Slättebo-Philmark kampanj

Har du något äventyr som ligger och dammar? Dela gärna med dig!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9319
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev: 2024-12-16 22:22
Lite osäker på vad du menar här? På min kladdkarta har de flesta baronat kring sjön Kvarken strandlinje dit men du tänker alltså att de inte har rätt att använda den, eller? Det går i så fall säkert att förklara på något sätt men låter kanske lite konstigt. Vattenvägar och tillgång till dessa borde rimligtvis styra var många bosättningar uppstått. Kartan går ju också att ändra.
Jag tänker att de har rätt att använda dem och därför har lagt bosättningar där. Dvs. Vi borde skapa bosättningar vid strandkanten.

Sedan var det bara en lösryckt ide om att Joms inte har gräns som låter dem komma åt Kvarken utan att Splintersköld med Vede baronat stängt av den gränsen. Vedes gräns flyttas i så fall. Det var bara en ide.
Då är jag med. Det fungerar vilket som, men nu verkar du ju bestämt att baronatet Billevad har en by vid namn Jomsby vid sjön så då ändrar vi inget.
Jeb skrev:
Angående Oberga kloster. Vilken orden det tillhör får du välja utifrån din kampanj. Hittils har ingen orden skapats som tar sitt namn efter S:t Munde men det går ju att göra. Eventuellt så finns det ingen särskild orden för just detta helgon utan klostret tillhör en relativt neutral orden som särskilt vördar S:t Munde, förslagsvis S:t Dericus Orden som är tänkt som en slags grundorden varifrån andra ordnar har utvecklats.

Munkväsendet och de olika ordnarna inom den aidniska grenen av LV är tyvärr inte färdigutvecklade men det gör det också möjligt att vara lite kreativ. :wink:
Vi har ältat detta tidigare, men som du säger aldrig riktigt kommit fram till vad det ska vara. För min del spelar det mindre roll. En "vanlig" munkorder ska det vara iallafall. Du är bäst på dem, så kör på vad du anser passar, så anpassar jag texten. Bara det inte är samma som Guldberga. Det vore lite kaka på kaka.
Gullberga kloster tillhör en av de vanligaste och största ordnarna, S:t Andamis Orden, så då passar den dåligt. S:t Dericusklostret i Philmark och Medeaut kloster som dels tillhör, dels är kopplat till, S:t Dericus Orden som är den andra vanligaste orden passar då också dåligt. Bäst tycker jag egentligen S:t Arrfols Orden passar för Oberga kloster eftersom det finns viss koppling till magi i området. Arrfolbröderna har kunskap om magi men inte i magi. De studerar och söker insikt i hur magi och religion fungerar samman. De är även ganska stränga och asketiska vilket kan passa lite med det du skrivit om Oberga kloster och den hårda fostringen där. S:t Arrfols Orden är dock en ganska outvecklat orden och det lilla som är skrivet om den säger egentligen inte så mycket, men det gör den också utvecklingsbar.

En orden som faktisk har kunskap i magi är den lilla Luciterorden men den passar inte för Oberga kloster tycker jag.

Om vi gör Oberga kloster till en plats där det finns kunskap om magi (och tillhöra S:t Arrfols Orden) kan denna då tänkas bli intressant som ett mål för RP att besöka i eventuellt andra sammanhang också. Nu hänger väl Oberga samman med din äventyrskampanj "Demoner i Ohmskogen" (min arbetstitel när jag wikifierar material :wink: ) men i andra scenarier kanske klostret inte nödvändigtvis brinner ner så som det väl gjorde i ditt spel?

Eventuellt kan Oberga kloster tillhöra S:t Kefims Orden som ägnar sig åt att hjälpa de svaga i samhället. En orden som borde vara ganska vanlig och även anpassningsbar.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9319
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev: 2024-12-17 17:26 Jag slår till på lite förslag till byar.

...
Mycket bra. Jag sätter ut på kartan.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9319
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Några årtal från källor och vidareutvecklingar på forumet, både i den här tråden och andra. Egentligen är de mest tänkt för att reda ut geografi och fastställa namn (där ett fåtal är nyskapelser).

Slättebos historia
  • 55 f.O.
    Kungariket Zorakin upprättas. Södra delen av dagens Slättebo ingår i hertigdömet Dreverike, den norra delen görs till det självständiga markgrevskapet Junemark. I det som kommer bli Slättebo upprättas grevskapet Slätte under greve Rober Borvix. Markgreve av Junemark blir Ervin Axman.


