ErebAltor.se

Sholak

Rollpersonerna är soldater i en armé.
De har varit i ett slag som slutat med nederlag för deras sida så de flyr. Inte långt från slagfältet finns ett träsk, de beger sig dit medan fienden förföljer. En grupp fiender är dem hack i hälarna och de måste ge sig allt längre in i träsket. Fienderna är stridslystna så de kommer efter. Men till slut efter flera timmar är man vilse.
Fienden inser att de också är vilse och de förhandlar med rollpersonerna om en vapenvila. Plötsligt dödas av av fienderna av något monster och alla inser att man inte bara ska ha vapenvila utan även hålla i hop för att komma ut levande frän träsket. Men man märker också att det finns någon eller något som bevakar dem.
Buhhuuuu!

Draken Zigymundur kommer med ett förslag till RP: Hjälp honom att hitta byte vårt att plundra. Varsko honom om någon drakdödare är i antågande och ta reda på vila prinsessor som kan vara intressant att röva bort.
Kort sagt hjälp draken som inte är ganska ung sådan att få tag i en enorm drakskatt.
I gengäld får RP behålla en del byte och att ha en drake som kompis är inte att förakta.
Men kan man lita på Zigymundur i det långa loppet?

Rollpersonerna är grottalver. Dessa alver som lever under jord är i krig med dvärgar. Skäggen ty så kallar ni era finder har varit listiga. De har hyrt människor som är legoknektar för ingen gråter över en död magiler eller zorakier och dessa inser inte alltid att silvermynten egentligen är av koppar. Allt nog, legoknektarna har lyckats ta sig in i grottalvernas område och stulit viktiga föremål som tillhör dem samt kidnappat en grottalv som har en betydelsefull funktion i grottalvernas samhälle.
Legoknektarna har rest sin kos och några grottalver rollpersonerna förstås måste ge sig iväg efter dem. Men grottalver som sällan varit ute i det fria är ganska desorienterade.

Äventyret kräver en hel del av såväl SL som RP. Världen där ovan är ju ovan för en grottans ävfolk.

Elakt äventyr!

RP är nekromantiker. Er vän och broder inom samma skrå Barvild bensamlare dömdes till bålet i staden Y.
Ni ska hämnas!
Förgör allt som lever!

Dvärgar, insektoider, vättar och grottalver har levt i hyfsad relation med varandra. Men dvärgarna har upptäckt att det finns mithril där de andra bor, stora fyndigheter. De övriga inser detta och låter förstå att man kan tänka sig någon form av överenskommelse exempelvis att dvärgarna får bryta malm mot att markägarna får vapen och rustningar i detta material. Dvärgarna är inte så glada i tanken att ge vättar eller för den delen alver de bästa vapen och rustningar som går att uppbringa. Insektoider kan man väl till nöds tänka ge en del vapen men inte de andra.

Dvärgarna kommer på den lysande idén att värva legoknektar människor, ankor, reptilmän, minoutarer ja vad som helst utom svartfolk som ändå inte vill strida för dem. Dvärgarna är bra på att slåss men är det inte bättre att låta legoknektar, äventyrare och andra löskefolk göra grovjobbet, de får ju betalt efter kriget och inte i förskott. Dvärgarna kan ju sätta in sina elitkrigare efter att legoknektarna gjort sitt och de andra är försvagade.

Vättarna och grottalverna har lite svårt för samarbeta. Lättats har båda för insektodierna som så att säga hamnar i mitten. Men dessa känslobefriade varelser ser ju världen på ett helt annat sätt än de två andra släktena.

Rollpersonerna kan vara:
Vättar eller alver som strider mor dvärgarna.
Dvärgar som strider mot insektoider, grottalver och vättar.
Legoknektar i tjänst hos dvärgarna.
Personer på äventyr som hamnar mellan stridslinjen.
Eller SL kan kanske hitta på något.

Rollpersonerna befinner sig i en stad vid kusten i någon del av EA västra delar. De blir pressade att bli besättning på ett fartyg. Kruxet är ju bara det att ingen av dem kan något om sjökunnighet, navigering och knappat kan simma.
Fartygets kapten har gett sig den på att segla till Jih-Pun (eller vad et nu heter) men få vill följa med.

GULD!

Guld har hittats i X-området. Troligen den största fyndigheten någonsin i EA historia.
Men där guldet finns där finns älvfolk, svartfolk samt något farligt som SL bestämmer.
Vidare vill förstås alla snikna dvärgar komma och ta över området.

