Fortsättninga av Hynsolges hopp
Hjältar och martyrer
Norra Sirigon
Korkurmay Härûn red i täten för kor birincisis (första arméns)mutatawiregemente på Zalim, en mäktig palinorsk stridshäst och samtalade högljutt med discipeln Echotun och yarbay Masih. De var mycket upprymda efter deras lyckosamma skövlande av Thamborg och Balbosa, där de hade omringat städerna innan de otrogna hunnit fly och slaktat varenda man, kvinna och barn de kommit över. Deras egna förluster hade varit försumbara medan de otrogna låg i drivor om tusen bakom den marscherande armén.
Medan den skränande trion red på hade en trupp nidländskt kavalleri upptäckt en hynsolgisk styrka i en liten by en dags marsch från huvudstyrkans förtrupper. Den nidländska styrkan bestod utav 2 kavalleri bin på 120 ryttare vardera och leddes av yarbay Hoshmand, en ivrig fanatiker från en tammuz familj i Khaanikel.
Hoshmand satt av och spanade roat bort mot byn där den hynsolgiska truppen hade befäst sig. -Otrogna hundar , grymtade Hoshmand .Vi skall rida ner dem i profetens namn. Lämna inga levande var hans order. Hela den nidländska truppen stormade mot byn.
Byn Belus
General Klavys Pyrus hade levt en soldats liv och kämpat i många krig och bataljer men generalen visste att denna skulle bli hans viktigaste och troligen sista.
Han hade inte haft mycket tid att förbereda sig på inför det kommande slaget, men hade hunnit dela sin styrka i 2 delar om 120 man. Första kompaniet hade gömt sig i skogspartiet sydväst om byn medan andra kompaniet hade befäst sig i byn med barrikaderade gator. Generalens spejare hade rapporterat om en kavalleristyrka på drygt 300 spjut komma nedför vägen. Oddsen var på generalens sida för nu.
Det verkar som de är på väg nu ,påpekade en råbarkad gardeskapten vid generalens sida, allt medan han tuggade på ett stycke gödrot. Han spottade ut roten ur munnen satte på sig hjälmen drog
sitt svärd. Nidland var här.
Nidlänningarna kom i som i en svärm , utan någon större organisation. De hade ingen fruktan för de otrogna och svepte runt byn i full styrka medan general Pyrus män avvaktade. När nidlänningarna insåg att gatorna inte gick att rida in på satt de av för att storma byn. Det här var bättre än vad hynsolges hjältar hade hoppats på, och när nidlänningarna stormar kommer Pyrus bågskyttar fram ur fönster och från tak och lägger en stadig våg av pilar i nidlänningarnas led. Innan Hoshmand hinner reagera har hans män i raseri över de otrognas fräckhet börjat klättra över barrikaden in på byns korsgata där de möts av ytterligare en våg från de pricksäkra bågskyttarna innan de tungt rustade gardisterna anfaller de resterande nidlänningarna.
Utanför byn har yarbay Hoshmand börjat inse att något är galet. Han ska just beordra sina män att dra sig tillbaka när en pil genomborrar hans huvud och Hoshmand skulle slippa att se sina män bli slaktade av det andra kompani som gömt sig i skogen.
De nidländska kavalleriet hade inte en chans mot de tungt rustade och beväpnade gardisterna och inte en enda av dem skulle komma därifrån levande.
Det fanns ingen tid att vila för Pyrus och hans män, vartenda av de stinkande nidingarnas lik skulle gömmas och alla tecken för strid skulle bort. Spejarna hade rapporterat om en enorm här som vällde fram och skulle nå byn under natten eller tidigt nästa dag.
Kung Mefimor IV red i spetsen för sina trupper och var först med att upptäcka den kurir som general Pyrus sänt kvällen innan. Kuriren red upp jämte kungen och försökte ta till orda men faller av utmattning av hästen. Kungen hastade till mannens undsättning och beordrade fram hovhelaren, medan han väntade på helaren hade även baronen av Baldor suttit av och erbjöd kuriren sitt vattenskinn. Efter det att helaren blandat några örter till en mixtur som kuriren sedan fick dricka vaknade han till mer och samlade sig. Rapporten löd; Fientlig styrka om 240 spjut drabbat samman med ers majestäts heliga garde i byn Belus. Fienden nedgjord till sista man med endast 12 lätt sårade i egna ledet. Förbereder försvaret och inväntar ers majestät med resten av trupperna.
Fientliga huvudstyrkan väntas anlända när kuriren når ers majestät.
Må Fingal vara med oss och död åt nidingarna.
Utanför byn Belus
General Pyrus hade nu delat sin styrka i tre delar. 180 man under hans personliga befäl som befäste sig i byn, väl gömda i den till synes övergivna byn. Man hade även bränt några av byggnaderna och hängt upp några nidländska soldatlik på några ladygårdsväggar så det skulle se ut som att den nedgjorda styrkan passerat utan problem. Av dessa 180 man hade 100 man bågar. Sedan hade generalen 2 beridna styrkor om 70 man gömda på vardera sida om byn nästan en fjädringsväg nedströms.
Spänningen var tät i luften när de nidländska förtrupperna närmade sig längs vägen mot byn. Den här gången var det inte lätt rustade spejare som närmade sig byn utan tungt infanteri med minst ett regementes styrka. Den här striden skulle bli en hårdare nöt för general Pyrus och hans män att knäcka!
Nidingarna marscherade på obevekligt mot byn och man kunde höra råa skratt när de såg liken som hängts upp på ladorna. Utan intresse för byn delades truppen i två kolonner på varsin sida om byn.
När kolonnen nästan passerat byn inleder de Pyrus bågskyttar sitt anfall från byn och trupperna intar sina positioner.