    126 e.O.
    Torilskogen invaderas av svartfolk. För att säkra området görs den delen av Slättebo som ingår i Dreverike till de två självständiga markgrevskapen Slättemark (dagens grevskap Stirpaz) och Skogmark. Markgreve av Slättemark blir Baldvin Borvix som tidigare varit greve av Slätte. Markgreve av Skogmark blir Ervian Orkhugg.

    284/292 e.O. (de lärde tvistas om årtalet)
    Zorakiska inbördeskriget, även kallad Brödrakriget eller Tronföljdskriget, bryter ut. Konflikten hänger till stor del samman med Stora Schismen och splittringen av Lysande Vägen.

    296 e.O.
    Borodrik II av Zorakin dör under oklara omständigheter. Iberiko Bastarden kröns till ny kung. Han slår samman markgrevskapen Junemark, Skogmark och Slättemark till hertigdömet Slättebo. Kagnus Kaltenban utses till hertig som tack för sin lojalitet under det pågående kriget. Junemark kvarstår formellt som markgrevskap under familjen Axman men underläggs hertigen. Skogmark blir ett grevskap men kvarstår under familjen Orkhugg. Slättemark döps om till grevskapet Stirpaz och familjen Borvix avsätts. Ny greve av Stirpaz blir Merovald Stupenstaal.

    308 e.O.
    Iberiko Bastarden avsätt till fördel för sin bror Valien IV och inbördeskriget är över. Kagnus Kaltenban avsätt som hertig av Slättebo. Ny hertig blir Arvian Borvix, den tidigare avsatte markgreven av Slättemark. Merovald Stupenstaal avsätts som greve av Stirpaz och ny greve blir Endrik Splintersköld. Gardigolf Axman sitter kvar som markgreve av Junemark. Stygmund Orkhugg sitter kvar som greve av Skogmark.

    392 e.O.
    Hertig Obrian Borvix stupar i Sjöslaget vid Selim utan arvingar. Ny hertig av Slättebo blir William Stirzberg, en baron från Dreverike. Han gifter sig med den tidigare hertigens änka, Selinda Rosesköld. Familjen Borvix tidigare huvudsäte Stirpazklyfte övertas av Solorden. Den nya hertigens huvudsäte blir borgen Stirzberget.

    484 e.O.
    Invasionen av Philmark och Belägringen av Fil-Tofia. Philmark och Slättebo drabbas av först en mystisk sjukdom och sen av invaderande svartfolk. Försvaret av Philmark bryter samman men i Slättebo lyckas många retirera till Fil-Tofia. Staden belägras och är nära att falla. Tack vare hertig Anvil Stirzbergs hustru Fru Brigantia den synske lyckas man dock undvika katastrofen. När så både kung Vidar III av Kardien och kung Ragnvald den sköne av Zorakin kommer till undsättning kan svartfolken drivas tillbaka. Bland de många döda är hertig Hakon Langel av Philmark och greve Velmund Orkhugg av Skogmark, båda utan arvingar. Ny hertig av Pilmark blir Bovian Dagge och ny greve av Skogmark blir Alrik Korp (anfader till de så kallade Nordkorparna). Den nya hertigen av Philmarks huvudsäte blir borgen Gryningsvattnet.
Tänker att historien kan postas i wikiartikeln, och även där byggas på.

EDIT: Lade till några namn.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 735
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Gullberga kloster tillhör en av de vanligaste och största ordnarna, S:t Andamis Orden, så då passar den dåligt. S:t Dericusklostret i Philmark och Medeaut kloster som dels tillhör, dels är kopplat till, S:t Dericus Orden som är den andra vanligaste orden passar då också dåligt. Bäst tycker jag egentligen S:t Arrfols Orden passar för Oberga kloster eftersom det finns viss koppling till magi i området. Arrfolbröderna har kunskap om magi men inte i magi. De studerar och söker insikt i hur magi och religion fungerar samman. De är även ganska stränga och asketiska vilket kan passa lite med det du skrivit om Oberga kloster och den hårda fostringen där. S:t Arrfols Orden är dock en ganska outvecklat orden och det lilla som är skrivet om den säger egentligen inte så mycket, men det gör den också utvecklingsbar.

En orden som faktisk har kunskap i magi är den lilla Luciterorden men den passar inte för Oberga kloster tycker jag.

Om vi gör Oberga kloster till en plats där det finns kunskap om magi (och tillhöra S:t Arrfols Orden) kan denna då tänkas bli intressant som ett mål för RP att besöka i eventuellt andra sammanhang också. Nu hänger väl Oberga samman med din äventyrskampanj "Demoner i Ohmskogen" (min arbetstitel när jag wikifierar material :wink: ) men i andra scenarier kanske klostret inte nödvändigtvis brinner ner så som det väl gjorde i ditt spel?

