Klomellien

Samlingsplats för alla länder och platser
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Re: Klomellien

Inlägg av Torquemada »

Låter bra.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Re: Klomellien

Inlägg av Torquemada »

Eftersom vi diskuterar både Triska och svartfolk repostar jag den här:

Brikhos ambassadör i Triska, resen Urgvatt Kottskallaren, har däremot hittills motstått alla försök att avlägsna honom från sin post. Det sägs att Urgvatt har låtit löda ihop sin rustning, då han ändå aldrig tar den av sig. På kvällarna brukar han sitta på trappen nedanför Vildbetes högborg och långsamt gnugga hål i palissaden med ryggen på sin väldiga tre meters kropp. I ena handen har han en tvåhandsyxa, som han slipar mot en avbild av en av Vildbetes förfäder. I andra handen har han en näve giftiga örter som han tuggar på för att bygga upp sin resistens. Oligarken Vildbete skäms över att ha Urgvatt sittande där, och skäms ännu mer över Urgvatts samling av skallar, som resen visar upp för den nyfikne. Om dagarna sover han i en otillgänglig och labyrintisk grotta som tidigare var hem åt en mantikora. Om nätterna sköter han sitt diplomatiska arbete. Han super och slåss för att vinna triskiernas respekt, försöker förstå sig på läget i landet, och ger goda råd till den som vill lyssna. Råden brukar röra de bästa sätten att slunga en addiaskisk riddare ur sadeln, eller andra sätt att göra livet surt för Brikhos ärkefiende. Ibland lufsar kolossen iväg för att se hur striderna mot Hamur eller Sanzas går. Brikho verkar ha förstått åtminstone några av diplomatins realiteter. Vildbete gör det bästa av situationen och provocerar folk han vill bli av med att angripa Urgvatt.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Klomellien

Inlägg av birkebeineren »

gtjorgo skrev: 2022-09-07 08:52 Triskeroligarkerna har inga städer utan de markeringar som är utsatta är deras ättesäten.
Dessa utgörs oftast (precis som mindre oligarkers ättesäten) av en sorts mindre borg eller en pallisadomgärdad boplats med en intilliggande by. Byarna i fråga är ofta inte större än andra byar i triska även om det här generellt finns fler hantverkare med inriktning mot huskarlarnas behov; vapensmeder, grovsmeder, sadelmakare, båtbyggare och krögare..

Huskarlar ogillar och motarbetar städers tillkomst inom Triskas gränser då de drar till sig ”krämare” vilka riskerar utmana krigarnas hegemoni över triskernas politik. Huskarlarna vill inte ha samma utveckling som i Mercana! De tar hellre en ekonomisk smäll än att deras ställning undermineras. Huskarlarna kan framstå som råa sällar men de är inte politiskt naiva. De har en poäng med sitt agerande.

Triska stad tolereras eftersom den större delen av året är en liten by utan någon permanent och stark borgarklass som kan utmana huskarlarna. Dessutom gillar huskarlar kalas…


Garrika stad ses som något främmande som inte varande en del av triskernas kultur. Garrikerna får gärna hålla kvar vid sina handelsmän och övriga borgare så länge de inte försöker pådyvla triskerna liknande saker.

Vildbetes ättesäte hette tidigare Wemerkrök. Ibland kallas platsen fortfarande för Wemerkrök då detta även är en geografisk angivelse. Det accepteras av alla då den gamla triskeroligarken Doun ”Kimrdrapa” av ätten Wemerkrök var uppskattad och hedersvärd enligt triskerna men även att det var rätt av Barsane ”feitansikte” av Vildbete att avsätta honom.
Platsen kan alltså både benämnas Wemerkrök och Vildbetes ättesäte.
Med lite försiktig redigering borde detta kunna platsa i wikin under rubriken Städer i Triska-artikeln. Eller?
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Re: Klomellien

Inlägg av Torquemada »

Javisst.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Klomellien

Inlägg av gtjorgo »

