Karrlochträsken

[Adragoor]

Eller är det ett unikt träskfolk, på långt håll besläktade med mirelerna, som lever lever sina bleka liv i sumpmarken...

[gtjorgo]

Ja, ”äkta” mireler lär de ju inte vara. Besläktade möjligvis. Tänker främst språkmässigt men även struktur. Klaner kan ju finnas his både centralerebiska folk som hos vissa narguriska folk (raner exempelvis).

[Mikael]

Det vore kul att låta det vara en egen kultur som uppstått i träsket. De första människorna som flyttade dit gjorde det nog inte som första val utan av nöd. Utstötta, förföljda, eftersökta, kriminella och religiösa. De var aldrig särskilt många eller starka, men över årtusendena uppstod en Karrlochkultur. Född av ursprungliga umbäranden och träskets krävande natur. I botten kanske en träsknomadisk existens som senare i mer modern tid när omvärlden kom på besök och började handla, på vissa platser blev bofasta i fort och handelsplatser. Men något eget människorike finns inte, träskets oförlåtliga natur omöjliggör det. Snarare spridda klaner som håller ihop för att överleva, men inte kan utöva makt långt bortom deras bosättningar.

Reptilmännen är dock en annan sak...

[Mikael]

Jakt och fiske utgör en bas. Uppfödning av karpar och mal? Inköpta små flockar av getter? Odlingar av ris och pärlhirs?

[skaraborgarn]

Odling av ris kanske kräver bufflar?
Grisar och höns men knappast stora boskapshjordar.

[gtjorgo]

Kanske att man också odlar någon typ av kräftdjur i träsket? Som sedan fermenteras till räkpasta och säljs till staden-O?

[skaraborgarn]

Hur varmt är det?
Ligger ju hyfsat långt norrut så man kan undra om det kan snöa i trösket.
Hur ser människorna ut?
Vad har de för kläder. Nakna vildar eller kläder som de gör av, ja vad kan man göra kläder av i ett träsk?

[Adragoor]

Hur varmt är det?
Ligger ju hyfsat långt norrut så man kan undra om det kan snöa i trösket.
Hur ser människorna ut?
Vad har de för kläder. Nakna vildar eller kläder som de gör av, ja vad kan man göra kläder av i ett träsk?

Enligt klimatkartan i wikin ser vintrarna ut att kunna bli rätt kalla. Antagligen fryser träsket till, åtminstone delvis, under vintrarna.
Kanske gör man kläder av gräs i träsket, och skinn såklart. Men nakna är de nog inte.

[birkebeineren]

Karrlochträskens klimat, samt flora och fauna, lär också påverkas av den mytomspunna mireliska dimman och av Mefamirsjöns översvämningar. Står att läsa om detta i den något ostädade men mycket stämningsfulla Mirel-artikeln i wikin.

[Andreas]

jag ser hellre ett mer öppet träsk än en mangrovedjungel där man sällan ser himlen för trädkronorna.

Bra idé, Ändrat till: Himmelsplats...En av få platser i träskets centrum där man se himlen obehindrad av trädkronorna

[Andreas]

Det vore kul att låta det vara en egen kultur som uppstått i träsket. De första människorna som flyttade dit gjorde det nog inte som första val utan av nöd. Utstötta, förföljda, eftersökta, kriminella och religiösa. De var aldrig särskilt många eller starka, men över årtusendena uppstod en Karrlochkultur. Född av ursprungliga umbäranden och träskets krävande natur. I botten kanske en träsknomadisk existens som senare i mer modern tid när omvärlden kom på besök och började handla, på vissa platser blev bofasta i fort och handelsplatser. Men något eget människorike finns inte, träskets oförlåtliga natur omöjliggör det. Snarare spridda klaner som håller ihop för att överleva, men inte kan utöva makt långt bortom deras bosättningar.

Reptilmännen är dock en annan sak...

Jag tänker att även om människorna kanske dominerar träsket nu så är de som bott länge i träsket är reptilmännen och människorna har bara varit dominerande här korta perioder under historien och de kommer snart att få känna på reptilmännens treudd igen....

Reptilmännen i träsket har en primitiv kultur på stenåldersnivå och lever som jägare, samlare, fiskare. De bor oftast i en större familj i små bosättningar med ca 20 individer i hyddor av vass och flätverk och liknande, ofta delvis under vatten. De dyrkar naturandar och en överlevnads och fortplantningsgud. Hövdingen är den störste och starkaste och även en häxdoktor som ibland kan magi samt någon helare. De har ofta bara höftskynke men ibland även rustning av krokodil och andra naturmtrl. Reptilmännen är okänsliga för naturlig eld (Monster s60). De beväpnar sig med spjut, slunga, klubba och de med högre status kan ha harpun eller treudd. Ett fåtal klaner organiserar sig i byar om ca 100 individer och har lärt sig smida brons annars är det mest stenverktyg. Ibland försöker de bedriva byteshandel med andra men de flesta i träsket skyr dem som pesten särskilt med tanke på att de äter människokött och ofta plundrar från andra träskinvånare. De känner träsket som ingen annan och har tillgång och kunskap om träskets alla naturtillgångar och ibland byter de även plundringsbyte. De vill få tag i metallvapen, verktyg, kunskap och olika sorters kött, älskar människokött.

Reptilmännen i träsket påverkas av temperaturen. Generellt är de mer aktiva i värme och mindre i kyla. Blir det tillräckligt kallt går de i vinterdvala som bara de starkaste överlever. När de vaknar till våren äter de överlevande upp de andra i en ceremoniell måltid.

Reptilmännen i träsket har genom historien utvecklat flera perioder med högkultur med flera mindre städer och bronsföremål och magisk gudadyrkan. Under dessa perioder har de dominerat träsket. Dessa perioder har sammanfallit med varma vintrar, tidvatten, månarnas rörelser och varmare vatten från Mefamirs sjö. Vattnet som strömmar genom Karrloch träsken från Mefamirs sjö kommer till stor del från Abzu, det gudomliga bottenlösa underhavet och vem vet hur och när dessa flöden ändras och vad det kan bringa med sig från djupet…

Dessa gynnsamma förhållanden gör att Reptilmännen inte behöver gå i vinterdvala, antalet ägg som produceras ökar och fler överlever till vuxen ålder, livslängden förlängs och aktivitetsnivåerna ökar året runt. Detta leder till snabb befolkningsökning och utveckling av kunskap och kultur. Lämningar från de tidigare högkulturerna är få men det finns en del bronsföremål, en del magi, några ruiner och en tradition av muntlig historie och mytberättande. Häxdoktorerna för vidare en del hemlig kunskap.

Nu:
Sedan något år tillbaka har Reptilmännen inte gått i vinterdvala...