Eventuellt kan Oberga kloster tillhöra S:t Kefims Orden som ägnar sig åt att hjälpa de svaga i samhället. En orden som borde vara ganska vanlig och även anpassningsbar.
Demoner i Ohmskogen" (min arbetstitel när jag wikifierar material :wink:
Det kommer mer i den frågan senare. Spelare lurar i varje hörn... Titeln funkar fint, dock.

Jag tycker nog att vi kör på S:t Arrfols Orden. (som vi kanske ska utveckla lite) Det passar ju som du säger bra. Ger även en koppling till Guldberga kloster. Deras magiska bibliotek är en infallsvinkel att utveckla. Varför finns ett kloster (Oberga) helgat S:t Arrfols Orden i närheten av en maginod och sedan är det Guldberga som knyter samman magi och religion? Sedan behöver vi absolut inte bränna klostret. Det räcker med branden i Skoften och Björnväggen. Hur som helst. Detta blir den nya texten:

Oberga kloster
Solkloster beläget i baronatet Norra Toril

I Baronatet Norra Toril har ätten Glave sedan lång tid styrt. Ätten har inte aldrig varit utmärkande religiös och mest ägnat sig åt världsliga ting. Under Belägringen av Phil-Tofie stred Riddar Valrod Glave och hans bror Baron Colm Glave bland de Zorakiska riddarna. De överlevde båda striderna och efteråt hölls en segerfest på Glavarnas sätesgård Wittskölve vid sjön Witten. Baron Colm prisade högljutt sin brors mäktiga svärdsarm och menade att utan honom hade hela Zorakin fallit. Riddar Valrod återbördade inte lovorden utan föll på knä och tackade Etin för segern. Valrod lovade också att han skulle bygga ett tempel till Etins ära. För att det var det rätta att göra. Baronen blev ursinnig och kastade ut sin bror och hans hela följe. Bröderna talade aldrig med varandra efter det. Det försvårade kontakterna inom ätten Glave. På Räcknäs gård styrde vid tiden brödernas kusin Fru Nelinda Glave. Hon var den som båda bröder i ungdomen haft ett mycket gott öga till, ett annat trätoämne mellan dem. Hon blev den som nu klev fram som ätten Glaves nya talesperson och försökte mäkla fred mellan bröderna. Fru Nelinda skrev till bontisâtet i Fil-Tofia och bad dem om råd. Det fick Baron Colm reda på och såg hennes kontakt med bontisâtet som att hon tog Valrods sida. Han blev så rasande att han dog av slaganfall. Riddar Valrod sörjde sin bror tillsammans med Fru Nelinda och de båda bad till Etin om att förlåta baronen. Fru Nelinda berättade för Valrod att under bönen såg hon hur Etin öppnade dörrarna till ett kloster i Norra Toril och gav nycklarna till Valrod. De var övertygade om att detta var tydliga tecken och byggandet av klostret började året därpå.

Klostret fick ligga vid byn Oberga vid sjön Wittens mest sydliga strand. Det stod klart 498 e.O. och var ett flertal byggnader i trä. Bontisâtet utsåg Riddar Valrod till dess förste prior på inrådan av Fru Nelinda, som var den som finansierat bygget. Då riddaren som nybliven prior inte längre kunde efterträda sin bror som baron tog sig kusinen Nelinda i egenskap av äldsta släkting sig an uppdraget. Hon flyttar Glaveättens sätesgård till sitt egna Räcknas och gör Wittskölve till sommarresidens efter att Valrod skänkt henna alla sina världsliga egendomar. Exarken och senare helgonet Yrban viger klostret åt S:t Arrfols Orden, en sträng orden som även studerar magi. Vilket är lite ovanligt då det inte är en av de större solmunkordnarna. Ingen reflekterar över detta utan att man nöjer sig med att ha ett kloster i närheten. Bontisâtet har fått nys om att det finns en maginod i området och tillsätter ordern för att låta dem ha översikt på nodens besökare samt eventuella förändringar. Med tiden faller detta uppdrag i glömska och nu är ordern mest till namn och tempelregler S:t Arrfols.
Klostret bedriver odlingar och fiskar i Witten och Kvarken. Man tar sig också an, som enda tempel i Norra Toril alla de uppgifter som bytemplen har i andra baronat. Munkarna på Oberga kloster kommer dit som barn och ansluter till andra ordnar inom Lysande Vägen när vuxen ålder uppnåtts. Oberga fostrar unga munkagossar och skolar dem hårt i Etins tukt och förmaning. Priorena har genom åren ansett att med disciplin i tro och kropp blir man sund och Etin trogen. De pojkar som växer upp innanför Obergas väggar lär sig veta hut i tidig ålder och flera av dem har i senare ålder vittnat om hemska förhållanden vid klostret.

