Karlsorden

Information om religionerna och dess utbredning
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Karlsorden

Inlägg av Snibben »

Efter lite funderingar på abbotar och priorer och deras kvinnliga motsvarigheter vill jag göra en liten förändring.

Priorer styr missionskloster där endast munkar och lekbröder lever (även serjanter och riddare).
Abbotar styr dubbelkloster, dvs. kloster med både munkar och nunnor samt lekbröder och systrar.
Provinsialabbot kallas de som styr ett huvudklostret i provinsen. All huvudkloster utom det i Addiaska är huvudkloster - jag känner att klostren i Klomellien ännu inte börjar rekrytera kvinnor.
Karlsordens Topp.png
Karlskartan.png
Har plockat bort lite bilder som lagts upp på wikin och istället länkat till dessa.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2021-11-04 09:17Jag ser att Karlsklostret vid sjön Anja är ett av de många missionskloster som anlagts i aidnebergen. Klostret är ett av många och i Zorakins historia är det inte vidare känt. I den lokala historian är det dock desto viktigare. Klostret anlades för att bedriva mission och utrota de sista kvarlämningarna av paganism i Eskil Eskilssons baroni. Baronen själv bjöd in dem och donerade/sålde marken för klostret.
Klostrets skatter består främst av det krigsbyte som baron Eskil Eskilsson (annan Eskil än den första) för med sig ett krigsbyte vilket han deponerar hos sin bror Edward Eskilsson i klostret. Klostret egna skatter bestod av böcker, textilier (vilka nu är förstörda av vattnet) och 47 silverkalkar, sju silvertillbringare och sju serveringsfat i silver. Dessa används antagligen för de rituella måltiderna som beskrivs (jag tänker väva in detta så småningom).
Broder Franz och andra munkar har bott kvar i trakten och fungerat som riarker tills de antingen dött eller blivit för gamla. Orden har istället fått hyra in riarker. Karlsorden har inte så mycket mer kontakt med baroniet än så. Även om man har planer för att återupprätta det klostret ser man kostnaden för att renovera det översvämmade templet är för stor.
Bara det kommer med på ett hörn, och det verkar det ju nu göra, blir jag glad. :)
Snibben skrev:Jag har sett diskussioner här på forumet om fantastiska förklaringar till varför Karlsklostret vid Anja anlades. Själv är jag av tanken att ett kloster anläggs främst för dem som bor där. Skönheten och odjuret är ett bar startäventyr och behöver inta vara mer än så. Vill man brodera ut kan man låta Karlsorden kontakta äventyrarna för att förhöra sig om templets skick. Om äventyrarna har tagit med sig klostrets silverskatt och sålt den kan man låta Karlsordens riddare arrestera dem och utifrån det spinna vidare på en öppning till äventyr.
Den säregna klosterbyggnationen med utrymmen, tempel och altare under jord, är det vanligt inom Karlsorden? Fällan med vattnet kan vara unikt för just Anjaklostret, kanske något som konstruerades snabbt när klostret kom under belägring av svartfolken?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Går det att fläta in några ord om Ordû-kerîgassen, altså den av exarkens närmaste som ansvarar för ordnarna inom Lysande Vägen? Behvös ingen utförlig redogörelse för hur systemet fungerar kanske men bara ett omnämnade så att vi får med denna titel/funktion som är säregent för det EA vi skapat?

Kanske även något om S:t Dericusregeln och att Karlsorden tillhör de ordnar som inte(?) föjer denna?
Av samma anledning som ovan.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-11-05 08:38 Går det att fläta in några ord om Ordû-kerîgassen, altså den av exarkens närmaste som ansvarar för ordnarna inom Lysande Vägen? Behvös ingen utförlig redogörelse för hur systemet fungerar kanske men bara ett omnämnade så att vi får med denna titel/funktion som är säregent för det EA vi skapat?
VIlken shit-post det måste vara att vara Ordû-kerîgass

Exarken:
Härmed utnämner jag dig till vår nya Ordû-kerîgass.
Ordû: Tack vördade fader. Jag skall genast börja att kontrollera att ordnarna följer Odos lära och kyrkans lagar och sina ordensregler.
Exarken: Nej, nej. Det är Pûr-kerîgassens jobb att se till att de inte stiger av den smala stigen.
Ordû: Jaha. Ja men då skall jag genast kontrollera att alla är uppdaterade i de senaste lärosatserna och de kan sin dalkiska.
Exarken: Det behöver du inte tänka på, det sköter Wer't-kerîgassen.
Ordû: Jag förstår. Men då skall jag se till att de pengar ordnarna tilldelas från kyrkan fördelas på rätt sätt.
Exarken: Sådana saker faller inom Takz-kerîgassenes arbetsområde.
Ordû: Kyrkoriddarna?
Exarken: Glath-kerîgassen.
Ordû: Men vad skall jag då göra som Ordû-kerîgass?
Exarken: Ja, du kan väl besöka ordnarna och vara lite trevlig.
birkebeineren skrev: Kanske även något om S:t Dericusregeln och att Karlsorden tillhör de ordnar som inte(?) föjer denna?
Av samma anledning som ovan.
Skulle nog säga att Karlsorden har en anpassad variant av S:t Decuruonsregeln.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2021-11-05 13:19 VIlken shit-post det måste vara att vara Ordû-kerîgass

