Klomellien

[Torquemada]

Vättarna kan utgöra en permanent stor del av Brikho stad (egna svåråtkomliga kvarter/våningar) och hela tiden stå för intelligentian, även om andra tar makten.

[Torquemada]

MEDIUM – MELORGHS ANDRA STAD

År 207 hittade hisskovitiska prospektörer en rik fyndighet i en dyster och stenig dal i östra Melorgh. Man fann marmor, prydnadsstenar och ädelstenar i mängd och av stor variation. Mercanas handelshus gick in med expertis och startkapital och Melorgh tillhandahöll arbetskraften. Under åren växte en stad fram på bergssidan, och år 610 är den en fjärdedel så stor som moderstaden. Melorghierna ville först inte ha ett eget namn på staden, men det var opraktiskt att två städer bar samma namn, så staden fick namnet ”Melorghium” i betydelsen av ”lilla Melorgh”. Namnet ändrades sedan till Melium, och till sist till det ganska opassande Medium. Nästan från början har medierna känt sig övergivna i sin stad. Inte primärt av sina landsmän, men av sina gudar. Man kände (fullt korrekt) att Puki inte välsignat den nya staden. Dunderugglan syntes inte till, och man började till och med ropa efter Sluggen. Trots detta kämpade man vidare. Det fanns vissa fördelar; Den Stora Sfinxen med sina orakelsvar låg nära, och man slapp åsynen av det kaotiska havet. Förr eller senare skulle deras gudfruktighet belönas och Pukis och gudarnas ögon vändas mot Medium. Man klarade Melorghs Fördärv bättre än moderstaden. De Gyllene Åren (495-522) innebar dock en katastrof; nästan hela staden anslöt sig till rörelsen och tidvis tömdes staden, tvärtemot den Levande Ogims vilja. Man ansåg att den stora vändpunkten äntligen hade kommit och när Ogim dog krossades den mediska viljan totalt. Kynnet blev dystert, bittert och lättretat. Fortfarande väntade man på den stora vändpunkten, men nu vände man sig mot mörkare kulter, eftersom de vanliga gudarna inte svarat på deras böner. Ganska snart uppstod tanken att det var avgörande att bygga imponerande tempel för att bjuda in gudarna. Den eller de storfamiljer som hade de bästa templen och tillbad rätt gudar när vändpunkten kom skulle komma att upphöjas över alla andra, tänkte man.

Nästan alla Mercanas största handelshus finns på plats med kontor i Medium. Mercanierna har en egen stadsdel med handelskontor, pantlånekontor, pengautlåning, allmänna handelsbodar, värdshus, grovslipare (finslipningen av ädelstenarna sker hemma i Mercana), inredningsbyråer (för mediernas tempel), gruvutrustningsförsäljare och ädelstensinköpare. Mercanierna håller sig även med egna vakter och skuldindrivare. Medan staden Melorgh lider under orättvisa handelsavtal med Mercana så befinner sig Medium i en mycket värre sits; nästan hela staden är svårt skuldsatt, ännu mer så efter tempelbyggena. Räntorna är orimligt höga och straffen för uteblivna betalningar hårda. Skulderna går till råga på allt i arv – även ut till sidogrenar av en familj som sysslingar och bryllingar. Mercana har nyligen låtit förstå att åtta år är en bra ålder att börja betala av skulderna, och att alla klarar av en fjorton timmar lång arbetsdag. Dessutom har gruvorna stort behov av små barn som kan kräla genom smala gångar. Under sådana förhållanden är det inte att undra på att många har försökt fly från staden. Mercana har förstås sina egna indrivare och skuldjägare, men man har dessutom slutit en djävulsk pakt med Morgucks lokala präster, vars kult blomstrar. Den som smiter från skulderna riskerar inte bara att förbannas av prästerna, men kan sluta sina dagar på Morgucks allt blodigare altare.

De lokala kulterna har med tiden kommit att skilja sig starkt från de i Melorgh. Varken Aesir, Dunderugglan, Krokodilen eller Saltgudinnan har någon egentlig kult eller tillbedjare. Ogims kult har fallit till endast en tredjedel av befolkningen, och Etins till blott en femtedel. Den Lysande Vägens Kyrka är dessutom svårt trakasserad, då många medier anser att de har en försvagande effekt på staden. Efter mycket grubblande och under stor ångest har Melorghs ledning bestämt sig för en ovanlig åtgård och har vänt sig direkt till Addiaska och bett om riddare till kyrkans beskydd. Kerisgass Ozymandias var över sig av lycka över en sådan begäran, då den ligger helt i linje med hans tänkta utveckling i Klomellien. Tyvärr har både Nadoia och Targos gått honom emot, då de hävdar att alla riddare som kan undvaras från Musselkriget behövs i försvaret mot Brikho. Chansen att permanent stationera etinstrogna riddare inne i en melorghisk stad är dock inte något som Ozymandias tänker låta glida sig ur händerna, så sista ordet är inte sagt i den här frågan.