Sedan klostret byggdes har det moderniserats och förstärkts. Det består idag av flera stora stenbyggnader omgärdade av murar. En tempeldel som är öppen för almänheten, men resten av byggnaden är helt tillsluten. Man odlar sin egen mat och är i det mesta helt självförsörjande. Tempelskatten låter Oberga inhandla sådan man nödvändigt behöver, men i övrigt sker ingen handel med omvärlden. Templet går att nå via byn Oberga eller båt över Witten. Oberga by som ligger intill har egen brygga och två fiskelag vars båtar hyrs när man behöver frakta något eller någon. Prominenta gäster tas emot i templet. Deras följen får snällt inkvartera sig i byns värdshus.

Fader Valfrak Glave

Nuvarande prior är fader Valfrak Glave. Han är den tredje Glaven som är prior sedan starten. Valfrak är känd för att stå väldigt nära sin ätt och lägger sig ofta i den världsliga politiken om de rör ätten. Prioren känns lätt igen på sitt kala huvud och hans vänstra arm som är deformerad efter ett tidigare illa läkt benbrott. Dédo Valfrak har på ålders höst blivit anklagad av flera tidigare munkgossar att han inte gör något åt de hårda förhållanden som gossarna lever under på Oberga. Stryk, hot och därtill otukt sägs förekomma innanför murarna. Bontisâtet i Fil-Tofia har tillsatt en utredning, men den har ännu inte funnit någon sanning i anklagelserna. Riark Urban Kletting, som passande nog kommer från Räcknäsområdet leder utredningen, men för hans bekvämlighets skull bor han på Wittskölve gods under tiden den pågår.
Då är jag med. Det fungerar vilket som, men nu verkar du ju bestämt att baronatet Billevad har en by vid namn Jomsby vid sjön så då ändrar vi inget.
Du är snäll som låter mig bestämma. Finns inga anmärkningar på byarna tycker jag att vi slänger in dem.
Några årtal från källor och vidareutvecklingar på forumet, både i den här tråden och andra. Egentligen är de mest tänkt för att reda ut geografi och fastställa namn (där ett fåtal är nyskapelser).

Slättebos historia
55 f.O.
Kungariket Zorakin upprättas. Södra delen av dagens Slättebo ingår i hertigdömet Dreverike, den norra delen görs till det självständiga markgrevskapet Junemark. I det som kommer bli Slättebo upprättas grevskapet Slätte under greve Rober Borvix. Markgreve av Junemark blir Ervin Axman.


126 e.O.
Torilskogen invaderas av svartfolk. För att säkra området görs den delen av Slättebo som ingår i Dreverike till de två självständiga markgrevskapen Slättemark (dagens grevskap Stirpaz) och Skogmark. Markgreve av Slättemark blir Baldvin Borvix som tidigare varit greve av Slätte. Markgreve av Skogmark blir Ervian Orkhugg.

284/292 e.O. (de lärde tvistas om årtalet)
Zorakiska inbördeskriget, även kallad Brödrakriget eller Tronföljdskriget, bryter ut. Konflikten hänger till stor del samman med Stora Schismen och splittringen av Lysande Vägen.

296 e.O.
Borodrik II av Zorakin dör under oklara omständigheter. Iberiko Bastarden kröns till ny kung. Han slår samman markgrevskapen Junemark, Skogmark och Slättemark till hertigdömet Slättebo. Kagnus Kaltenban utses till hertig som tack för sin lojalitet under det pågående kriget. Junemark kvarstår formellt som markgrevskap under familjen Axman men underläggs hertigen. Skogmark blir ett grevskap men kvarstår under familjen Orkhugg. Slättemark döps om till grevskapet Stirpaz och familjen Borvix avsätts. Ny greve av Stirpaz blir Merovald Stupenstaal.

308 e.O.
Iberiko Bastarden avsätt till fördel för sin bror Valien IV och inbördeskriget är över. Kagnus Kaltenban avsätt som hertig av Slättebo. Ny hertig blir Arvian Borvix, den tidigare avsatte markgreven av Slättemark. Merovald Stupenstaal avsätts som greve av Stirpaz och ny greve blir Endrik Splintersköld. Gardigolf Axman sitter kvar som markgreve av Junemark. Stygmund Orkhugg sitter kvar som greve av Skogmark.

392 e.O.
Hertig Obrian Borvix stupar i Sjöslaget vid Selim utan arvingar. Ny hertig av Slättebo blir William Stirzberg, en baron från Dreverike. Han gifter sig med den tidigare hertigens änka, Selinda Rosesköld. Familjen Borvix tidigare huvudsäte Stirpazklyfte övertas av Solorden. Den nya hertigens huvudsäte blir borgen Stirzberget.

