissa ord förknippas väldigt starkt med kristendom men används ändå rätt över alla religioner. Exempel på sådana är gudstjänst, bön, bönestund och predikan där de första orden är sprungna från förkristen tid.
Ordet gudstjänst använd om Islams fredagsbön, den judiska sabbatsbönen men även inom de icke mosaiska religionerna som t.ex. Bahai eller hinduiska religioner. Det centrala är att man samlas ett flertal utövare av religionen för att på något sätt fira sin gudom. Bönestund är ett begrepp som används universalt, till och med buddhister har böner. Jag ser inget problem med att använda dessa begrepp eftersom de inte bara som begrepp samt att de har förkristna rötter. Däremot kanske ord som dop och mässa, vilka är direkt kopplade till kristendomen, kan/bör väljas bort till förmån för fantasynamn. Jag håller med det är en balansakt på knivseggen här - om man väljer bort för många begrepp kommer texten bli förvillande och man kan tvingas återvända till referaten hela tiden.
birkebeineren skrev:
Soltimmen
Soltimmen är den Lysande Vägens mässor. En normal sådan bönestund börjar ungefär en timme innan solen står i zenith. Om riarken har mycket att säga kan soltimmen börja något tidigare. Samhällets befolkning kallas till soltimmen genom att klockorna klämtar ungefär en halvtimme innan den begynner. (På fastlandet används ofta en gigantiskt klocka, medan man på Caddo använder sig av ett klockspel med tio klockor). Soltimmen består av fyra delar: hymnerna, bönerna, läsningen och predikan. Hymnerna leds av invigda tempeltjänare, men hela församlingen får sjunga med. Bönerna leds av riarken, som också (vanligtvis) läser ur Gyllene Boken och predikar. Om ingen riark är närvarande kan en invigd tempeltjänare göra detta i riarkens ställe. Däremot ber en tempeltjänare aldrig Middagsbönen.
Soltimmen är altså LVs viktigaste ...rit/ritual/ceremoni/bönestund... och försiggår mitt på dagen när solen står på sitt högsta. Men vad kallas då andra ...tillfällen?* Och ordet "mässa" har jag för mig vi enades om att inte använda då det gav en koppling till katolska kyrkan i vår värld? Sen används ordet "predikan", och det görs det även i andra texter, skall vi då låta detta vara ett LV-ord eller hitta ett eget uttryck?
Kan vi rödmarkera och skriva in i Wikin? Det här måste ändå vara den centrala delen av DLVs kult och nu är den svårhittad.
birkebeineren skrev: *Det har i tråden för Karlsorden dykt upp förslag på 8(?) fasta bönestunder som under ett dygns förlopp används av solmunkar och solnunnor, åtminstonde inom den aidniska grenen av LV. Om vi spikar detta behövs ett bra ord, gärna "bönestund" men ett annat kan säkert också fungera?
För att brodera ut förslaget byggde jag det i första hand på Karlsordens symbol (vilket inte är jag som hittat på). Fyra större och fyra mindre strålarmar. Eftersom bönestunder är det viktigaste inom det religiösa ordenslivet, tycket jag att det kunde vara passande. Att sedan många kristna kloster följer en tidegärd med åtta dagliga böner kanske man kan se som ett sammanträffande. Värt att notera att en kristen tidegärd kan bestå av sju till nio dagliga böner och att sufiska tiggarmunkar ofta lägger till böner utöver de 5 dagliga Salah. Att basera ett monistisk väsende inom DLV på ett buddhistiskt kändes som väldigt avlägset då de grundläggande kulterna är så olika.