Torquemada skrev: 2022-09-09 21:08 Eftersom vi diskuterar både Triska och svartfolk repostar jag den här:

Brikhos ambassadör i Triska, resen Urgvatt Kottskallaren, har däremot hittills motstått alla försök att avlägsna honom från sin post. Det sägs att Urgvatt har låtit löda ihop sin rustning, då han ändå aldrig tar den av sig. På kvällarna brukar han sitta på trappen nedanför Vildbetes högborg och långsamt gnugga hål i palissaden med ryggen på sin väldiga tre meters kropp. I ena handen har han en tvåhandsyxa, som han slipar mot en avbild av en av Vildbetes förfäder (sannolikt inte Vilbetes anfader utan en Wemerkrök. Sannolikt därför som Urgvatt ännu lever. Wemerkrök var på intet vis hatad men att håna honom gör inget för Barsane. Vill någon gammal huskarl försvara den tidigare oligarken så lär inte Vildbete misströsta.. vare sig om Urgvatt dör eller om den ”nostalgiske” huskarlen försvinner…) . I andra handen har han en näve giftiga örter som han tuggar på för att bygga upp sin resistens. Oligarken Vildbete skäms (officiellt) över att ha Urgvatt sittande där, och skäms ännu mer över Urgvatts samling av skallar, som resen visar upp för den nyfikne. (Hade han tyckt att Utgvatt varit ett så gigantisk problem hade gan utrotat resen. Nu har han ju visst behov av honom… han har ju dessutom ”diplomatisk immunitet” vilket visserligen tidigare aldrig bekymrat trisker. Något med Urgvatt gynnar Barsane annars hade han inte varit kvar, ty även om han är stor gar Vilbere hundratals huskarlar i sin eller allierade oligarkers tjänst… kanske tänker han beskylla resen för något illdåd han själv utför eller så är han illvillig nog att inse att en viss förståelse för Brikho faktiskt är bra.. trots triskernas aversion mot svartbloden?) Om dagarna sover han i en otillgänglig och labyrintisk grotta som tidigare var hem åt en mantikora (eller är detta tillhållet för den Kimera som härjade i området och som den tidigare oligarken Doun Wemerkrök dräpte?) Om nätterna sköter han sitt diplomatiska arbete. Han super och slåss för att vinna triskiernas respekt, försöker förstå sig på läget i landet, och ger goda råd till den som vill lyssna. Råden brukar röra de bästa sätten att slunga en addiaskisk riddare ur sadeln, eller andra sätt att göra livet surt för Brikhos ärkefiende. Ibland lufsar kolossen iväg för att se hur striderna mot Hamur eller Sanzas går. Brikho verkar ha förstått åtminstone några av diplomatins realiteter. Vildbete gör det bästa av situationen och provocerar folk han vill bli av med att angripa Urgvatt.
Jag gillar denna karl:-)
Det sätter en prägel på hemmiljön för den siste triskeroligarken med.
Peffomir har ju sin beskrivning i koppling till Erfavelklostret
Cudda till Garrika
Och nu Vildbete med beskrivningen av ett hederligt triskisskt högsäte men med en twist. Kan ju skrivas ihop med en längre beskrivning av platsen Wemerkrök/ättesätet Vildbete med.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Klomellien

Inlägg av gtjorgo »

birkebeineren skrev: 2022-09-10 09:46
gtjorgo skrev: 2022-09-07 08:52 Triskeroligarkerna har inga städer utan de markeringar som är utsatta är deras ättesäten.
Dessa utgörs oftast (precis som mindre oligarkers ättesäten) av en sorts mindre borg eller en pallisadomgärdad boplats med en intilliggande by. Byarna i fråga är ofta inte större än andra byar i triska även om det här generellt finns fler hantverkare med inriktning mot huskarlarnas behov; vapensmeder, grovsmeder, sadelmakare, båtbyggare och krögare..