484 e.O.
Invasionen av Philmark och Belägringen av Fil-Tofia. Philmark och Slättebo drabbas av först en mystisk sjukdom och sen av invaderande svartfolk. Försvaret av Philmark bryter samman men i Slättebo lyckas många retirera till Fil-Tofia. Staden belägras och är nära att falla. Tack vare hertig Anvil Stirzbergs hustru Fru Brigantia den synske lyckas man dock undvika katastrofen. När så både kung Vidar III av Kardien och kung Ragnvald den sköne av Zorakin kommer till undsättning kan svartfolken drivas tillbaka. Bland de många döda är hertig Hakon Langel av Philmark och greve Velmund Orkhugg av Skogmark, båda utan arvingar. Ny hertig av Pilmark blir Bovian Dagge och ny greve av Skogmark blir Alrik Korp (anfader till de så kallade Nordkorparna). Den nya hertigen av Philmarks huvudsäte blir borgen Gryningsvattnet.
Tänker att historien kan postas i wikiartikeln, och även där byggas på.

EDIT: Lade till några namn.
Jättebra! Ger ytterligare kött på Slättebos numer allt fetare ben.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9319
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev: 2024-12-18 23:11
Demoner i Ohmskogen" (min arbetstitel när jag wikifierar material :wink:
Det kommer mer i den frågan senare. Spelare lurar i varje hörn... Titeln funkar fint, dock.
Bra. Om något rörande kampanjen bör eller inte bör stå i wikin kan vi diskutera det privat. Just nu är det bara länkar till postade inlägg på forumet.
Jeb skrev:Jag tycker nog att vi kör på S:t Arrfols Orden. (som vi kanske ska utveckla lite) Det passar ju som du säger bra. Ger även en koppling till Guldberga kloster. Deras magiska bibliotek är en infallsvinkel att utveckla. Varför finns ett kloster (Oberga) helgat S:t Arrfols Orden i närheten av en maginod och sedan är det Guldberga som knyter samman magi och religion? Sedan behöver vi absolut inte bränna klostret. Det räcker med branden i Skoften och Björnväggen. Hur som helst. Detta blir den nya texten:

Oberga kloster
Solkloster beläget i baronatet Norra Toril

I Baronatet Norra Toril har ...
Då blir det S:t Arrfols Orden. Skriver in det, och den nya texten, i wikin.

Förhållandet de två klostren emellan är intressant. Gullberga också särskilt då det grundades i sviterna efter Stora Schismen där magins roll var kärnpunkten, och det direkt påföljande Zorakiska inbördeskriget där olika tronpretendenter stöttade olika syn. S:t Andamis Orden som Gullberga tillhör är enligt det som sagts tänkt vara typisk representativ för den aidniska grenen av LV och på så vis positiv till nyttjande av magi, även om solmunkar inte själva utöver magi. Din baron Björnflod på den tiden (!) stöttade väl den dalkiska grenen och det var i den vevan han inte ville ha klostret på sina ägor om jag förstått det rätt? I dagens Zorakin aksepteras dock den dalkiska grenen av LV även om befolkningen huvudsakligen förljer den aidniska grenen. Hittar inte ordlyden men jag tror Fraxinus skrivit att det var segraren i inbördeskriget, kung Valien IV den store, som slutligen bestämde att båda grenarna skulle vara tillåtna, även om det möjligens var motvilligt.

Relevant kan också vara det att Gullberga kloster är kopplat till bontisâtet i Fil-Tofia men Oberga kloster hamnat i bontisâtet Knepeholm (bontisâten är efter diskussioner i LV-tråden knuten till städer, åtminstonde i Zorakin, och följer således inte alltid civila administrativa gränser). Vem bontisâlen i Knepeholm är vet vi inte, heller inte vad han eventuellt har för agenda...

Jeb skrev:Du är snäll som låter mig bestämma. Finns inga anmärkningar på byarna tycker jag att vi slänger in dem.
:wink: Bra.
Jeb skrev: Jättebra! Ger ytterligare kött på Slättebos numer allt fetare ben.
Tänkte även lägga in diverse årtal från dina texter.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9319
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Snibbens heraldik och ordensdräkter:
S:t Andamis Orden – Andamiterna
Bild
S:t Arrfols Orden – Arrfolbröderna
Bild
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 735
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Bra. Om något rörande kampanjen bör eller inte bör stå i wikin kan vi diskutera det privat. Just nu är det bara länkar till postade inlägg på forumet.
Vi spelar för fullt. Allt som vi tar oss framåt kommer diskussioner föras. Mycket av kampanjen ändras as we go along. Sedan brukar det ändras ytterligare en gång här. :)
Då blir det S:t Arrfols Orden. Skriver in det, och den nya texten, i wikin.