Stymparsekten har försökt etablera sig i Medium, men har blivit utplånad. Olem har sett ett visst uppsving, men då bara i sin aspekt av frossare. Olem Frossaren tillbeds för att han ska ge de sina mat och låta dem bli lika feta som han. Gudstjänster består av festmåltider som aväts i Olems åsyn. Pukis kult omfattar fortfarande en majoritet av befolkningen, men det är en halvhjärtad och pliktskyldig tillbedjan, då man anser att Puki har svikit staden. Rollen som chefsgud har istället, inte helt oväntat, tagits över av Nargiv. Nargiv, som är en ovanligt välvillig och aktiv halvgud, har förstått att något är fel i Medium, och har försökt leda sin flock tillbaka till den rätta fållan, men hans budskap vantolkas hela tiden av de tvära medierna. När Nargiv viskar: ”Var god mot dina medmänniskor” hör medierna ”Var god mot mediska människor”. När Nargiv förklarar att ”Jag vill inte ha blodsoffer” förvränger hans präster det till ”Nargiv vill ha offer av både kött och blod”. Och om Nargiv försöker trösta sina skrämda tillbedjare genom att säga ”Ni har ingenting att frukta från mig” tolkas det som ”Ni har ingenting att frukta från mig NU, men vänta bara!”.

Två kulter är i stort oförändrade; Gamle Snabbhands och Nerxims. Nerxims ledande präster i Medium är alla nekromantiker, och de bebor hälften av Mediums tio svarta torn. Fyra av de andra tornen innehas av andra magiker, och det tionde är bostad och kontor åt stadens styresman, den av Melorgh utsedde prefekten. Ett stort missförstånd har uppstått då Mercana, Melorgh, Den Lysande Vägens Kyrka och Addiaska tror att rötan i Medium har sin källa i nekromantikernas svarta torn, vilket till största delen är ett falskt rykte. Till viss del har de sig själva att skylla; att utöva nekromanti och omge sig med skelett i ett svart torn är lite som att måla en måltavla på sin egen rygg. Att nekromantikerna dessutom är ganska vresiga och folkilskna av sig har inte hjälpt deras sak det minsta. Översteprästinnan Fran hemma i Melorgh har argumenterat för att hennes trosbröder och systrar är vid sunda vätskor, men hon har avfärdats som partisk. Faktum är att de svarta tornen har en stabiliserande påverkan på staden, då de är nästan de enda som inte står i djup skuld till Mercanas handelshus.

Morgucks och Narkathoths kulter har exploderat i storlek och makt. Morgucks präster offrar nu människor åt sin demongud, öppet inför anhängarna, men dolt inför övriga staden. Offren tas av utfattiga skuldsmitare (som antas ha rymt till Melorgh) och vilsekomna utomstående som ingen saknar. Morguck har tre stora tempel och otaliga altare i Medium. Narkathoth är lite mer diskret och försöker att inte dra uppmärksamheten till sig genom något så flagrant som människooffer, medan man växer till sig i djupen och manar fram demoner och annat otyg.

Mediums tempelbyggande har tagit sig märkliga former. En, två eller tre storfamiljer slår sig samman om att bygga ett tempel, som på grund av tillgången på marmor och ädelstenar som regel blir mycket vackert och påkostat. Medierna lägger också alla resurser de får över efter mercaniernas ockerräntor, över- och underpriser på att försköna sina tempel. Sedan utvidgar de gärna templet med extra kammare och gudabilder. Som ett resultat har flera medier ingenstans kvar att bo, och har måst flytta in i sina tempel. Måltiderna intas framför altaret, hantverk utövas under bön, och om man lyckas smyga in osedd i ett mediskt tempel är det inte ovanligt att hitta sovande medier under altaret. Där rötan gått som längst lever medierna mellan gruva och hemtempel. Templen är väl upplysta och om natten flammar Mediums tempellampor över hela dalen. De flesta hemtempel har en egen framdrömd gud, ofta långt värre än något som melorghierna tidigare hittat på. Ett exmpel är Vendia-Av-Många-Dödar, som tillbeds av fyra storfamiljer (cirka 50 personer) i Medium. Vendia föddes ur en döende flickas feberdrömmar runt år 550. Hon delar tempel med Morguck och Nargiv, men innehar hedersplatsen. Vendia är en naken, mager och benvit kvinna med många armar, med huvudet täckt av en huva. I varje hand håller hon ett mordverktyg, och Vendias enda intresse är att alla som inte tillber henne ska dö en plågsam död, en önskan som hennes tillbedjare har börjat tillmötesgå, så länge de är säkra på att inte åka fast.