Huskarlar ogillar och motarbetar städers tillkomst inom Triskas gränser då de drar till sig ”krämare” vilka riskerar utmana krigarnas hegemoni över triskernas politik. Huskarlarna vill inte ha samma utveckling som i Mercana! De tar hellre en ekonomisk smäll än att deras ställning undermineras. Huskarlarna kan framstå som råa sällar men de är inte politiskt naiva. De har en poäng med sitt agerande.

Triska stad tolereras eftersom den större delen av året är en liten by utan någon permanent och stark borgarklass som kan utmana huskarlarna. Dessutom gillar huskarlar kalas…


Garrika stad ses som något främmande som inte varande en del av triskernas kultur. Garrikerna får gärna hålla kvar vid sina handelsmän och övriga borgare så länge de inte försöker pådyvla triskerna liknande saker.

Vildbetes ättesäte hette tidigare Wemerkrök. Ibland kallas platsen fortfarande för Wemerkrök då detta även är en geografisk angivelse. Det accepteras av alla då den gamla triskeroligarken Doun ”Kimrdrapa” av ätten Wemerkrök var uppskattad och hedersvärd enligt triskerna men även att det var rätt av Barsane ”feitansikte” av Vildbete att avsätta honom.
Platsen kan alltså både benämnas Wemerkrök och Vildbetes ättesäte.
Med lite försiktig redigering borde detta kunna platsa i wikin under rubriken Städer i Triska-artikeln. Eller?
Ja antingen vid städer eller under rubriken Triskernas kultur/kynne :-)
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Re: Klomellien

Inlägg av Torquemada »

Visst skulle tre dussin huskarlar kunna göra ner Urgvatt, men det är trist för de som står i första ledet - plus att det låter så fullt i sångerna om han inte nerkämpas i envig...

Jag trodde oligarkerna förhärligade sina förfäder - även om de inte var av hög rang. Men det är fullt möjligt att Urgvatt misshandlar någon annan staty.

Vildbete kan tänkas släpa med sig Urgvatt på diplomatiska uppdrag för att ställa till det för någon. Om Urgvatt ryker ihop med någon annan oligark eller hans närmaste kan ju inte Vildbete få skulden (eller jo det kan han, men inte tekniskt sett).

Kanske borde oligarkbeskrivningarna stå på samma plats?
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Klomellien

Inlägg av gtjorgo »

Torquemada skrev: 2022-09-11 05:22 Visst skulle tre dussin huskarlar kunna göra ner Urgvatt, men det är trist för de som står i första ledet - plus att det låter så fullt i sångerna om han inte nerkämpas i envig...

Helt sant. :) ingen bravado i att var tio på en. Detta använder nog Barsane som ursäkt för att huskarlar med sårad självkänsla inte svärma Urgvatt innan han vet hur han ska utnyttja resen.


Jag trodde oligarkerna förhärligade sina förfäder - även om de inte var av hög rang. Men det är fullt möjligt att Urgvatt misshandlar någon annan staty.

Det stämmer. Problemet med just Vildbete är att deras anfäder är ganska okända så det är nog inte så troligt att de har några fina avbildningar. Wemerkrök har nog flera då de i alla fall varit med mellan 544 (då man försöker plundra Kragenspitz) fram till år 602 (då Barsane dödar Doun på grund av att oligarken misslyckats med att lägga beslag på kronolabens mässingglober)

Vildbete kan tänkas släpa med sig Urgvatt på diplomatiska uppdrag för att ställa till det för någon. Om Urgvatt ryker ihop med någon annan oligark eller hans närmaste kan ju inte Vildbete få skulden (eller jo det kan han, men inte tekniskt sett).