Den nidländska befälhavaren som misstar anfallarna för milistrupper och beordrar en bin(bataljon) att jämna byn med marken medan resten av trupperna ska förtsätta framryckningen. Han fruktade korkurmay Härûn och ville inte på något sätt sinka armén.
De nidländska trupperna som utsetts till byn Belus anfall gick i tät formation mot byns södra infart. Stormningen inleddes med att beskjuta byn med bågskyttar och sedan mot barrikaden.
Gardeskapten Wanislan Orona hade befälet över den södra barrikaden och skådade det nidländska stormningen från taket på byns Sammyd tempel. Han skrek inte ut order likt hans antagonist i fiendens led, han visste att hans mannar skulle göra vad som krävdes av dem och alla visste sin plats och uppgift i slaget. De första nidlänningarna hade nått barrikaden och striden rasade.
Medan striderna rasade vid barrikaden hade den nidlädska truppen som fortsatt söderut kommit till skogskanten och nu stormade gardisterna båda flankerna.
Yarbay Sjalli, befälhavare för kor birincisis förtrupp insåg att han gått rakt i en fälla. Han beordrade omedelbart sina trupper att inta formation kirpi , och genast delas truppen upp i üsten(plutonvis) med spjutbärare i cirkel runt bågskyttar och svärdskämpar. Likt en mängd ilskna kirpi(igelkottar) rörde de sig mot skogskanten och drar ut formationen i en typ av linjeformation , allt medan de kungliga hynsolgiska gardisterna svärmar runt dem.
Vid barrikaden hade nidlänningarna forcerat försvaret och striden rasade på gatan och torget. Gardeskapten Orona stred som besatt utanför bytemplet. Han hade mottagit ett hugg i ansiktet och förlorat högra örat och ögat och blodet färgade hans annars blänkande rustning röd. Hans 20 soldater som försvarade templet var alla i efterlivet och den unge kaptenen stred ensam vidare.
Byns torg hade blivit general Pyrus sista ståndpunkt och hans mannar kämpade för kung och fosterland. De höll fortfarande stånd med understöd från deras bågskyttar på taken.
General, skrek en sargad sergeant som kom springande från norra barrikaden. Mer fiender närmar sig norrifrån. Det verkar vara ytterligare en bataljon tungt infanteri med okänt antal kavalleri i understöd. Jag tror vår tid är här general, avslutade sergeanten.
Generalen log varmt till svar.
Vi borde vara hedrade av att fienden tror så högt om oss , Sergeant. De verkar skicka hela nidländska armén mot oss , skrattade han.
Norr om Belus
Korkurmay Härûn och discipel Echotun spanade bort mot byn där striderna rasade och man kunde höra skrik från striderna.
Echotun log bistert
det verkar som att vi äntligen möter otrogna som törs stanna och slåss mot oss korkurmay.
Dårar röt korkurmay Härûn till svar. Krossa dem Masih. För fram Kuzhers heliga masjidghûlhamer och rena de otrogna.
Med nöje svarade Masih. Kuzhers vrede skall drabba de otrogna.
Med ett muller red de mäktiga riddarna mot byn Belus för att föra sin profets ord till de otrogna medan en yar marscherade upp bakom masjidghûlhamerna.
Skogsbrynet i söder
Ingen lyckas för övertaget om den andre och striderna avtar i intensitet. Märkbara förluster hos hynsolgerna bidrar med att de inte vågar sätta in mera anfall. Av de 140 gardister finns 90 kvar i stridbart skick och de slår samman till en styrka. Det enda som hindrar nidlänningarna från att bryta igenom till byn Belus är att de inte känner till styrkan hos de hynsolgiska styrkorna mellan dem och byn. Hade de vetat detta hade de utan större ansträngning kunnat storma byn och komma till sina vapenbröder där hjälp.
I byn Belus
General Pyrus hade gått till motanfall från torget med drygt 60 man och när man när den södra barrikaden och nidlänningarna ligger döda på marken eller flytt finner generalen kapten Orona utanför bytemplet svårt sårad. Man försöker reparera barrikaden hjälpligt men avbryts av en kurir från norra barrikaden som varnar för ett nytt anfall från fienden.
Med mörkret som närmar sig rusar general Pyrus med sina gardister mot norra barrikaden där fienden närmar sig med murbräckor. Gardets bågskyttar fyrar av eldpilar mot fienden men det stora antalet nidlänningar överstiger antalet pilar kvar med många gånger så efter en timmas prövande av försvaret stormade nidlänningarna barrikaderna med stegar.
Samtidigt med stormandet av norra barrikaden bryter masjidghûlhamerna formationen och red
runt där de satt av och stormade den svaga södra barrikaden. Nu anfalls general Pyrus och hans gardister från båda hållen av en övermäktig fiende.
Mörkret hade nu intagit scenen och det enda man kunde se var de delar av byn som var satta i brand.
I söder kämpade den svårt skadade kapten Orona med ett ynka 20 tal gardister mot 150 nidländska ordensriddare medan general Pyrus kämpade med 80 talet gardister i norra delen av byn mot en massiv styrka på 500 man. Oddsen var minst sagt dåliga.
Just som den södra barrikaden skulle falla föll de 90 kavallerister ,som gjort livet surt för de kvarvarande nidlänningarna i skogsbrynet i söder, i ryggen på masjidghûlhamerna och bryter sig in i byn. Halva den nyanlända styrkan rusar till general Pyrus hjälp vid norra barrikaden medan övriga stödjer försvaret under kapten Orona.
Illa brända av de stridsvana gardisterna drar sig nidlänningarna tillbaka för natten.