Med detta sagt så tänker jag att åtta böner är den extremare formen av S:t Dericus regel. S:t Dericus kanske satte ett minimum av 5 dagliga böner för sina lärjungar (gryning, mitt på dagen, eftermiddagen (tacksägelsen) och solens nedgång. Sedan har de tre övriga tillkommit genom att man på olika sätt följer S:t Dericus egna exempel. Andra ordnar som följer regler som inte är baserade på S:t Dericus regel kan ha andra utformningar på den dagliga bönen.
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Lysande Vägen

Inlägg av skaraborgarn »

Finns det något inom läran som säger att Odo kommer tillbaka?
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Lysande Vägen

Inlägg av anders »

skaraborgarn skrev: 2021-11-22 14:28 Finns det något inom läran som säger att Odo kommer tillbaka?
Nej.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Albrekt skrev: 2021-11-22 04:13 Med risk att ytterligare komplicera saker och ting, så har vi också en fantastisk skatt från Adragoor i form av både en dalkisk grammatik och ordlista. Man skulle kunna tänka sig att många religiösa koncept kommer från dalkiska uttryck i den Gyllene Boken, möjligen nu jorifierade i uttal när de används av vanligt folk som tillhör aidniska kyrkan.

En grundläggande text om LV på joriska skulle, t.ex., kunna ha ett jorifierat ord konstruerat av det dalkiska ceito (=bas, grund) och ariddo (=religion), t.ex. Kanske ceito ariddo :arrow: ceitriddo :arrow: serido :arrow: serid. "Har du pluggat seriden nu? Riarken kommer hit imorgon."

Ett vanligt predikomöte, som inte inträffar på soltimmen, skulle helt enkelt kunna kallas "undervisningsmöte". På dalkiska blir det = ateisso dállo. Så kanske ateisso dállo :arrow: ateisodal :arrow: sådal. "Det var en trevlig sådal i templet i morse, tycker jag."

Jag vet inte om jag är jättenöjd med exempelorden serid och sådal, men ni förstår principen. Kanske vi kan hjälpas åt att spinna vidare med hjälp av denna teknik?

P.S. Kallas någon som gillar att gå på dalkiska möten (d. ateisso) kanske för en "ateisst"? :wink:
Kanske finns det två vanliga "hjälpböcker" som varje riark använder i undervisning för sina församlingar och dessa kallas "serid" och "sådal/sodal"? Riarken kanske även skriver dessa själv under sin utbildning till riark?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2021-11-22 11:25
birkebeineren skrev: 2021-11-21 07:12 Hittar inget bra ord om jag vill skriva "gudstjänst", funderar på "bönestund" men vet inte om det bli rätt? "ceremoni" kan kanske fungera men det blir då väldigt likt "Solceremonin" som har en fast betydelse som kan liknas vid "dop". Möjligen skulle vi kunna ändra den nuvarande betydningen av "Solceremonin" till "Solvigning", ett ord som vi har använt i text för just dop eller initiering, och låta "solceremoni" ha betydelsen "gudstjänst"?
Vissa ord förknippas väldigt starkt med kristendom men används ändå rätt över alla religioner. Exempel på sådana är gudstjänst, bön, bönestund och predikan där de första orden är sprungna från förkristen tid.
Ordet gudstjänst använd om Islams fredagsbön, den judiska sabbatsbönen men även inom de icke mosaiska religionerna som t.ex. Bahai eller hinduiska religioner. Det centrala är att man samlas ett flertal utövare av religionen för att på något sätt fira sin gudom. Bönestund är ett begrepp som används universalt, till och med buddhister har böner. Jag ser inget problem med att använda dessa begrepp eftersom de inte bara som begrepp samt att de har förkristna rötter. Däremot kanske ord som dop och mässa, vilka är direkt kopplade till kristendomen, kan/bör väljas bort till förmån för fantasynamn. Jag håller med det är en balansakt på knivseggen här - om man väljer bort för många begrepp kommer texten bli förvillande och man kan tvingas återvända till referaten hela tiden.
Föreslår att vi använder orden "bönestund" istället för "gudstjänst" då detta verkar vara rätt konsekvent gjort i redan skrivna artiklar. "Solceremoni" får stå kvar som det är då detta är ett uttryck som används i källorna. "Solvigning" fortsätter att betyda dop/initiering och är den rit som utförs under en solceremoni. Vi kan använda "predika" då dette redan görs i flera artiklar, och vi kan kombinera det med ordet "undervisning". "Mässa" undviker vi.
Snibben skrev:
birkebeineren skrev:
Soltimmen
Soltimmen är den Lysande Vägens mässor. En normal sådan bönestund börjar ungefär en timme innan solen står i zenith. Om riarken har mycket att säga kan soltimmen börja något tidigare. Samhällets befolkning kallas till soltimmen genom att klockorna klämtar ungefär en halvtimme innan den begynner. (På fastlandet används ofta en gigantiskt klocka, medan man på Caddo använder sig av ett klockspel med tio klockor). Soltimmen består av fyra delar: hymnerna, bönerna, läsningen och predikan. Hymnerna leds av invigda tempeltjänare, men hela församlingen får sjunga med. Bönerna leds av riarken, som också (vanligtvis) läser ur Gyllene Boken och predikar. Om ingen riark är närvarande kan en invigd tempeltjänare göra detta i riarkens ställe. Däremot ber en tempeltjänare aldrig Middagsbönen.
Soltimmen är altså LVs viktigaste ...rit/ritual/ceremoni/bönestund... och försiggår mitt på dagen när solen står på sitt högsta. Men vad kallas då andra ...tillfällen?* Och ordet "mässa" har jag för mig vi enades om att inte använda då det gav en koppling till katolska kyrkan i vår värld? Sen används ordet "predikan", och det görs det även i andra texter, skall vi då låta detta vara ett LV-ord eller hitta ett eget uttryck?
Kan vi rödmarkera och skriva in i Wikin? Det här måste ändå vara den centrala delen av DLVs kult och nu är den svårhittad.
Texten finns i wikin men är svårhittad inne i LV-artikeln. Jag gör en egen artikel (och byter ut ordet "mässor").
Snibben skrev:
birkebeineren skrev: *Det har i tråden för Karlsorden dykt upp förslag på 8(?) fasta bönestunder som under ett dygns förlopp används av solmunkar och solnunnor, åtminstonde inom den aidniska grenen av LV. Om vi spikar detta behövs ett bra ord, gärna "bönestund" men ett annat kan säkert också fungera?
För att brodera ut förslaget byggde jag det i första hand på Karlsordens symbol (vilket inte är jag som hittat på). Fyra större och fyra mindre strålarmar. Eftersom bönestunder är det viktigaste inom det religiösa ordenslivet, tycket jag att det kunde vara passande. Att sedan många kristna kloster följer en tidegärd med åtta dagliga böner kanske man kan se som ett sammanträffande. Värt att notera att en kristen tidegärd kan bestå av sju till nio dagliga böner och att sufiska tiggarmunkar ofta lägger till böner utöver de 5 dagliga Salah. Att basera ett monistisk väsende inom DLV på ett buddhistiskt kändes som väldigt avlägset då de grundläggande kulterna är så olika.