Kanske borde oligarkbeskrivningarna stå på samma plats?
Jag vet inte riktigt hur vi ska lägga upp det faktiskt
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Klomellien

Inlägg av birkebeineren »

Det står iofs en fin text om triskernas städer i beskrivningen av folkslaget trisker här: https://erebaltor.se/wiki/index.php?tit ... utbredning

Texten där skulle kunna få stå även i beskrivningen av artikeln för stadsstaten Triska. Målet är att ge en någonlunda lik beskrivning för alla klomelliska stadsstater (och även alla länder i Ereb) i wikin. Att följa en grov mall som det sen kan göras varianter på. För att göra det snyggt och översiktligt samt enklare att hitta i wikin.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Klomellien

Inlägg av birkebeineren »

gtjorgo skrev: 2022-09-07 07:40 Dvärgar i Drylo

Någon gång efter 250. En allians mellan de narguriska hamurerna och dvärgarna från det fallna Mirin Khon vilka sökt sig till sydöstra klomellien i omgångar.
Under tiden mellan dvärgarnas ankomst (ca år 270?) och fram till (Niels Småhackas upptäckte silver vid gniestervathna) år 417.eO. så byggs en organisation upp med ”bergslagen” i vilka Hamuriska storfamiljer och dvärgar (från det, sedan något århundrade tillbaka, fallna Mirin Khon) slår sig samman. De samarbetar för bryta metall i en gruvorna, ofta sådana som jorerna lämnat efter sig. Främst rör det sig om järn, koppar, tenn, men även guld och silver. Detta dock i små förekomster. Bergslagen blir en sorts blandning av en social och en ekonomisk enhet.
Låter bra. Hade ursprunglig en tanke om att dvärgar hade levt i Hamur tidigare också men att de kom först 270 eO fungerar. De kan då ha varit omvandrande i sydöstra Melashebergen sen Mirin Khons fall 167 eO innan de blev bofasta i Hamur. Efter jordernas kontakter med Hamur på 400-talet eO kan också den gemensamma guden Karkôr/Karkèr (om än i lite olik tolkning) ha fogat dvärgar och hamurer samman.

Var det förresten inte vättar i Triska på 250 talet eO? Kan dessa ha gjort att dvärgar inte bosatte sig där?
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Klomellien

Inlägg av gtjorgo »

birkebeineren skrev: 2022-09-12 11:48 Det står iofs en fin text om triskernas städer i beskrivningen av folkslaget trisker här: https://erebaltor.se/wiki/index.php?tit ... utbredning

Texten där skulle kunna få stå även i beskrivningen av artikeln för stadsstaten Triska. Målet är att ge en någonlunda lik beskrivning för alla klomelliska stadsstater (och även alla länder i Ereb) i wikin. Att följa en grov mall som det sen kan göras varianter på. För att göra det snyggt och översiktligt samt enklare att hitta i wikin.

Där är kanske den bästa platsen!:-)
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Klomellien

Inlägg av gtjorgo »

birkebeineren skrev: 2022-09-12 11:59
gtjorgo skrev: 2022-09-07 07:40 Dvärgar i Drylo

Någon gång efter 250. En allians mellan de narguriska hamurerna och dvärgarna från det fallna Mirin Khon vilka sökt sig till sydöstra klomellien i omgångar.
Under tiden mellan dvärgarnas ankomst (ca år 270?) och fram till (Niels Småhackas upptäckte silver vid gniestervathna) år 417.eO. så byggs en organisation upp med ”bergslagen” i vilka Hamuriska storfamiljer och dvärgar (från det, sedan något århundrade tillbaka, fallna Mirin Khon) slår sig samman. De samarbetar för bryta metall i en gruvorna, ofta sådana som jorerna lämnat efter sig. Främst rör det sig om järn, koppar, tenn, men även guld och silver. Detta dock i små förekomster. Bergslagen blir en sorts blandning av en social och en ekonomisk enhet.
Låter bra. Hade ursprunglig en tanke om att dvärgar hade levt i Hamur tidigare också men att de kom först 270 eO fungerar. De kan då ha varit omvandrande i sydöstra Melashebergen sen Mirin Khons fall 167 eO innan de blev bofasta i Hamur. Efter jordernas kontakter med Hamur på 400-talet eO kan också den gemensamma guden Karkôr/Karkèr (om än i lite olik tolkning) ha fogat dvärgar och hamurer samman.

Det låter som en av flera goda anledningar till hur relationen vuxit stark.