Det bor varken svartalfer eller dvärgar i Medium, och vargmännen undviker staden. De enda utsocknes som besöker staden är de hatade mercanierna. Den allmänna vresigheten har under senare halvan av 500-talet övergått i ren misstro mot alla utom den egna familjen och i bästa fall de närmaste grannarna. Det finns fortfarande medier som är ungefär som melorghier i allmänhet (alltså ofarliga knäppgökar enligt deras grannstäder) men de blir färre och färre. Inför hotet av mercanisk skuldindrivning av deras älskade tempeljuveler har medierna börjar stjäla från varandras tempel. Som skydd har nu de flesta tempel massvis med livsfarliga fällor, och det är helt omöjligt att gå in via huvudporten med livet i behåll. Dessutom har man börjat bryta upp gator och gräva hål och bygga murar utanför templen, med resultatet att stora delar av staden är helt oframkomliga för den oinvigde. En del tempel står via hemliga gångar i förbindelse med gruvgångarna. Vissa har till och med flyttat ner i gruvorna.

Allt det här har inte gått obemärkt förbi i Melorgh. En av de första åtgärderna var att skrota varje ansats till självstyrelse. De styrande tjänstemännen från Melorgh får inte stanna i Medium längre än ett år, prefekten undantagen, på det att de inte ska korrumperas själva. Följaktligen har de mycket dålig lokalkännedom, och luras hela tiden av både mercanierna och medierna. Även medierna känner dragningen hem till Stadsklippan, och besöker den åtminstone årligen, och de vill helst bli begravna där. Under sina besök i Melorgh börjar de ofta tillfriskna, och de uppmuntras som regel av avlägsna släktingar att inte återvända till Medium, något som är lättare sagt än gjort för den som är svårt skuldsatt och i värsta fall jagas av Morgucks proselyter. Mot slutet av 500-talet började Melorghs stadsledning uppmuntra den här repatrieringen, och hjälpa till att smuggla ut medier. Efter några årtionden av velande kom sedan Gudarnas Råd till ett drastiskt beslut: Medium för otur med sig! Medium är ont! Ta hem alla våra landsmän till klippans famn! Riv staden! Lägg ut gruvorna på entreprenad, helst till dvärgar eller hamuriter, men även triskier eller orcher är att föredra framför Mercanas översitteri! När Mercana fick höra talas om de här planerna så förklarade man att om Melorgh förverkligade ens den första delen av planen, att plocka hem sina egna landsmän, så skulle man förklara Musselkriget förlorat och tåga med sina härar mot Melorgh och lägga Pukis huvudtempel i grus. Det oavsett om alla skulder betalades och gruvorna sedan donerades till Mercana. Medium med sina kompetenta och hårt arbetande gruvträlar är helt enkelt för lönsamt att ge upp. Melorgh backade, och har nu under stor sorg återgått till att rädda medierna en i taget.

Andra städer har också intresserat sig för Medium. Brikho har skickat iväg några plundringsexpeditioner, och Ransard är medvetet om stadens existens. Staden skyddas bara av en vall av gammalt gruvavfall och en låg stadsmur, och att plundra bara ett enskilt tempel ger stor vinst. Dock tycker ransarderna inte om att tåga alltför långt inåt landet, bort från den säkra flyktvägen via havet, och för en gångs skull är Mercana här till någon nytta för Medium. När man år 580 fick höra att Ransards skepp var i antågande så beordrades större delen av försvaret iväg för att försvara Medium, något som drev den egna befolkningen till vansinne. Den sommaren fick Handelsrådet tillbringa i den ointagliga Basaltborgen, men inte på grund av de plundrande ransarderna, utan på grund av mercaniernas vrede över att ha lämnats oförsvarade.

Medierna klär sig som stadsbor i de gängse svarta kåporna. Man drabbas inte av religiös hysteri och panik lika lätt som hemma i Melorgh, och även om man hela tiden håller utkik efter järtecken så försöker man främst passa in dem i sin väntan på den stora vändpunkten. Eftersom man inte litar på andra medier så skvallrar man inte heller lika mycket. Korab Stenfast har sammanfattat sin syn på Medium så här: ”Tempelbyggande och tempeltjänst är gott och nödvändigt, men det är bara en del av vad det innebär att vara melorghier. En melorghier festar, fastar, dansar, gör bot, spanar efter järtecken, missionerar och bekämpar kättare. Hans eller hennes liv är fyllt av både rädsla och extas, de flyter med i stadens massa, lyssnar på viskningar och rykten, och pendlar mellan hopp och förtvivlan. Vårt liv är fyllt av färger, medan Medium är ohjälpligt grått och svart.”

