Lysande Vägenbirkebeineren skrev: ↑2023-09-05 10:07 Hur de efterlevande gör med sina döda finns det samlad en del information om i artikeln Begravningstraditooner
Det är sed att inom den Lysande Vägen begrava sina döda – även om det händer att budbrytare och kättare kremeras som en symbol för det eviga straffet som väntar den oförsonlige försyndaren. Genom att begrava den avlidne ämnar man att låta kroppen, såväl som själen, återvända i det eviga kretsloppet. De som efter sin död gudomligförklaras (dvs. blir ansedda som helgon) får ofta sina kroppar uppgrävda och förvarade som reliker, då det anses att kroppen levt så nära Etin att den utstrålar dennes kraft och ljus.
Under fyra dagar hålls likvaka över den döde. Enligt den Lysande Vägens lära står sedan den avlidnes själ inför domarserafen Angarion i sex dagar, då hans tankar, ord och dåd vägs på den gyllene vågen. Under dessa sex dagar håller familjen normalt daglig bönevaka vid graven. Man offrar mat och dryck så att den avlidne har styrka under "rättegången".
Kushta - Unga Gudarna
Unggudadyrkare sörjer därför även de sina döda i sextiotre dagar innan den avlidne begravs och firas.
Gamla Gudarna - Golwyndakulturen
I det gamla Krun balsamerade man sina döda och placerade ett mynt avsedd för Dödsängeln i den dödes munn. Detta var ett direkt arv från Golwyndakulturens tidiga historia.
Gamla Gudarna - Kejsardömet Jorpagna
I Kejsardömet Jorpagna brände man sina döda och placerade askan i en förseglad urna.
Traditionen att bränna och urnsätta de döda tänker jag att lever kvar i flera länder som tillhör den joriska kultursfären. I Erebos ställs den dödas urna först på Frashikels våg innan den tas hem till ättekolombariet. Här ordnar prästerskapet den ekonomiska transaktionen med Dödsängeln och plockar undan ett mynt från den summa som Rättvisans Gudinna kräver som motvikt på vågen. I Berendien och de delar av Jorpagna där man tillber Unga Gudarna sköter Kushtas arbetspräster hanteringen av de döda. Ett mynt läggs i urnan innan den förseglas och ställs ner i kolombarierna under det lokala Kushtatemplet. Dödsängeln har aldrig klagat på prästernas ärlighet här. Hur tradition och urnsättning ser ut där den gamla golwyndagudinnan Ereshkigal tillbes är lite olika beroende på om det handlar om Trakorien, delar av Jorpagna, Krun (där hon kallas Eresphigal och tjänar överguden Mulekh), vid Mefamirs sjö eller andra platser.
Så vi har en liten schism här i alla fall. Mellan Lysande Vägen och Unga gudarna som båda begraver sina döda är tiden innan begravning en skillnad. Lysande Vägen troende skulle inte vilja ha längre tid för begravning för då har den dödes skäl inte samma förutsättningar då dess själ vägs på den gyllene vågen. Om Unga Gudar trogna skulle acceptera bara 4 dagar för sorg? Det är ju inte otroligt att en släkt kan ha familjemedlemmar som har olika tro...
Sen Gamla Gudarnas behandling att bränna de döda går ju emot Lysande Vägen om kroppen ingår i det eviga kretsloppet och det görs vid begravning. Sen även att vid helgonförklarande så gräver man upp kroppen vilket inte går vid kremering.
Texten om Jorpagna är lite motsägesefull om inte Kushtas präster även hanterar andra religioners ritualer? Verkar ju inte i alla fall som de som följer de Unga Gudarna i samma utsträckning skulle motsätta sig andras ritualer. Medan Gamla Gudarna och Lysande Vägen mycket väl kan motsäga sig andra religioners sätt att begrava sina döda.