Var det förresten inte vättar i Triska på 250 talet eO? Kan dessa ha gjort att dvärgar inte bosatte sig där?
Vättarna hade sin storhetstid under 230talet då de till stor del fördrivs av triskerna, sannolikt norrut mot Brikho.
Möjligtvis så kunde vättarna och deras närvaro hållit dvärgarna borta före deras fördrivning på slutet av 230talet?

Det flyttar dock in en liten grupp dvärgar i Triska. (Enligt albrekts generellt oftast bra siffror är det hela 8% av triskas befolkning som utgörs av dvärgar. Det är nog något högt.. min gissning är snarare 1-2 procent. Möjligen bor dvärgarna utanför triskernas kontroll men inom gränserna. Dvärgarna har ingen direkt stor påverkan på triskerna och ses som främlingar även om de respekteras.
Torquemada
Barbisk Hövding
Inlägg: 1165
Blev medlem: 2007-12-29 10:14

Re: Klomellien

Inlägg av Torquemada »

Jag är inte död, bara lite lätt odöd. Zemniterna hade inget förbarmande med mig utan skyfflade mig tillbaka ner i graven som "undermåligt material".
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Klomellien

Inlägg av gtjorgo »

Ajdå. Coronan som slog till?
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2428
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Klomellien

Inlägg av gtjorgo »

Dvärgar i Drylo

Folkslagets historia


Stora utvandringen från Grynnerbergen
gick västerut från Grynnerbergen ca. 1400 f.O. som en följd av nederlaget i Järnkriget mot människorna i Krun. Troligen följde dvärgarna vägar genom underjorden.

Mirin Khon - Tidigare dvärgrike i Drylo under nordöstra Klomellerbergen grundat av utvandrare från Grynnerbergen på 1400-talet f.O. Föll för svartfolk 167 e.O. (Svartfolk s. 24) Dvärgarna i Palatin härstammar från Mirin-Khôn. Det var även dvärgar härifrån som köpte staden Cvyrdo från piraten Gryppa Gultand 127 e.O. (Även 128 e.O. anges) och sen sålde de staden till Magilre.

172 e.O. Palatin är en stad i Magilre vid Klomellerbergens västligaste ände. Dvärgar från det fallna riket Mirin-Khôn köpte sig stadsrättigheter i Palatin 172 e.O. mot att staden Cvyrdo som dvärgarna en tid kontrollerat övergick till kungen av Magilre. Palatin var ursprungligen säte för kungamakten i Magilre innan den flyttades till Munzga. Dvärgarnas namn på staden är Balâtihon (gryndur Belât-Khon).

Någon gång efter 250. En allians mellan de narguriska hamurerna och dvärgarna från det fallna Mirin Khon vilka sökt sig till sydöstra klomellien i omgångar.
Under tiden mellan dvärgarnas ankomst och fram till (Niels Småhackas upptäckte silver vid gniestervathna) år 417.eO. så byggs en organisation upp med ”bergslagen” i vilka Hamuriska storfamiljer och dvärgar (från det, sedan något århundrade tillbaka, fallna Mirin Khon) slår sig samman. De samarbetar för bryta metall i en gruvorna, ofta sådana som jorerna lämnat efter sig. Främst rör det sig om järn, koppar, tenn, men även guld och silver. Detta dock i små förekomster. Bergslagen blir en sorts blandning av en social och en ekonomisk enhet.

Många dvärgar överlevde även i bosättningen Basadaz-mûh ute vid kusten mot Gryppas vik, det nuvarande Dvärgsten, innan de togs som slavar till Trakorien 380 e.O. av det heliga kishatet.