Exarken:
Härmed utnämner jag dig till vår nya Ordû-kerîgass.
Ordû: Tack vördade fader. Jag skall genast börja att kontrollera att ordnarna följer Odos lära och kyrkans lagar och sina ordensregler.
Exarken: Nej, nej. Det är Pûr-kerîgassens jobb att se till att de inte stiger av den smala stigen.
Ordû: Jaha. Ja men då skall jag genast kontrollera att alla är uppdaterade i de senaste lärosatserna och de kan sin dalkiska.
Exarken: Det behöver du inte tänka på, det sköter Wer't-kerîgassen.
Ordû: Jag förstår. Men då skall jag se till att de pengar ordnarna tilldelas från kyrkan fördelas på rätt sätt.
Exarken: Sådana saker faller inom Takz-kerîgassenes arbetsområde.
Ordû: Kyrkoriddarna?
Exarken: Glath-kerîgassen.
Ordû: Men vad skall jag då göra som Ordû-kerîgass?
Exarken: Ja, du kan väl besöka ordnarna och vara lite trevlig.
:lol:

Fast du och exarken kanske är inne på något där i sista meningen? Kan det vara en viktig uppgift att resa runt och besöka olika munk- nunne- och riddarordnar? Detta delvis för att utföra och kontrollera på plats det alla de andra tots-kerîgasserna gör hemma runt exarkens bord, delvis för att rapportera vad som pågår ute i de annars ganska självständiga små enheter ofta långt borta från Ekeborg?

Kerîsariet där de sex tots-kerîgasserna sitter har också ändrat sig under årens lopp, möjligen även deras antal verkar det som. Exempelvis etablerades Ljusa Handen först 314 eO och kanske ämbetet till pûr-kerîgassen också, om det då inte bara ändrade uppgift. Ordû-kerîsgassens uppgift kan kanske också ha ändrat sig från något som hade annan uppfigt förr till något som är ändrat sig till vad det är nu? En ordû-kerîgass lär heller inte ha existerat innnan ordnarna inom LV uppstod på 200-talet eO. Kanske är detta en debatt i kerîsariet om de olika tots-kerîgassernas roll och en pågående maktkamp?
Snibben skrev:Skulle nog säga att Karlsorden har en anpassad variant av S:t Decuruonsregeln.
Så kan det vara.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

Karlskloster
De första bostäderna munkar och riddare hade var enkla hus i de byar man försvarade. Några av dessa byar låg i grottor längs med en förkastningskant och man kunde enkelt försvara dessa genom att kollapsa tunnlarna som ledde dit eller genom fällor stoppa den som ville tränga in i en av dessa boställen. En av dessa byar blev så småningom Svärdsklostret med själva soltemplet beläget i en inre grotta.

Även när Karlsklippan grundades fann man en stor underjordisk grottsal som man kunde använda som tempelsal och traditionen av att lägga hela eller delar av klostret i grottor eller, i de fall att man saknar dessa, gräva underjordiska utrymmen, kommer från dessa första kloster. Vanligast är att man lägger templet, skattvalv och någon ceremonisal i en grotta eller under jorden men på vissa platser har man till och med lagt kapitelsal och bibliotek under jorden, det senare har sällan visat sig vara bra för böckerna eller läsljus.

Missionskloster
Missionskloster är den vanligaste typen av karlskloster. I ett missionskloster bor munkar, lekbröder och serjaneter. Ibland har man också någon länga eller hus avsedda för ridderskapet. Ett kloster skall vara självförsörjande i sitt jordbruk men kan även tillhandahålla tjänster i form av skola, läkekonst eller hantverk. Missionsklostren sköter de lokala församlingar och en eller två av klostrets munkar fungerar som riark. Riarkens jord brukas av klostret som en del av sin försörjning och man har inga förpliktelser av sitt tionde till den lokal bôntisalen. En av klosterts munkar väljs till ledare för klostret och får då titeln prior. En priors måste godkännas av provisabboten men efter det är han till stor del självbestämmande och en provinsabbot kan bara avsätta honom om han direkt bryter mot Karlsordens regler, kyrkans lagar eller lära eller om det blir för stora stridigheter mellan klostrets medlemmar.