Platser av intresse i Medium:

DE TRE GROPARNA

Offergropen är ett ständigt pyrande bål av offer till gudarna, ett tecken på Mediums aldrig avtröttnande böner om gudomlig uppmärksamhet. Här offrar medierna allt möjligt, mest ved. Mercanierna bränner avfall här.

Bredvid ligger Monstergropen, där infångade monster förvaras i avbalkningar innan de kan säljas till Mercanas eller Hisskovs arenor. I sällsynta fall använder mercanierna gropen som arena.

Badgropen drar nytta av värmen från Offergropen för att koka och rena vattnet. Även om gropen är mörk, möglig, slemmig, och dyster är det här den enda platsen där medier kan få ett anständigt rituellt renande bad efter arbetsdagen i gruvan.

AVGRUNDEN

Djupt under jord har medierna huggit sig fram till ett väldigt hålrum utan känd nedersta botten. Okända slemmiga monster stryker runt där nere. Mercanierna har förbjudit att gången till Avgrunden täpps till då det verkar finnas gott om rubiner där nere.

[gtjorgo]

Vättarna kan utgöra en permanent stor del av Brikho stad (egna svåråtkomliga kvarter/våningar) och hela tiden stå för intelligentian, även om andra tar makten.

Stämmer överens med min bild

[birkebeineren]

Vättarna kan utgöra en permanent stor del av Brikho stad (egna svåråtkomliga kvarter/våningar) och hela tiden stå för intelligentian, även om andra tar makten.

Stämmer överens med min bild

Har också sett före mig att vättarna håller sig lite avskiljda från övriga svartfolk och en slags fysisk delad stad låter ju då rimligt. Genom intelligens, slughet och organisationsförmåga håller de kontroll på staden och delvis staten Brikho. Staden Brikho var ursprungligen ett gränsfort bygd under Kejsardömet Jorpagnas dagar som sen har modifierats.

Utlovade en text om Mercanas handel med staden O men har inte helt fått ordning på den än. Tills vidare kan jag försöka redogöra för grundtanken, som inte är min utan diskuterades fram av flera helt i forumets början och har byggts på sen.

Inrikespolitisk löser vättarna hur de kan kontrolleras Brikho på två sätt:

1) Genom att alliera sig med vissa svartfolk som i byte mot välsmidda vapen och diverse lyxvaror skyddar vättarna i sin stad gentemot andra svartfolk, lyxvarorna får de från Mercana (se nedan)

2) Genom att försöka leda makthungriga och rovgiriga övriga svartfolk till att bekämpa varandra och inte minst de svartfolk som lever utanför Brikhos gränser.

Utrikespolitisk skyddas vättarna, och hela staten Brikho, av sin kontakt med Mercana. Här står det mystiska specialavtalet vättarna sen 519 eO har med Handelsvägskompaniet i Mercana centralt. Vissa karavaner släpps genom Karkazrapasset och kan handla med staden O. Övriga stater i Klomelliska Unionen vill egentligen inte ha med några svartfolk men Mercana lyckades förhandla fram detta 564 eO och sen har det förblivit så. Hur Addiaska som är Brikhos främsta fiender kunde gå med på detta vet vi inte helt men möjligen var de försvagade efter kriget mot Poane som de erövrade 561 eO. Historien står öppen för vidareutveckling och förklaringar här.


Sen kan det tilläggas att rätt ofta så har vättarna en "kung" som inte nödvändigtvis är vätte. Hovet runt kungen, eller Brikorchen som denne gärna kallas, består dock nästan enbart av vättar även om det heller inte alltid stämmer helt.

Regentlängden ser sen tidigare ut så här:

Brikh (orch) Tros ha vunnit makten med hjälp av den magikyndiga halvorchiskan Luhnfola
Oodrach (orch)
Ylkuur (orch)
Bor (rese) Styrdes dock helt och hållet av sina två rådgivare, vätten Nrig och halvorchen Kalem
Labran (människa)
Galbrock (orch)
Vite Joschogh (orch)
Tamansiros (vätte)
Avenilmek (vätte) Styrde i samråd med den magilliske illusionisten Dolaz
Raukaam (halvorch)
Eokk (orch)
Eokk den större (orch)
Bordrik Gyllenöga (halvvätte)
Luhnogh (orch) Den längst sittande Brikorchen med sina sjutton år mellan 574 och 591 eO
Krimmel (vätte)*
Aghrockh (orch)
Gaaurk (orch) Nuvarande Brikorch, styr i samråd med människan som går under namnet "den Fete"

*Krimmel kan ha varit magikunnig då han ständigt sågs i sällskap med sin tama grävling som han brukade tala med. Grävlingen skulle i så fall ha varit hans familarius.