Folkslagets utbredning

Dvärgar som idag rör sig i Drylo härstammar huvudsakligen från det numera fallna riket Mirin Khon. Detta hade sitt centrum i klomellerbergen men hade flera mindre bosättningar runt om på drylohalvön. När dvärgriket föll sökte de överlevande sig till nya områden och några hamnade från x (halvön vid vit fläck dryla/pataxa/etc) ned till södra Melashebergens utlöpare. De lever idag i en form av diaspora där dvärgarna i Palatin mer påminner om det gamla Mirin Khon (och övriga grynnerdvärgariken) medan dvärgarna i andra delar av Magilre och de i Klomellien saknar ett självstyre istället lever sida vid sida av en majoritetsbefolkning oftast bestående av människor.


Större bosättningar
Palatin (länk)

Hamur (länk)


Kultur och samhälle

Seder och bruk
Hur skiljer sig folkslaget från andra. Högtider, kultur, seder
Grynnerdvärgar är märkbart kulturellt enhetliga och en dvärg från grynnerbergen kan känna sig hemma i alla hushåll i drylo, från Hamur till Moril Dilaz. Grynnerdvärgar (kanske alla dvärgar?) har i stort sett samma ideal oavsett var de befinner sig.

Solidaritet
Precis som övriga Grynnerdvärgar håller dvärgarna från drylo sig samman och försöker stötta varandra efter förmåga. De har ett stort behov av gemenskap och en ensam Grynnerdvärg är olycklig och oftast drabbad av depression. I Drylo lever dvärgarna ofta i mindre grupper sedan Mirin Khons fall. De har dock fortfarande goda kontakter mellan dessa spridda grupper och dvärgar flyttar inte sällan mellan de olika utposterna på Drylo och gifter sig över gränserna. Drylos dvärgar bryr sig egentligen föga om de motsättningar som finns mellan regionens största makt, Magilre och dess uppnosiga lillebror, Klomellien (främst då stadsstaten Mercana). De visar utåt lojalitet mot sina nominella överhöghet men detta är sällan en helhjärtad insats. Den verkliga solidariteten är egentligen mot de övriga av Mirin Khons ättlingar.

Rättrådighet
Dvärgarna i Drylo är precis som andra grynnerdvärgar rättrådiga och står fast för vad de tror är rätt och riktigt. De anses ofta av ickedvärgar som oflexibla och krångliga. Denna åsikt delas inte av hamurerna som själva också ses som envisa och lite trångsynta av sina handelskontaker.
I Magilre har dvärgarnas envishet visat sig i en ovanlig motståndskraft mot magillernas viga tungor och de drylisks dvärgarna i Palatin har skickligt undvikit att hamna i en beroendesituation mot kungen i Munzga och har klarat sig undan kronans påbud av monopolhandel.

Flit
Alla dvärgar framstår av andra folk som mer eller mindre arbetsnarkomaner. ”De små arbetar inte för att leva utan lever för att arbeta” är ett Magillerskt ordstäv.
En viss sanning finns däri. En dvärg mår inte bra om denna går sysslolös. De blir otåliga och nervösa samt får ett stingsligt humör. Därför håller nästan alla dvärgar sig med någon typ av hantverk eller hobby. De bygger, snickrar, smider, gjuter, släktforskar, skaldar och fnular på med diverse tekniska verk. Lata dvärgar är väldigt ovanliga och slöhet ses nästan som ett reellt sjukligt problem.

Uthållighet
Dvärgar i allmänhet ger aldrig upp och grynnerdvärgarna i Drylo är bara ett av flera bevis att detta stämmer. Trots de stora motgångar som de mött (Mirin Khons fall, förlusten av Dvärgsten etc.) så har de ihärdigt kämpat vidare. På många vis har denna kamp lett till att de i viss mån frodas i Drylo trots att de inte har ett enhetligt rike längre. Även på det privata planet är dvärgarna ihärdiga i sin strävan och slutar inte förrän uppgiften de tagit sig an är slutförd. Detta även om det tar generationer att genomföra denna uppgift.

Stabilitet
Dvärgar är i grunden ett konservativt släkte och detta gäller även deras ättlingar i Drylo. En stor skillnad är att man efter Mirin Khons fall inte längre har lika fasta kastindelningar. Då en stor del av dvärgarna nu befinner sig i helt andra statsbildningar och styrelseformer så är detta något som påverkat deras politiska realitet.