Dubbelkloster
I ett dubbelkloster bor både män och kvinnor. Man bor i separata delar av klostret som är avskilda med en mur. Dagtid görs arbetar man sida vid sida inom klostret men måltider och kapitel håller man var för sig. I ett dubbelkloster bor munkar och nunnor, lekbröder och leksystrar samt serjanter. De flesta duvbbelkloster har också några hus avsedda för ridderskapet inom orden. Ett dubbelkloster fungerar till stort som ett missionskloster och munkarna tjänstgör ofta som riarker i de lokala församlingarna. Ett dubbelkloster styrs av en abbot och en priorinna tillsammans.

Huvudkloster
Huvudkloster fungerar som ett länssäte i sin respektive provins.. I ett huvudkloster har provinsen sin ledare – provinsabboten – som även fungera som huvudklostrets chef. Dessa chefar över en provins som består av ett antal missionskloster och ibland dubbelkloster. Provinsabbotarna styr sina provinser utan större påverkan av Ordensgeneralen men de har alla svurit lydnad under denna. De flesta huvudkloster är dubbelkloster med både munkar och nunnor. Undantaget är huvudklostret i Addiaska som bara har munkar och lekbröder.

Karlskor
Ett Karlskor är ett sidoaltare i ett soltempel eller en solkatedral. Karlskoret är samlingspunkten för en grupp av Karlssöner och döttrar som betalar en medlemsavgift för att läsa bön och mässa vid detta. Den riark som förestår bönen behöver inte vara medlem av orden

Karlshus
Det finns tre Karlshus – Ett i Pendon, ett i Ekeborg och ett på själva Karlsklippan. Ett Karlshus är Ordensgeneralens residens och högkvarter. Karlshusen i Pendon och Ekeborg fungerar även som ambassader och samlingspunkter för ordens riddare.
Senast redigerad av Snibben den 2021-11-18 15:26, redigerad totalt 1 gånger.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-10-31 15:44 Har du några namn på intressanta Karlsordensmedlemmar, kanske även med en kort personbeskrivning? Mycket användbart med några färdiga SLP att använda. :)
Ok, här kommer en början på ett persongalleri.

Umberto Salmorasson, Ordensgeneral

Den snart sjuttioåriga Ordensgeneralen föddes som en av hertigen av Salamoras många oäktingar. Trotts sin oäkta ställning såg fadern till att han fick en god grundutbildning till riarkämbetet och mot högre kyrkliga befattningar. Som en ren boost i karriären gick den unge Umberto med i Karlsorden men fan snart att han gillade ordens grundläggande uppdrag. Efter avslutad novistid sändes han till klostret i Sine dal där han arbetade som riark. Under sin tid i Sine dal gick en flitig brevväxling med flera höga medlemmar och kyrkliga ämbeten i teologiska ärenden. Umberto blev sedermera Prior i Sine dal och valdes till Provinsabbot för Aidne Superior 585 e.O. Tio år senare blev han samtidigt erbjuden posterna som Ordensgeneral och Wer't-kerîgassen (högt kyrkligt ämbete med ansvar för läran) men valde då att stanna kvar i orden.
Umberto är mycket smal och asketiskt lagd. Hans skalliga hjässa och insjukna ögon skulle nästa kunna få honom att se fanatisk ut om det inte vore för hans mjuka ögon. Umberto är mild, apologetisk och ödmjuk men samtidigt sträng och krävande av sina ordensmedlemmar.
Han är också mycket intelligent och troligen en av de främsta teologerna i kyrkan för tillfället. Hans enda fel är att han inte tror på tvång och tortyr och avisar dessa som metoder inom kyrkan. Detta retar naturligtvis den Ljusa handen men eftersom hans argument mot dessa metoder är vattentäta har inga inkvisitorer än så länge kunnat hitta något kätterskt i hans brev och böcker.

Eliam Coxarée, Provinsabbot av Aidne Superior

Denna femtioåriga zorakier har varit provinsabbot i snart fyra år och ser sig själv som självklar efterföljare till posten som Ordensgenral. Född som tredje son till greve Donel Coxarée, en av hertigen av Amtfjärdens vasaller, hade han två äldre bröder och stod utan egen arvslott. Istället för riddarskapet blev kyrkan hans mål. Eliam skrevs in vid Karlsklippan där han vigdes som munk, blev prior och sedan provinsabbot. Eliam har sällan lämnat Karlsklippan och hans liva har alltid kretsat runt klostren på Karlsklippan varför han inte är en så trolig kandidat för Ordensgeneral.
Eliam är av medlängd och med en god fysik. Som de flesta karlsbröder har han rakat ansikte och huvud. Han tränar sina vapenövningar och räds inte att hugga i med fysiskt arbete när så behövs. Han är även en mycket kompetent administratör och teolog. Hans stora fel är att han inte riktigt kan se sina missionsklosters roll eller förstå deras arbete fullt ut. Detta har gjort att flera av Aidne Superiors priorer är till viss del missnöjda med honom.