Förhållandet de två klostren emellan är intressant. Gullberga också särskilt då det grundades i sviterna efter Stora Schismen där magins roll var kärnpunkten, och det direkt påföljande Zorakiska inbördeskriget där olika tronpretendenter stöttade olika syn. S:t Andamis Orden som Gullberga tillhör är enligt det som sagts tänkt vara typisk representativ för den aidniska grenen av LV och på så vis positiv till nyttjande av magi, även om solmunkar inte själva utöver magi. Din baron Björnflod på den tiden (!) stöttade väl den dalkiska grenen och det var i den vevan han inte ville ha klostret på sina ägor om jag förstått det rätt? I dagens Zorakin aksepteras dock den dalkiska grenen av LV även om befolkningen huvudsakligen förljer den aidniska grenen. Hittar inte ordlyden men jag tror Fraxinus skrivit att det var segraren i inbördeskriget, kung Valien IV den store, som slutligen bestämde att båda grenarna skulle vara tillåtna, även om det möjligens var motvilligt.

Relevant kan också vara det att Gullberga kloster är kopplat till bontisâtet i Fil-Tofia men Oberga kloster hamnat i bontisâtet Knepeholm (bontisâten är efter diskussioner i LV-tråden knuten till städer, åtminstonde i Zorakin, och följer således inte alltid civila administrativa gränser). Vem bontisâlen i Knepeholm är vet vi inte, heller inte vad han eventuellt har för agenda...
Jag håller med. Valet av ordnar gör båda klostren mer spännande. Vi kan också som du säger ana en skillnad i inställning mellan Knepeholm och FT. Vi får hitta på något fyndigt runt detta. Björnflod var helt emot, då han mycket riktigt var en stödjare av Dalkiska grenen. Sedan har LV redan tidigare förundrats över Björnflods förmåga att överleva. Folket tror att det är en ny baron varje gång den gamle "dör". LV har inte låtit sig luras. De har placerat Gullberga just där det är för att komma nära Björnflod. På högsta nivå (inte allmänt känt) dras kopplingar och teorier till Palinor. Man tror helt enkelt att Björnflod återuppväcks enligt kättiska seder norrifrån. De har rätt att Björnflod inte dör och ersätts, men fel om Palinor.
Tänkte även lägga in diverse årtal från dina texter.
Snyggt.
Snibbens heraldik och ordensdräkter:
Han är jäkligt duktig den där. Hoppas vi ser honom strax igen. FT och Slättebo-Philmark är ju till stor del tre personers verk. Snibben är en del av de tre.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 735
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Ekeslätt
Vassviken. Två långa flytbryggor sträcker sig ut som fingrar från stranden genom höga vassruggar. Vassviken har tillsammans med Vede by den ena av två förtöjningsplatser som lite större fartyg kan lägga till. Byns läge vid Josteflodens inlopp gör också att omlastning av varor från hela Kvarkenområdet sker här. Vassviken är en jämförelsevis stor by som omgärdas av försvarsvallar mot inlandet och ett vakttorn vid Josteflodens strand. Man har även tillsammans med Österslätt en grov kedja som löper över floden där man kan stänga av all framfart om det skulle behövas. Två grävda kanaler löper genom byn mellan floden och sjön och minder båtar och flottar kan segla ända in till det centrala torget. Husen i Vassviken står till stor del på styltor. Nästan varje vår översvämmas byn av smältvatten från bergen och folket tröttnade på våta fötter. Det ser därför lite lustigt ut i torra tider.

Lokal herre är riddaren och lagmannen Heronimus Boffe. Herr Boffe är en barsk men godhjärtad man som anser att lagen är lika för alla. Han går därför till botten med alla fall och utreder dem lika för hög som låg. Det har gjort honom populär bland vanligt folk och en respekterad ledare. Herr Boffe är inkvarterad i en borg vid byns utkant. Borgen är uppförd på en hög grävd kulle och påverkas inte nämnvärt av översvämning. Kullen är byns enda plats där en jordkällare finns. I källarmagasinen förvaras alla varor som kan skadas av solen. Vem som helst får förvara saker här mot en liten avgift. Man för noggrann bok på det som förs in och ut. Magasinen är låsta dygnets alla timmar. Boffes borg är även en plats där landfiskare eller fiskaler som de kallas har en gemensam stuga. Närhelst någon av fiskalerna är i området övernattar de gärna här. Ett varmt mål mat och lite öl finns alltid för dem och över den måltiden delas information om fiskalens resor. Herr Boffe och hans mannar har därför ovanligt god insyn i områdets göromål. Landfiskarna rör sig vida omkring.