Med detta sagt så tänker jag att åtta böner är den extremare formen av S:t Dericus regel. S:t Dericus kanske satte ett minimum av 5 dagliga böner för sina lärjungar (gryning, mitt på dagen, eftermiddagen (tacksägelsen) och solens nedgång. Sedan har de tre övriga tillkommit genom att man på olika sätt följer S:t Dericus egna exempel. Andra ordnar som följer regler som inte är baserade på S:t Dericus regel kan ha andra utformningar på den dagliga bönen.
Jag gillar bönestunderna, och de kan gärna få variera lite beroende på orden och grad av nitiskhet. Namn och vilka tider som är viktiga kan variera något förutom för Middagsbönen och Soltimmen som alltid uppmärksammas när solen står i zenit.

Förslag:

Dericusregelns tio böner

*Gryningsbön (vid soluppgång)
*Morgonbön (på morgonen)
*Bön mot öster (på förmiddagen)
*Middagsbön (zenit)
*Bön mot väster (på eftermiddagen)
*Skymningsbön (vid skymning)
*Aftonbön/Tacksägelsebön (på kvällen)
*Midnattsbön/Nattbön (vid midnatt)
*Mörkerbön (mitt i natten, praktiseras endast av Doloritterorden och av de såkallade "klipphelgonen")

*Ljusbön, den tionde bönen, är den viktigaste och bes vid alla ovanstående bönestunder.

Dericusregeln rekomenderar minimum fem böner under ett dygn men gör undantag för tvingande omständigheter så länge Ljusbönen genomförs.
Skriv svar