Och ibland tappar vättarna kontrollen över de övriga svartfolken i Brikho men de har varje gång lyckats återta den, hittils åtminstonde...

[birkebeineren]

MEDIUM – MELORGHS ANDRA STAD

Ser bra ut. Gillar särskilt hur Lysande Vägen involveras. Melorgh har annars känts lite svåranvändbart och inte direkt motverkad lapptäckeskänslan i Ereb. Med lite värdslig maktpolitik (som ju iofs hänger samman med den rätt galna religiösa situationen) passar stadsstaten bättre in med övriga Klomellien, och Ereb. Känns också som ett bra upplägg för att få RP till Melorgh, att på Lysande Vägen eller Addiaskas uppdrag försöka göra något åt de otaliga budbrott som görs inför gudar och offeraltare i staden.

Om Ozymandias och eventuella solriddare i Addiaska skrev jag så här för länge sen:

Angående Solorden i Klomellien har jag följande tankar:

1) Solriddare lever efter en mycket strikt (och något ålderdomlig) ordensregel och är lojala exarkens bud intill döden. Enskilda riddare kan i sällsynta fall låta sig gå andras ärenden i strid med sina order men det med säker vetskap om att Etin och mästarrådet hemma i Skapen kan döma mycket hårt.

2) För att ett priorât skall kunna upprättas behövs dets försörjningsgrundlag i form av eget jordinnehav säkras. Solorden lever inte på lånat silver.

3) Solorden är exarkens svärdsarm och inte kerigassens, vilket dock inte hindrar den senare från att ha viss påverkan inom sitt kerisât. Svärdet kan sägas bli tveeggad för Ozymandias ifall ett kompani solriddare permanent förläggs i Klomellien.

Möjligt scenario:

Kerigass Ozymandias har egna agendor och vill därför inte ha den mäktiga Solorden närvarande i Klomellien. Solriddarna är kända för sin totala lojalitet till exarken och som nästan omöjliga att påverka för andra vare sig det är andliga eller världsliga krafter. Exarken vet, främst genom Ljusa Handen, att Lysande Vägen har allvarliga problem i Klomellien och har länge funderat på att upprätta ett priorât i landet. Ozymandias gör allt för att motverka detta och genom skicklig diplomati (han har magillisk ursprung och är därav en duktig talare) har han än så länge varit framgångsrik. Det han dock inte har kunnat förhindra är att solriddare vid flera tillfällen skickats till Klomellien på specialuppdrag för att ta hand om särskilt allvarliga hot mot de Etinstrogna och själva Lärans grunder – tre gånger för att bekämpa resultaten av olika demonkulters besvärjanden, en gång för att sätta stopp för en lokal addisk adelsman som på eget bevåg utlyst soltåg mot Brikho och två gånger för att ta hand om odöda.
I dagsläget befinner sig en ovanligt stor kontigent solriddare i Addiaska under tillförordnade kaptenen Iboral Tvåbalke av Bråbo.* Han leder en grupp på två banér solriddare (17 riddare och 31 väpnare) från kompaniet i priorât Övre Kardia. De har befunnit sig i Klomellien sen förra våren och deras uppdrag är...

*Tvåbalke var ceremoniledare när Ozymandias tillsattes som kerisgass 602 eO (alla kerisgasser förses med eskort av solriddare på väg från Ekeborg till sitt tilldelade kerisât) och en incident sedan den tiden har satt honom i …

Något att utveckla vidare från?

Om Ozymandias ändå vill ha "solriddare", eller andra riddare, som han själv kan kontrollera så har han förslagsvis en plan om att skapa en egen riddarorden som endast lyder under kerisgassen av Klomellien. En liknande ordning finns i Magilre där Solorden inte har tillträde men i dets ställe har kungen, efter avtal med exarken i Ekeborg, skapat Magilreorden

[Torquemada]

Jo, jag tänkte att Medium skulle innehålla lite mer renodlade ondingar att bita i, då melorghierna mer är knäppa än onda. Sedan gillar jag ju lapptäcket, och alla konflikter det leder till...

Detaljpetande: addisk "adelsman" bör nog ändras till addisk riddare.

Angående Brikho: Vem var boss när man gick med i Unionen?

Driver vättarna gruvdrift? Rakt under Brikho?

Har man några byggnationer i själva passet?

[birkebeineren]

Jo, jag tänkte att Medium skulle innehålla lite mer renodlade ondingar att bita i, då melorghierna mer är knäppa än onda. Sedan gillar jag ju lapptäcket, och alla konflikter det leder till...