Dennis av Vistanor, Provinsabbot av Joria Major och Furste av Vilnia
Som femte sonen till Viscomten av Vistanor och hans zorakiska hustru, dottern till hertigen av Yttersol, föddes Dennis in i en familj av både furstlig och högadlig rang. Redan som ung tränades han att bli riddare i hans fars armé. Efter att ha deltagit i två säsongers stridande i Jorpagna hade den unge riddaren fått nog och sökte sig istället till det Karlskloster som hans föräldrar ofta gjorde pilgrimsresor till. Eftersom hans föräldrar bägge var anhängare av den Lysande vägen hade han fåt god skolning i dalkiska och läsande av Den gyllene Boken.
Efter sin tid som novis och munk flyttades han till Karlsklostret i Vilnia för att där fungera som skolmästare och blev efter några år även föreståndare vid klostrets skriptorium. Efter ytterligare någar år avancerade han till att vara provinsens skolast och företog flera inspektionsresor med den dåvarande Provisabboten, Goran Schilcken. Då den förra provinsabboten drogs med en långvarig sjukdom vikarierade Dennis på hans post i nästan tre år för slutgiltigen väljas till posten efter Gorans död.
Dennis är något längre än medellängd och har breda axlar. Hans blå ögon lyser av flitens lampa och dygnets timmar tycks aldrig räcka till för honom – han är känd fär att arbeta tills han stupar av utmatning. Han styr inte bara sitt kloster och provins utan även riket Vilnia men lyckas fördela tiden mellan dessa och är inte heller rädd att fördela arbeten. Dennis talar fem språk, dalkiska, jori, zorakiska, kardiska och brendiska, flytande men klara även hynsolgiska och erebosiska hyfsat bra. Han är dessutom kunnig i hovettikett och höviskhet och är troligen den av ordens ledare som gör bäst ifrån sig vid hoven.

Walton Redensson, Ordensmästare

Efter snart fyrtio år som lekbroder och leknovis i orden har Walton nått den högsta positionen nåbar för en lekbroder. Walton härstammar från norra Zorakin där hans far var smed. Han gick själv i lära hos sin far och blev smedsgesäll. Strax efter hans gesällprov härjades hans by av ett rövarband orcher. Som enda överlevande och utan något bevis på sina gesällkunskaper valde Walton att söka sig till ett Karlskloster för att där återigen avlägga ett gesällprov. Som novis och lekbroder trivdes dock Walton väl och han fann en tröst i tron på Etin och Odo och en god gemenskap.
Walton är rätt så kort och med en smeds breda axlar och bringa och sitt långa svarta skägg kallas han ibland långdvärgen. Han är utmärkt bedömare av kvalitet och vet hur man rekryterar rätt man till sin post.

Rufus Herdeson, Generalserjant
Rufus är en ärrad veteran från Jorpagna. Han gick med orden sent i sitt liv men tack vare sina kunskaper från otaliga kampanjer blev han snabbt utsedd till Karlsklippans Förste Serjant och sedan Generalserjant för hela orden.
Rufus är mycket kompetent i flertal vapen och vet även hur man lär ut vapenkunskap. Hans främsta vapen är kortsvärd och spjut. Den som går i lära hos Rufus går i lära hos en äkta mästare.

Jolen Guldhane, Riddare
Jolen tillhör den zorakiska adelsätten Guldhane, en ätt känd för att ha producerat baroner hos ett flertal grevar. Jolen är dock inte baron, den äran tillfaller idag hans syssling och han står långt från arvsturen. Jolen är de närmaste en ledare som riddarna har även om han inte har den officiella titeln av Kaptensgeneral.
Jolen är av medelängd och hade sett ut som en typisk zorakisk riddare om det inte vore för hans rakade skalle och ansikte. Han har stora kunskaper i militär taktik men saknar praktisk erfarenhet av härtåg även om han varit i ett flertal skärmytslingar med Aidnebergens orcher. Han sitter mer än gärna och diskuterar strategi och vapenkonst med den som kan sina saker, vanligtvis Rufus Herdeson.

Estrid Friman, Skattmästare för Karlsorden

Estrid är son till en riark i Faltrax och det var länge tänkt att han skulle fortsätta i sin faders fotspår och längre. Under sina studier började dock Estrid läsa Umberto Salamorassons teologiska skrifter och blev fascinerad av dennes tankar och idéer. När Umberto blev Provinsabbot sökte sig den unge riarken Estrid, redan då tillhörande Karlssönerna, till Karlsklippan för att ta del av sin utvalda läromästare. Som redan riark var det självklart att han blev munk i orden och efter fem års novistid vigdes han.
Estrid är duktig på siffror och matematik men inte i ekonomi men sköter ändå ordens räntkamaren väl tack vare de lekbröder som tjänstgör där. Det han tillför främst är att han snabbt kan se uträkningsfel i kassaböckerna snarare än vart pengarna går. I många av kassaböckerna kan man också se att Estrid har klottrat ned matematiska problem eller avancerade uträkningar.
Senast redigerad av Snibben den 2021-11-18 15:26, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2021-11-08 21:00
Ok, här kommer en början på ett persongalleri.
:D :D :D
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Ordnar - diskussion