Lite tillägg och korrektioner om Ekeslätt. Jag satt och läste genom gamla trådar och hade faktiskt glömt Landfiskalerna.

En annan helt orelaterad sak är öarna väster om Knepeholm. De har mig veterligen inget namn. De har heller ingen tidigare känd innevånare. Jag skulle vilja lägga beslag på dem.

Sedan har vi Kvarkens placering. Varken den eller Witten är officiella sjöar. Jag anser att om vi ska utforska en sammanbindande flod mellan dem och ett utlopp till Jostefloden borde kansk Kvarken flyttas både söderut och aningen horisontellt. Kanske ska hela "lutningen" på sjön spegelvändas?
https://www.erebaltor.se/forum/download ... &mode=view
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 735
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

308 e.O.
Iberiko Bastarden avsätt till fördel för sin bror Valien IV och inbördeskriget är över. Kagnus Kaltenban avsätt som hertig av Slättebo. Ny hertig blir Arvian Borvix, den tidigare avsatte markgreven av Slättemark. Merovald Stupenstaal avsätts som greve av Stirpaz och ny greve blir Endrik Splintersköld. Gardigolf Axman sitter kvar som markgreve av Junemark. Stygmund Orkhugg sitter kvar som greve av Skogmark.
Ätten Kaltenban. Var blev de av sedan? Har du några planer för dem?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9319
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Fritt fram att utveckla.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 735
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Fritt fram att utveckla.
OK

Vad tror du om tidigare poster i tråden? Ekeslätt och Kvarkens position?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9319
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev: 2024-12-25 17:41 Ekeslätt
Vassviken. Två långa flytbryggor sträcker sig ut som fingrar från stranden genom höga vassruggar. Vassviken har tillsammans med Vede by den ena av två förtöjningsplatser som lite större fartyg kan lägga till. Byns läge vid Josteflodens inlopp gör också att omlastning av varor från hela Kvarkenområdet sker här. Vassviken är en jämförelsevis stor by som omgärdas av försvarsvallar mot inlandet och ett vakttorn vid Josteflodens strand. Man har även tillsammans med Österslätt en grov kedja som löper över floden där man kan stänga av all framfart om det skulle behövas. Två grävda kanaler löper genom byn mellan floden och sjön och minder båtar och flottar kan segla ända in till det centrala torget. Husen i Vassviken står till stor del på styltor. Nästan varje vår översvämmas byn av smältvatten från bergen och folket tröttnade på våta fötter. Det ser därför lite lustigt ut i torra tider.
Tycker jag passar bra.
Jeb skrev:Lokal herre är riddaren och lagmannen Heronimus Boffe. Herr Boffe är en barsk men godhjärtad man som anser att lagen är lika för alla. Han går därför till botten med alla fall och utreder dem lika för hög som låg. Det har gjort honom populär bland vanligt folk och en respekterad ledare. Herr Boffe är inkvarterad i en borg vid byns utkant. Borgen är uppförd på en hög grävd kulle och påverkas inte nämnvärt av översvämning. Kullen är byns enda plats där en jordkällare finns. I källarmagasinen förvaras alla varor som kan skadas av solen. Vem som helst får förvara saker här mot en liten avgift. Man för noggrann bok på det som förs in och ut. Magasinen är låsta dygnets alla timmar. Boffes borg är även en plats där landfiskare eller fiskaler som de kallas har en gemensam stuga. Närhelst någon av fiskalerna är i området övernattar de gärna här. Ett varmt mål mat och lite öl finns alltid för dem och över den måltiden delas information om fiskalens resor. Herr Boffe och hans mannar har därför ovanligt god insyn i områdets göromål. Landfiskarna rör sig vida omkring.