Jag gillar också lapptäcket, och att kunna sy samman alla fina bitar. LV är en mycket användbar sytråd.

Detaljpetande: addisk "adelsman" bör nog ändras till addisk riddare.

Kan ändra det. Vad tycker du i övrigt om en plan för Ozymandias om att ordna sig med "egna" riddare?

Angående Brikho: Vem var boss när man gick med i Unionen?

Ser före mig att nordöstra Klomellien fram till då var vildmark bebott av svartfolk och enstaka brikombare (jorisk människofolk som även finns i nordöstra Mercana och norra Sanzas). Likt det Addiaska var nästan obebodd fram till på 400-talet eO och pärlorna upptäcktes där. Kanske Mercana hävdade att området var deras men hade egentligeninte mycket att säga till om. Enligt regentlängden är det tänkt att vättarna på något vis använde sig av orchen Brikh och halvorchiskan Luhnfola (som mycket möjlig egentligen var halvvätte) att sitta på tronen i den nybilda klomelliska Stadsstaten Brikho 564 e.O. Omständigheterna är oklara. Vilka satt egentligen på stadsmästarämbeterna i Mercana det året?

Driver vättarna gruvdrift? Rakt under Brikho?

Vättar kan vara mycket skickliga gruvgrävare enligt källorna så det tänkte jag kan gälla i Brikho. Inte nödvändigtvis direkt under Brikho stad även om det också är en möjlighet men då den ligger nära bergen ser jag före mig förbindelser genom underjorden som står i kontakt med gruvor där. Vättarna kan också ha gruvor i andra delar av staten Brikho och frakta metall därifrån till staden Brikho. Att de försöker koncentrera sin makt i en försvarbar "huvudstad" känns som en förutsättning för deras makt.

Har man några byggnationer i själva passet?

Uppe i själva Karkazrapasset, eller egentligen i en slags sidodal, ligger samhället Ghry Bradkkol (enligt idè härifrån: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 307#p12307) och det är här vättarna tar upp sin tull. Det egenntliga passet är nämligen blockerad. Kommer mer om detta.

[Torquemada]

Ozymandias vill definitivt ha egna riddare, men det är ingen lätt sak. Alla inhemska måste svära absolut lydnad mot regenten (vilket förstås är lite knivigt just nu), och utlänningar brukar snabbt kommenderas dit Addiaska tycker att de behövs bäst. Solriddare skulle inte ta order av honom, så hans bästa alternativ är att bearbeta en av de inhemska riddarordnarna till att vara lojal mot Kyrkan och honom.

Tidigare stadsmästare? Vet ej. Pappa Nusemang kanske.

[gtjorgo]

MEDIUM – MELORGHS ANDRA STAD

År 207 hittade hisskovitiska prospektörer en rik fyndighet i en dyster och stenig dal i östra Melorgh. Man fann marmor, prydnadsstenar och ädelstenar i mängd och av stor variation. Mercanas handelshus gick in med expertis och startkapital och Melorgh tillhandahöll arbetskraften. Under åren växte en stad fram på bergssidan, och år 610 är den en fjärdedel så stor som moderstaden. Melorghierna ville först inte ha ett eget namn på staden, men det var opraktiskt att två städer bar samma namn, så staden fick namnet ”Melorghium” i betydelsen av ”lilla Melorgh”. Namnet ändrades sedan till Melium, och till sist till det ganska opassande Medium. Nästan från början har medierna ( finns det något negativt att folket kan sammanblandas med de historiska Medierna som fanns i övre Mesopotamien under antiken? Jag tycker att det funkar men ställer frågan likt väl:)) känt sig övergivna i sin stad. Inte primärt av sina landsmän, men av sina gudar. Man kände (fullt korrekt) att Puki inte välsignat den nya staden. Dunderugglan syntes inte till, och man började till och med ropa efter Sluggen. Trots detta kämpade man vidare. Det fanns vissa fördelar; Den Stora Sfinxen med sina orakelsvar låg nära, och man slapp åsynen av det kaotiska havet. Förr eller senare skulle deras gudfruktighet belönas och Pukis och gudarnas ögon vändas mot Medium. Man klarade Melorghs Fördärv bättre än moderstaden. De Gyllene Åren (kanske bör här nämnas när dessa är?) innebar dock en katastrof; nästan hela staden anslöt sig till rörelsen och tidvis tömdes staden, tvärtemot den Levande Ogims vilja. Man ansåg att den stora vändpunkten äntligen hade kommit och när Ogim dog krossades den mediska viljan totalt. Kynnet blev dystert, bittert och lättretat. Fortfarande väntade man på den stora vändpunkten, men nu vände man sig mot mörkare kulter, eftersom de vanliga gudarna inte svarat på deras böner. Ganska snart uppstod tanken att det var avgörande att bygga imponerande tempel för att bjuda in gudarna. Den eller de storfamiljer som hade de bästa templen och tillbad rätt gudar när vändpunkten kom skulle komma att upphöjas över alla andra, tänkte man.