Kastsystemet
Det grynnerdvärgiska kastsystemet med Monarken (Kizdin), adeln (zazadan), hantverkare, yrkeskrigare, arbetare och jordbrukare finns inte riktigt längre i Drylo (med ett eventuellt undantag för Palatin?). Istället är dvärgarna utspridda i sina nya hemländer där de oftast inte fyller alla samhällsbärande funktioner. Vanligare är att dvärgarna i Drylo arbetar som hantverkare (ofta mästare på grund av deras yrkesskicklighet), handelsmän och även, om än ovanligare, legosoldater. Dvärgar som ledare för klomelliska stadsstater, eller som jordbrukare är direkt ovanligt om alls förekommande.
På grund av detta är den ökända dvärgiska konservatismen mer riktad mot traditioner och ritualer och inte i det stabila/rigida statsskicket.


Religion
Karkor (Terra) är underjordens herre och dvärgarnas skapargud och den som har högst status även i Drylo.
Titâtan är dvärgarnas krigsgud. I Drylo där en separat dvärgisk krigsmakt saknas så har krigsguden inte samma status generellt. Däremot vördas han ömt av dvärgiska legosoldater.(?)
Ervîvor är smidets gud och har stor betydelse i Drylo där dvärgarnas hantverkskunnande är särskilt accentuerat.
Wodûr är för de Aesirtroende visdomens gud. (eventuellt bara de som bor näta nargurer, som i Hamur?)


Relationer

Hamurer
I södra Melashebergens utstickate mötte dvärgarna de kärva men ärliga Hamurerna och ett samförstånd tog vid. De små från Mirin Khon visade nargurerna hur kunde finna rikedom ur bergen och hamurerna var villiga att arbeta. Först använde man sig av gamla övergivna gruvor från kejserlig tid. När fler dvärgar anlände så fanns resurser för att bryta nya gruvor och nu tog näringen fart på riktigt. Bergslags-samarbeten mellan överlevande dvärgklaner från Mirin Khon och Hamuriska storfamiljer blir grunden för hur arbetet organiseras. Folket från Mirin Khon är idag väl integrerade och de ser sig och ses av hamurerna som en självklar del av den Hamuriska stadsstaten.

Dvärgarna i Hamur har goda relationer med Yohrleiderna även om de inte är lika symbiotiska som mellan hamurerna och Mirin Khons ättlingar. Man handlar och respekterar varandras hantverksskicklighet och trots att man till viss del konkurrerar så är man inga fiender.

Mercana (Torqemada och Birke vet bättre här)
Sanzas (Birke?)
Melorgh (Torqemada?)

Magillerna och dvärgarna har ganska goda relationer. Även om konungen i Munzga skulle önska mer inflytande i Palatin så är han beroende av dvärgarnas välvilja dels som hantverkare, dels som hjälp med arbetet på rälsen (Magilre saknar järn vilket dvärgarna i Palatin sitter på …väl?) och slutligen vill man inte ha en stark fientlig entitet i flanken i händelse av konflikt med antingen klomellien (Mercana) eller Trakorien. Därför låter man Palatin vara och de dvärgar som befinner sig runt om i konungariket har generellt ett bra skydd i lag och i lagens efterlevnad.

Diplomatiska förbindelser
Ett par tänkbara?

Språk
Dvärgarna i drylo talar Gryndur med en dialekt kallad Mirin Khonsk Gryndur? Drylsk Gryndur?) Borde ju skilja sig märkbart från grynnerbergen?)


Teknologi
Dvärgarna i Drylo har en stor hantverksskicklighet som är vida känd i hela västra Ereb.
I Hamur har man i samarbete med de narguriska hamurerna och Yohrleiderna nått ett gott samarbete som ytterligare främjat kunskaper och upptäckarlust kring tekniker som gjuteri och smältteknik (kan nå väldiga temperatur trots sämre förutsättningar) men även konstnärliga uttryck som uppstått i kontakt med främst hamuriskt men även joriskt bildspråk.