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-11-09 21:53
Tack, nu blir det mindre rörigt.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Karlsorden

Inlägg av Snibben »

RELATIONER

Karlsorden är väl medvetna om att den profana världen finns direkt utanför klosterporten och man vill därför värna om goda relationer om det så är med de lokala byborna som med furstar och herrar.
ZORAKIN
Karlsorden är omtyckt i Zorakin både av befolkning och kungamakten. Ordens huvudsäte ligger i södra Zorakin och det är även i det landet som de flesta av ordens kloster ligger även om ett flertal numer är i ruiner efter det senaste svartfolkskrigen. Eftersom man äger en hel del land i Zorakin försöker man hålla sig väl med kungamakten och hertigarna. Ett annat faktum som talar för att orden är omtyckt i landet är att flesta av ordens bröder och systrar är zorakier. I landets huvudstad, Pendon, har man ett Karlshus där Ordensgeneralen kan bo när han besöker hovet.
KARDIEN
Även i Kardien är Karlsorden väl ansedd. Landet är delat mellan två av orden provinser I Ekeborg har orden ett eget hus men huvudanledningen till detta är att Ekeborg även är säte för kyrkans ledning. Ordens finns i huvudsak vid Aidnebergens utlöpare och i norra Kardien. Bland kardierna är orden välkommen men få av landets adelsmän, echterna, brukar gå med i Karlsorden.
JORPAGNA
I det splittrade Jorpagna har orden blivit en del av storpolitiken genom det furstendöme man fått ärva. Förvisso är man en liten spelare i kampen om tronen men Karlsordens stöd tycks ändå sökas av flera furstar och det har spekulerats om att Karlsorden skulle kunna ta över den roll som Den Helige Odos orden haft. Detta är dock bara spekulationer och inget som orden själva strävar efter. Orden använder dock sin poularitet för att få stöd och pengar för att anlägga kloster i de norra delarna av landet.
BRENDIEN
I Brendein dyrkas främst de Unga Guddarna men Den Lysande Vägen har en stark andraplats som viktig religion. För kyrkan är Brendien ett så pass viktigt land med så stor skara av följare att man inrättat ett kergassäte i dess huvudstad Entika. För Karlsorden är stora delar av Brendien jungfruligt land för deras uppdrag att bedriva mission. Mellan Karlsorden ochbrendiens kung eller adel har det ännu inte uppstått några slitningar. Detta beror mest på att de platser Karlsorden slagit ned sina bopålar på har adelsmännen bjudit in dem för att bedriva mission i sina områden. Det skall sock nämnas att Karlsorden har hamnat i lite blåsväder gentemot andra missionärer och ordnar som tycker att Karlsorden, som i vanliga fall bygger sina kloster i vildmarken, här tagit ifrån dem fridfullare missionsmöjligheter.
KLOMELLIEN
Karlsordens närvaro i Klomellien är relativt ny. Man har satt upp kloster i de tre stater som följer den aidniska grenen av Den Lysande vägen ´, Addiaska, Yov och Hisskov. Relationen är god till de olika härskarna i dessa tre stater och den största stötestenen är lokala riarker och bôntisaler som tycker att orden stjäl riarkat ifrån dem.
EFARO
Det finns en dröm om att återigen kunna öppna klosttren i Efaro.Man har vid flera tillfällen förhandlat med efarierna men tyvärr aldrig med större framgång.
ÖVRIGA
Karlsorden har väldigt lite relationer med länder där man inte har kloster. Dock har man planer på framtida expansioner. Provinsabboten av Joria Major ser främst västerut och hoppas på att grunda kloster i Hynsolge. Man ser Hysnolges inre stridighter som en möjlighet att omvända bönderna till en ”fredligare” religion.
I Erebia Ulterior ser man, med Aidne Minors stöd, en önskan om att kunna etablera sig i norra Magilre. Den Magilliska kungen har dock förklarat Karlsorden som en andlig riddarorden, eftersom de har en stridande gren, och därmed också persona non grata.
Man har även planer på att instifta nya kloster i Mirel men dessa planer är än så länge bara planer.
Senast redigerad av Snibben den 2021-11-18 15:32, redigerad totalt 1 gånger.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Karlsorden

Inlägg av birkebeineren »

Både persongalleri och relationer ser bra ut tycker jag. Långdvärgen var en liten namnfavorit. :)

Rödmarkera gärna och flytta till wikin!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Karlsorden

Inlägg av birkebeineren »

358 e.O.
Ordens första kloster invigs i Tigrane. Klostret uppkallas efter ordens grundare som Svärdsklostret och skulle under de nästa tio åren byggas ut till en mindre stad.
360 e.O.
Orden inviger sina första tre mindre karlskloster i Efaro.