Gillar denna mani. Känns väldigt Melorghiskt:)

Nästan alla Mercanas handelshus finns på plats med kontor i Medium. (Hur stor är staden? Om den är så viktig måste den vara väldigt betydelsefull…kan eventuellt ändras till ”..alla Mercanas största handelshus..”?) Mercanierna har en egen stadsdel med handelskontor, pantlånekontor, pengautlåning, allmänna handelsbodar, värdshus, grovslipare (finslipningen av ädelstenarna sker hemma i Mercana), inredningsbyråer (för mediernas tempel), gruvutrustningsförsäljare och ädelstensinköpare. Mercanierna håller sig även med egna vakter och skuldindrivare. Medan staden Melorgh lider under orättvisa handelsavtal med Mercana så befinner sig Medium i en mycket värre sits; nästan hela staden är svårt skuldsatt, ännu mer så efter tempelbyggena. (Mycket bra, fångar både Melorgiernas armod och Mercaniernas skrupellösa kynne) Räntorna är orimligt höga och straffen för uteblivna betalningar hårda. Skulderna går till råga på allt i arv – även ut till sidogrenar av en familj som sysslingar och bryllingar. Mercana har nyligen låtit förstå att åtta år är en bra ålder att börja betala av skulderna, och att alla klarar av en fjorton timmar lång arbetsdag. Dessutom har gruvorna stort behov av små barn som kan kräla genom smala gångar. Under sådana förhållanden är det inte att undra på att många har försökt fly från staden. Mercana har förstås sina egna indrivare och skuldjägare, ( är stadens styrande i maskopi alternativt i händerna på de Mercanska handelshusen?) men man har dessutom slutit en djävulsk pakt med Morgucks lokala präster, vars kult blomstrar. Den som smiter från skulderna riskerar inte bara att förbannas av prästerna, men kan sluta sina dagar på Morgucks allt blodigare altare.

De lokala kulterna har med tiden kommit att skilja sig starkt från de i Melorgh. Varken Aesir, Dunderugglan, Krokodilen eller Saltgudinnan har någon egentlig kult eller tillbedjare. Ogims kult har fallit till endast en tredjedel av befolkningen, och Etins till blott en femtedel. Den Lysande Vägens Kyrka är dessutom svårt trakasserad, då många medier anser att de har en försvagande effekt på staden. Efter mycket grubblande och under stor ångest har Melorghs ledning bestämt sig för en ovanlig åtgård och har vänt sig direkt till Addiaska och bett om riddare till kyrkans beskydd. Kerisgass Ozymandias var över sig av lycka över en sådan begäran, då den ligger helt i linje med hans tänkta utveckling i Klomellien. Tyvärr har både Nadoia och Targos gått honom emot, då de hävdar att alla riddare som kan undvaras från Musselkriget behövs i försvaret mot Brikho. Chansen att permanent stationera etinstrogna riddare inne i en melorghisk stad är dock inte något som Ozymandias tänker låta glida sig ur händerna, så sista ordet är inte sagt i den här frågan.

(Hur skulle Mercana reagera på detta? Kan kriget komma att dra in Melorgh än mer? Spännande utveckling)

Stymparsekten har försökt etablera sig i Medium, men har blivit utplånad. Olem har sett ett visst uppsving, men då bara i sin aspekt av frossare. Olem Frossaren tillbeds för att han ska ge de sina mat och låta dem bli lika feta som han. Gudstjänster består av festmåltider som aväts i Olems åsyn. Pukis kult omfattar fortfarande en majoritet av befolkningen, men det är en halvhjärtad och pliktskyldig tillbedjan, då man anser att Puki har svikit staden. Rollen som chefsgud har istället, inte helt oväntat, tagits över av Nargiv. Nargiv, som är en ovanligt välvillig och aktiv halvgud, har förstått att något är fel i Medium, och har försökt leda sin flock tillbaka till den rätta fållan, men hans budskap vantolkas hela tiden av de tvära medierna. När Nargiv viskar: ”Var god mot dina medmänniskor” hör medierna ”Var god mot mediska människor”. När Nargiv förklarar att ”Jag vill inte ha blodsoffer” förvränger hans präster det till ”Nargiv vill ha offer av både kött och blod”. Och om Nargiv försöker trösta sina skrämda tillbedjare genom att säga ”Ni har ingenting att frukta från mig” tolkas det som ”Ni har ingenting att frukta från mig NU, men vänta bara!”.