Handel (gäller kanske mer dvärgarna i Palatin?)
Dvärgarna har en stark ovilja mot att teckna långvariga handelsavtal med folk i Ovanjorden. De föredrar att göra varje handelstillfälle till något speciellt för att således se till att köparen är "rätt" och att största möjliga vinst uppnås. Varje transaktion är unik och kräver en mängd handslag, sigiller och noggranna överväganden. Detta gör att olika ovanjordiska handelshus och makter tävlar frenetisk om det fåtal handelspartier dvärgarna bjuder ut på marknaden. Dvärgarnas höga teknologiska nivå har därför också i begränsad grad gett deras olika handelspartner något övertag gentemot konkurrenterna. Dvärgagods är ytterst sällsynt på marknaden utanför deras bergriken.


Kropp och själ

Fysiologi
Drylos dvärgar skiljer sig inte från övriga grynnerdvärgar rörande fysiska egenskaper. De är mellan 1.3 meter till 1.6 meter långa och de är robust byggda. De har hårfärger som varierar mellan ljust blonda till becksvart . Ögonen skiftar även de rikligt, från isblå till nästan svarta även om bruna varianter dominerar.


Skägget (från wikin i huvudsak)
Det sägs att när Karkôr skapade dvärgarna ur berget och värmde upp dem i sin ugn för att bli kött, förbarmade han sig över dem när de kallnade, och försåg dem med långa skägg och tjockt hår, så att de såg ut som deras skapare (Karkôr avbildas nämligen alltid med ett stort och hälsosamt skägg). I början var både dvärgarnas män och kvinnor skäggiga, och det händer fortfarande att kvinnliga dvärgar kan få helskägg (ett tecken på välsignelse och styrka). Vanligare är att kvinnorna bland Grynnerdvärgarna i drylo har skäggiga kinder, och de håller det långt, flätar det och dekorerar det med smycken.
För dvärg är skägget heligt. Unga dvärgar börjar tidigt få ludd på kinderna och hakan, och de visar stolt upp det (trots skrockanden från de äldre, som alla var i samma situation en gång). När en ung dvärg får sitt första helskägg samlas familjen och släkten för en fest och firar att den unga individen har blivit vuxen.
När en dvärgisk man gifter sig ser han till att låta skägget växa långt före bröllopet. Detta är vanligtvis inget problem, eftersom dvärgbröllop sällan brådskas. Före bröllopet tvättas, borstas, förskönas och vaxas skägget noggrant. Det har hänt att det blivit så mycket vax i brudgummens skägg att han har svårt att äta och dricka på festen. Brudens kindskägg flätas intrikat med vackra metallband och pyntas med ringar och släktens finaste stenar.
När en dvärg sörjer klipper denne sitt skägg kort. Hen skulle aldrig raka av det, men det hålls kortare tills några veckor efter begravningen eller sorgetiden. Vissa dvärgar som förlorar sin maka, make eller barn håller skägget kort resten av livet.
När kizdin Targald Karskfot tillfångatogs av krunier 1534 f.O. och de hotade att raka av honom skägget om han inte delade med sig av alla deras smideshemligheter, sägs han resolut ha spottat på marken och yttrat orden: "Min grav innan jag rakar mig!" Detta upprepas ofta av dvärgar även långt borta i drylo när de på ytan blir uppvaktade av barberare.
Det finns naturligtvis också praktiska skäl för skägget. Det skyddar dvärgen från damm, smuts och gnistor från smedjan. Det hjälper också till att hålla dem varma i de djupa gruvorna och urgrottorna.

Mentalitet
Se under seder och bruk

Kända personer
Vad har vi för några?
Kung Dvolin som skulle lura svartfolken?
Hans mästarsmed Grundyr som sabbade hans planer genom att smida ”för bra”?

Typisk bosättning
By, stuga, trädkoja eller annat typiskt för folkslaget.
Skriv svar