367 e.O.
Karl Svärd dör efter sår han fått i strid. Han begravs i Svärdsklosterts krypta.
369 e.O.
Solstaten faller och man börjar evakuera orden. Riddare och munkar återvänder till Aidne och måste nu hitta nya måltavlor man har dock skeppat ut ett mindre berg av rikedomar från solstaten.
370 e.O.
Ordens huvudsäte flyttas officiellt till Dreverike efter att Svärdsklostret intas och plundras av efarierna. Karlsklostret på den lilla klippön får namnet Karlsklippan.
EFARO
Det finns en dröm om att återigen kunna öppna klosttren i Efaro.Man har vid flera tillfällen förhandlat med efarierna men tyvärr aldrig med större framgång.
Ovanstående berättar att Karlsorden var verksam i stamlandet Tigranes (saknas ett s där men jag tolkar det som ett skrivfel) och att ruinerna efter åtminstonde Svärdsklostret finns i denna del av Efaro. Vet Karlsorden exakt var klostren befann sig eller kan denna kunskap vara bortglömd eller åtminstonde lite oklar tvåhundråttio år senare?

Nu finns det ju etinstrogna i Efaro fortfarande, efariska efariter (omvända efarier), pilgrimer som tillåts resa i stamländerna samt troligen även enstaka erebiska solfarare som drömmer om Solstatens återuppståndelse. I Kwoske, en av norra Solunas största städer, finns huvudsätet för kerîsat Efaro där kerisgass Hamburan av Greveryd har sitt vanliga tillhåll, just nu i delvis påtvingad husarrest av den ondsinte emiren av Molowekhìz men ändå med kvarstående betydelsefull makt sedan kaoset 607 e.O. Nere i stamlandet Eah-Sarah finns också den stora Sonnekestammen som enligt Odosmunkarna har dyrkat Etin sedan innan Odos uppenbarelse.

Vet någon bland dessa vart de gamla Karlsklostren befinner sig? Och ...det er lite dit jag vill komma... kryptan där självaste Karl Svärd ligger begraven?

För om inte borde ju någon skicka ut nägra äventyrare snabbt för att hitta kryptan innan Felicien har ockuperat hela Tigranes!

(Många namn, händelser och årtal här men allt finns i wikin)
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Karlsorden

Inlägg av gtjorgo »

Imponerande:-)
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Karlsorden

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-11-17 13:07 Ovanstående berättar att Karlsorden var verksam i stamlandet Tigranes (saknas ett s där men jag tolkar det som ett skrivfel) och att ruinerna efter åtminstonde Svärdsklostret finns i denna del av Efaro. Vet Karlsorden exakt var klostren befann sig eller kan denna kunskap vara bortglömd eller åtminstonde lite oklar tvåhundråttio år senare?

Nu finns det ju etinstrogna i Efaro fortfarande, efariska efariter (omvända efarier), pilgrimer som tillåts resa i stamländerna samt troligen även enstaka erebiska solfarare som drömmer om Solstatens återuppståndelse. I Kwoske, en av norra Solunas största städer, finns huvudsätet för kerîsat Efaro där kerisgass Hamburan av Greveryd har sitt vanliga tillhåll, just nu i delvis påtvingad husarrest av den ondsinte emiren av Molowekhìz men ändå med kvarstående betydelsefull makt sedan kaoset 607 e.O. Nere i stamlandet Eah-Sarah finns också den stora Sonnekestammen som enligt Odosmunkarna har dyrkat Etin sedan innan Odos uppenbarelse.

Vet någon bland dessa vart de gamla Karlsklostren befinner sig? Och ...det er lite dit jag vill komma... kryptan där självaste Karl Svärd ligger begraven?

För om inte borde ju någon skicka ut nägra äventyrare snabbt för att hitta kryptan innan Felicien har ockuperat hela Tigranes!
Man vet vart klostret ligger och man har kartor. Faktum är att man vet vart alla kloster ligger men kanske inte exakt hur de ser ut på plats. Lokala kartor är få och det mesta man har är nedskrivna beskrivningar över hur klostren i Efaro är disponerade. Klostret i sig är beläget i en klippvägg

Bild
Lite så fast med en stor huvudgrotta med byggnader också.

Jag kan se att man inte fick med sig Karl Svärds stoft. Man fick dock med hans rustning, svärd och sköld (Svärdet och skölden är upphängda i Karlsklippans soltempel och hans sporrar finns i karlskoret i Ekeborgs tados. S:t Karls stoft skulle vara av stort värde för orden och kyrkan.

Kan absolut bli ett äventyr av det. Man skall dock komma ihåg att större delen av ordens rikedomar flyttades till Zorakin så skattvalven i svärdklostren ekar tomma (men det kanske finns något hemligt rum man missat)
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Karlsorden

Inlägg av Snibben »

KLOSTERLIVET

Karlskloster har inga enhetliga planeringar utan varje kloster planerar själva vilka byggnader som behövs och hur och var de skall uppföras.