Cholktriz var en magiker närmare bestämt mentalist. Hon var inte så värst intresserad av att göra sig osynlig. flyga eller andas vatten, nej det som upptog hennes tid var att kunna göra resor i tiden så väl framåt som bakåt.
Men tidsresor är vanskligt. Resor till andra världar och dimensioner är någorlunda accepterat men resor i tid utmanar de krafter som skapat och upprätthåller multiversum. Men Cholktriz fortsatte sin forskning.
Men dimensionsväktarna ogillade hennes forskning och Dödsängeln visade sig för henne och lät förstå att man såg negativt på arbetet hon sysslade med. Mentalisten lät sig dock inte avskräckas.

Cholktriz skrev ned sina anteckningar och sina resultat i tre exakt lika kopior. En lät hon en vän vid namn Zorandor få. Hon sa till honom att ta den med till Caddo och gömma ett exemplar där. De andra lät hon vara i där hon hade sin bostad. Vidare sände hon ut tre förseglade lådor med ett brev i.
Lådorna skulle vara förseglade i 75 år innan någon fick öppna dem och de skickades till tre magiska akademier. Där stod det att läsa om henens forskning och hur man reser i tid och rum.
Själv begav hon sig till dimensionsväktaren Gadirim och sa här är jag. Hon har aldrig hörts av sedan dess. Allt som fanns i henens bostad försvann kort tid efteråt.
Nu har 75 år passerat.

Spelförslag: Hitta den sista boken om tidsresor på Caddo. Tre olika inriktningar av magi, animister, nekromantiker och mentalister försöker nu hitta boken på en ö där magi är förbudet.

skaraborgarn skrev: ↑2021-04-06 23:12 Spelförslag: Hitta den sista boken om tidsresor på Caddo.

Det är ju förstås denna som den där nekromantikern i "Den Oheliga Alliansen på Caddo" letar efter...

Nja kanske det.
Men Caddo är ju perfekt om du vill gömma saker från magiker.

Alver och dvärgar tvistar om ett stort naturområde. Konflikten har övergått i stridigheter. Det har endast varit skärmytslingar men det kommer trappas upp. Dvärgarna är listiga. Varför inte leja människor och för den delen andra folkslag som legoknektar så de kan vara "armborstföda" samt förtrupp? Dvärgarna sätter sedan in sina elittrupper för att göra slut på alverna.

Alverna får nys om denna plan. En kentaur som alverna är vän med frågar om man inte borde kunna svara med samma medel. Tänk att leja ett kompani tungt kavalleri mot dvärgarna som inte är förberedda mot detta?

Rollpersonerna dras in i kampen ty de är krigare. men vilken sida ska de välja?

Är de på dvärgarnas sida kan de skickas in i alvskogen och slåss med alverna som har övertaget. Är de på alvernas sida så kanske de gör en kavalleriattack med kentauren i spetsen mot tungt infanteri. Kanske de rent av ger sig in i dvärgarnas tunnlar och grottor?

Jätten Evlack fördrevs från sin stam. Han var bråkig och intrigant men också farlig. Evlack svor att hämnas men gav sig iväg utan motstånd. Evlack stötte på en stam svartfolk och de sände fem stora krigare emot honom. Evlack tog en trädstam och använde den som påk och gav dem spö!
Svartfolken som aldrig träffat på en jätte trodde att Evlack var en slags krigsgud som nedstigit till världen och började dyrka honom. Evlack tackade och tog emot. Ryktet om krigsguden nådde andra svartfolk som anslöt sig till stammen.
Nu har tiden gått och Evlack tycker det är dags för hämnd.

Rollpersonerna är som alla som har INT förstår jättar och de ska helt enkelt slåss mot horder av svartfolk som kommer farande emot dem och den by de bor i. De som gillar våld och lite hjärna i äventyren borde få sitt lystmäte eller hur?

Katastrof! Stammen rollpersonerna lever i har en talisman som skyddar stammen och är förstås ovärderlig. Den nedrig tjuven har flytt ut i öknen. Efter honom eller henne.
Kanske dags att tala om att rollpersonerna är hajmän?

Illvättarna är på frammarsch, de är många och hotar säkerheten i underjorden. Alver, dvärgar och insektorider måste enas för att stå emot hotet. Det är nu rollpersonerna äntrar spelbordet.
Hindra de olika arméerna att enas, för ni är ett av illvättarns elittrupper som skickas ut innan invasionsstyrkan är redo.