Lite tillägg och korrektioner om Ekeslätt. Jag satt och läste genom gamla trådar och hade faktiskt glömt Landfiskalerna.
Vi kan ta upp rättssystenet i Zorakin-tråden och försöka beskriva detta, med inspiration från Kardien. Kanske är Zorakins system inte tvådelad som i Kardien eller så finns det en lokal variant inom raxorernas område? Att en lagman i Zorakin har domarfunktion och en landsfiskal brottsbekämpning tycker jag dock vi spikar, antingen för bara där raxorer lever (som exempelvis häör i Slättbo) eller för hela Zorakin.
Jeb skrev:En annan helt orelaterad sak är öarna väster om Knepeholm. De har mig veterligen inget namn. De har heller ingen tidigare känd innevånare. Jag skulle vilja lägga beslag på dem.
Tror ingen skroivit något om dessa så lägg beslag på dem du. :wink:
Jeb skrev:Sedan har vi Kvarkens placering. Varken den eller Witten är officiella sjöar. Jag anser att om vi ska utforska en sammanbindande flod mellan dem och ett utlopp till Jostefloden borde kansk Kvarken flyttas både söderut och aningen horisontellt. Kanske ska hela "lutningen" på sjön spegelvändas?
https://www.erebaltor.se/forum/download ... &mode=view
Egentligen inget emot detta men tills eventuellt någon på något vis får till att ändra på Spelknepes kartor så kanske vi kan låta texten här i beskrivningen av Slättebo-Philmark kampanj vara lite oklar och på så vis få flodvägarna att rinna så som vi helst vill?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 735
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Tycker jag passar bra.
Spikar vi det.
Vi kan ta upp rättssystenet i Zorakin-tråden och försöka beskriva detta, med inspiration från Kardien. Kanske är Zorakins system inte tvådelad som i Kardien eller så finns det en lokal variant inom raxorernas område? Att en lagman i Zorakin har domarfunktion och en landsfiskal brottsbekämpning tycker jag dock vi spikar, antingen för bara där raxorer lever (som exempelvis häör i Slättbo) eller för hela Zorakin.
Jag kan skriva i morgon, så utvecklar vi ihop.
Tror ingen skroivit något om dessa så lägg beslag på dem du. :wink:
Det ska jag då.
Jeb skrev:Sedan har vi Kvarkens placering. Varken den eller Witten är officiella sjöar. Jag anser att om vi ska utforska en sammanbindande flod mellan dem och ett utlopp till Jostefloden borde kansk Kvarken flyttas både söderut och aningen horisontellt. Kanske ska hela "lutningen" på sjön spegelvändas?
https://www.erebaltor.se/forum/download ... &mode=view
Egentligen inget emot detta men tills eventuellt någon på något vis får till att ändra på Spelknepes kartor så kanske vi kan låta texten här i beskrivningen av Slättebo-Philmark kampanj vara lite oklar och på så vis få flodvägarna att rinna så som vi helst vill?
[/quote]
Inte fullt ut med på vad du menar, men jag tror du anser att vi ska vara vaga och svävande i beskrivningen. Det funkar.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9319
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev: 2025-01-04 20:17 Inte fullt ut med på vad du menar, men jag tror du anser att vi ska vara vaga och svävande i beskrivningen. Det funkar.
Det jag menar, lite otydligt formulerad. :roll:
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 735
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

birkebeineren skrev: 2025-01-05 09:05
Jeb skrev: 2025-01-04 20:17 Inte fullt ut med på vad du menar, men jag tror du anser att vi ska vara vaga och svävande i beskrivningen. Det funkar.
Det jag menar, lite otydligt formulerad. :roll:
Roger!

Jag har läst på lite om feodal rätt nu på morgonen. Det finns intressant att plocka ur, men jag anser att vi ändå kör på:

Landsrätt: Styrs av lokala frälset. De i sin tur lämnar skälva rättskipandet i mindre företeelser till byarnas äldste (Vill helst ha en bättre titel). I baronaten finns även en lagman (frälseperson av baronen eller greven utsedd). Han är den som sköter arvstvister, utnämningar av ämbeten, straff och liknande. På landsbyggden finns även Landsfiskalerna. De lyder under lagmannen, men rör sig fritt över baronatens gränser. Skall de fiska i nytt baronat måste de meddela lokal lagman för att göra så. Fiskalerna tänker jag är trappers/ lagmän/ spioner i ett. Alla är fria män. Jag ska utveckla rollen mer senare.

Stadsrätt: Styrs av stadsrådet. Rättskipandet sköts av stadsvakten. Rådhusrättens administratörer kallas advokater (källorna) och deras tjänster kan köpas av alla. Rådhusrätten beslutar i allt som finns innanför stadens gränser. Lagen reglerar hur man väljer råd och borgmästare och tar upp nya borgare i staden Hur man ska be om en hustru och hur bröllopsfästning ska gå till (när det är lagfört måste man till templet för ytterligare godkännande.) Hur arv ska fördelas. Hur man säljer och köper tomter i staden. Hur man ska bygga boningshus och hemlighus. Hur handel ska gå till. Hur man dömer vid mord, misshandel, våldtäkt och stöld. Om spel och dobbel Varje stad skulle förvara ett handskrivet exemplar av lagen på rådhuset. För att alla skulle veta vad lagen innehöll lästes den upp för alla borgarna varje år vid solens längsta dag.

Kyrkorätt: Styrs av LV. Allt som de kyrkliga avser.

Tror ingen skroivit något om dessa så lägg beslag på dem du. :wink:
Öarna får namnförslagen Salthästarna om inte någon opponerar sig.
Skriv svar