Tempel
Alla kloster har ett soltempel där munkarna kan samlas vid bönetimmar och festdagar. Karlsordens soltempel skiljer sig från vanliga tempel med det att de igger under jorden eller i grottor och därmed saknar direkt solljus. I stället för solljus har man ett stort fyrfat på templets altare där en evig flamma brinner. Flamman symboliserar Etisn eviga ljus som brinner i okunskapens mörker. Att man lägger templen under jorden eller i grottor har med ordens traditioner att göra. På en del ställen är templen även byggda så att ljus strålar direkt in i templet vid vår- och höstdagjämningarna.

Kapitelhus
Kapitelhuset är munkarnas samlingsplats för möten och konferenser. I kapitelhuset tar man beslut om förändringar i klostret. Det är också här som abboten eller priorn delar ut arbetsuppgifter eller bestraffningar. Kapitelhuset fungerar också som ett forum för munkar när man håller teologiska debatter eller när nya lärosatser förkunnas.

Ceremonimatsalen
Karslorden praktiserar en typ av ceremoniella måltider där man förtär vatten, bröd och salt eller ibland frukt. Denna ceremoniella måltid hålls i en sal som ofta ligger i närheten eller direkt intill soltemplet.

Refektorium
Karlsbröderna lever inte på ceremoniella måltider endast utan intar även sina måltider i tyst gemenskap. Under måltiden brukar man läsa från uppbyggliga skrifter, gärna från Karls Svärds 21 manuskript.

Kök
För att laga maten man äter i klostret.

Bibliotek
Klostrens bibliotek är fyllda med litteratur i ett flertal ämnen. De flesta böcker är av teologiskt slag men flera andra områden behandlas. De flesta kloster beställer sina böcker men några av dem har även egna skriptorier där munkar och lekbröder kopierar och binder böcker.
Dormitorier
Alla måste någon gång sova och i Karlsorden gör man det i celler eller sovsalar. Munkar och nunnor brukar ha lyxen att sova i egna celler eller hus medn lekfolket ofta bor i gemensamma sovsalar. I sovsalarna kan ibland sovplatserna var avskilda med ett draperi eller en låg skiljevägg. Karlsorden har dock ingen exakt regel om hur man bor i klostret och ibland händer det att lekfolk bor i celler eller små hus som delas av några rumskamrater.

Sjukstuga

När någon blir sjuk eller skadad i klostret förs denna till sjukstugan. Här arbetar någon av munkarna med att ta hand om den som har blivit sjuk eller skadad i helandets konst. Sjukstugan fungerar inte bara som hus för helande utan fyller också funktionen att sätta klosterfolk i karantän för att undvika onödiga sjukdomsutbrott i klostren. I vissa kloster tar man också emot lokalbefolkningen i sina sjukstugor.

Skolsal
En del kloster håller sig med en eller flera skolsalar. Dessa skolsalar kan både fungera för klostrets novisers skolgång men även vara till för att ta emot den lokala befolkningens barn.

DAGLIGT LIV

Det dagliga livet i ett karlskloster följer samma schema som de i dericusregeln och kretsar kring de åtta dagliga bönerna. Man håller schemat alla dagar med undantag för Odosdagar och vissa festdagar.

Gryningsbön
Detta är dagens första bön där munkar och nunnor (och riddare) går upp innan solen för att uträtta bön när de solen ljus börjar märkas bakom horisonten. Denna bön räknas som en av de fyra mindre.
Meditation och morgonbestyr
De som redan varit uppe för att uträtta gryningsbönen mediterar en stund över mysteriet med solens dagliga pånyttfödelse. Därefter väcks övriga medlemmar av klostret för att uträtta morgontoaletten. Naturligtvis ha en hel del lekbröder redan gått upp för att till exempel baka bröd eller titta till djuren.
Morgonbön

Samtliga medlemmar samlas i templet för att hälsa den pånyttfödda solen. Denna bön räknas som en av de fyra stora och samtliga medlemmar av orden förväntas uträtta denna oavsett vart man befinner sig.
Frukost
Dagens första mål. Klostrets medlemmar förväntas intaga morgonmåltiden under kontemplativ tystnad
Morgonsamling
Klostrets medlemmar samlas i kapitelsalen för att få dagens sysslor tilldelade.
Bön mot öster
Förmiddagens bön uträttas mot öster. Detta är en av de mindre bönerna. Lekmedlemmar börjar i stället sitt dagliga värv.
Arbete/Studier
Under förmiddagen arbetar man med sitt tilldelade arbete eller studerar. Studier kan antingen ske under en lärare eller ensamstudier. Enligt Karl Svärds regler skall alla medlemmar också träna med stav och svärd vilket brukar ske under förmiddagens pass.
Zenitsbön
En av de fyra större bönerna. Sker mitt på dagen.
Meditation
Efter zenitsbönen förväntas alla medlemmar meditera över de ord som lästes.
Arbete/Studier
Eftermiddagspasset för studier och arbeten. Under detta pass är det vanligast att lekmedlemmarna får chansen till studier.
Bön mot väster
Eftermiddagens lilla bön. Bönen förrättas mot väster.
Tacksägelsebön
Klostrets medlemmar ger tack för Etins gåvor. Tacksägelsen är en av de större bönerna.
Middag
Dagens andra och sista mål mat. Måltiden intages medan en munk läser ur en uppbygglig skrift.
Umgänge
Klostrets folk umgås med varandra. Man spelar spel, leker lekar eller samtalar om mindre alvarliga ting.
Andlig läsning
Munkar och nunnor förväntas själva läsa böcker och skrifter som är uppbygliga för dem. Lekmedlemmar samlas ofta i kapitelsalen för att få en daglig predikan.
Aftonbön
Detta är den sista av dagens större böner och brukar markera dagens slut. Efter att denna bön går klosterfolket till sängs. Munkar och nunnor brukar dock i stället meditera inför nattbönen.
Nattbön
I striktare ordnar hålls nattbönen vid midnatt. Hos Karlsorden brukar denna mindre bön utföra ca en timme efter aftonbönen, det viktigaste är att solen har gått ned. Efter denna bön går även munkar och nunnor till sängs.

ODOSDAGAR OCH FESTDAGAR

Precis som övriga kyrkan firar Karlsorden Odosdagar var fjortonde dag med extra stort firande. Man firar även sommarfestveckan och vinterfestveckan men man har även sina egna traditioner under dessa. I övrigt följer man kyrkans helgonkalender med fest och helgdagar.
På odosdagar och festdagar brukar man hålla ododsbönen mitt på dagen istället för zenitsbönen. Eftersom odosbönen är längre utgår meditationen efteråt. På kvällen brukar man först utföra den rituella måltiden följt av en större festmåltid. Under denna festmåltid är det tillåtet att tala med varandra. Måltiden slutar med en predikan och innan man går till aftonbönen. Umgänge och andlig läsning utgår på sådana dagar.
S:t Karls helgonförklaring
Firas den 1-3:e Kalte till minne av att Karl Svärd helgonförklaras i Ekeborg. Detta anses vara ordens stora högtidsdag.
Karlsordens grundningsdag
Den 2-12:e Töe anses vara den dag när Karl Svärd grundlade orden 354 e.O. Egentligen dröjde det nästan två år innan Exarken godkände orden.
S:ta Elyeenas dag
S:ta Elyeena var ordens första nunna och en mycket vis och skicklig teolog och mystiker. Orden firar hennes helgonförklaring den 2-14:e första halvmånaden och för orden anses detta vara starten på Sommarfestveckan.
Fem riddares martyrium
Firas till minne av fem riddare som dog i Efaro när de försvarade en grupp ettinstrogna mot ett stort band av dermanier. Alla riddare dog men gruppen han att ta skydd. Firas 1-12:e Mogne.
S:t Karls dödsdag
Karl Svärd dog den 1-13:e Vile och orden firar minnet av hans död denna dag.
Två systrars dag
Firas till minne av de två första kvinnliga riddarna. De två är kända för miraklet i Pilamsborgen, Efaro, där de genom bön fick vattnet hålla sig färskt under sex månaders belägring. Det finns även andra mirakler som tillskrivs de båda systrarna. Firas första fullmåne efter 1-1:a Mörkne. Om detta är en Odosdag flyttas dagen fram en dag.

KAPITEL
Ett kapitel är en samling av klostrets medlemmar där man går igenom och tillsammans beslutar i viktiga ärenden. Ett kloster skall hålla kapitel minst två gånger i veckan men utöver detta kan en abbot eller prior kalla till kloster så ofta han känner för.
Generalkapitel
Generalkapitlet är ordens högsta sammankomst och hålls vart tionde år. Till detta kapitel skickar varje kloster sin abbot, eller prior och andra viktiga munkar att sammanträda i Karlsklippan.
Provinsialkapitel
Provinsabbotarna skall kalla sina underlydnande abbotar, priorer och priorinnor till provinsialkapitel minst två gånger mellan varje genralkapitel. Om det behlvs kan han även kalla till fler.
Rådskapitel
Rådskapitlet är Ordensgenralens motsvarighet till kurian u kyrkan. Medlemmar av Rådskapitelet lever i Karlshuset istället för vanliga kloster men man följer den dagliga rutinen.
Storkapitel
Eftersom Karlsklippan består av åtta kloster, inklusive riddarklostret och lekbrödragården, är detta specialorgan en form av stadsråd för samarbetet mellan priorena och priorinnorna för dessa. Storkapitalet leds av abboten på Karlsklippan.
Skriv svar