(Inte lätt att vara Gud när de med tolkningsföreträde har en agenda:))

Två kulter är i stort oförändrade; Gamle Snabbhands och Nerxims. Nerxims ledande präster i Medium är alla nekromantiker, och de bebor hälften av Mediums tio svarta torn. (Är dessa torn en del av stadsmuren eller är de mer ”små skyskrapor utan större skyddsvärde” som de i Bosza? Lite som små tempel eller ”kvarterslokaler”) Fyra av de andra tornen innehas av andra magiker, och det tionde är bostad och kontor åt stadens styresman, den av Melorgh utsedde prefekten. (Finns det risk för att delar av dessa magiker hänfaller åt Zemnism? Vissgrogrund lär kanske finnas med tanke på vanstyret de ser..) Ett stort missförstånd har uppstått då Mercana, Melorgh, Den Lysande Vägens Kyrka och Addiaska tror att rötan i Medium har sin källa i nekromantikernas svarta torn, vilket till största delen är ett falskt rykte. Till viss del har de sig själva att skylla; att utöva nekromanti och omge sig med skelett i ett svart torn är lite som att måla en måltavla på sin egen rygg. Att nekromantikerna dessutom är ganska vresiga och folkilskna av sig har inte hjälpt deras sak det minsta. Översteprästinnan Fran hemma i Melorgh har argumenterat för att hennes trosbröder och systrar är vid sunda vätskor, men hon har avfärdats som partisk. Faktum är att de svarta tornen har en stabiliserande påverkan på staden, då de är nästan de enda som inte står i djup skuld till Mercanas handelshus. (Detta är ju en intressant twist som kan få ödesdigra konsekvenser.)

Morgucks och Narkathoths kulter har exploderat i storlek och makt. Morgucks präster offrar nu människor åt sin demongud, öppet inför anhängarna, men dolt inför övriga staden. Offren tas av utfattiga skuldsmitare (som antas ha rymt till Melorgh) och vilsekomna utomstående som ingen saknar. Morguck har tre stora tempel (hur stor är staden? Tre låter som mycket men jag kan ju vara ute och cykla) och otaliga altare i Medium. Narkathoth är lite mer diskret och försöker att inte dra uppmärksamheten till sig genom något så flagrant som människooffer, medan man växer till sig i djupen och manar fram demoner och annat otyg.

Mediums tempelbyggande har tagit sig märkliga former. En, två eller tre storfamiljer slår sig samman om att bygga ett tempel, som på grund av tillgången på marmor och ädelstenar som regel blir mycket vackert och påkostat. Medierna lägger också alla resurser de får över efter mercaniernas ockerräntor, över- och underpriser på att försköna sina tempel. Sedan utvidgar de gärna templet med extra kammare och gudabilder. Som ett resultat har flera medier ingenstans kvar att bo, och har måst flytta in i sina tempel. (Gillar detta! Mycket melorghiskt!) Måltiderna intas framför altaret, hantverk utövas under bön, och om man lyckas smyga in osedd i ett mediskt tempel är det inte ovanligt att hitta sovande medier under altaret. Där rötan gått som längst lever medierna mellan gruva och hemtempel. Templen är väl upplysta och om natten flammar Mediums tempellampor över hela dalen. De flesta hemtempel har en egen framdrömd gud, ofta långt värre än något som melorghierna tidigare hittat på. Ett exmpel är Vendia-Av-Många-Dödar, som tillbeds av fyra storfamiljer (cirka 50 personer) i Medium. Vendia föddes ur en döende flickas feberdrömmar runt år 550. Hon delar tempel med Morguck och Nargiv, men innehar hedersplatsen. Vendia är en naken, mager och benvit kvinna med många armar, med huvudet täckt av en huva. I varje hand håller hon ett mordverktyg, och Vendias enda intresse är att alla som inte tillber henne ska dö en plågsam död, en önskan som hennes tillbedjare har börjat tillmötesgå, så länge de är säkra på att inte åka fast.

Det bor varken svartalfer eller dvärgar i Medium, och vargmännen undviker staden. De enda utsocknes som besöker staden är de hatade mercanierna. Den allmänna vresigheten har under senare halvan av 500-talet övergått i ren misstro mot alla utom den egna familjen och i bästa fall de närmaste grannarna. ( mycket bra! Påminner lite om situationen runt gröna zonen i Baghdad när USA och company var där) Det finns fortfarande medier som är ungefär som melorghier i allmänhet (alltså ofarliga knäppgökar enligt deras grannstäder) men de blir färre och färre. Inför hotet av mercanisk skuldindrivning av deras älskade tempeljuveler har medierna börjar stjäla från varandras tempel. Som skydd har nu de flesta tempel massvis med livsfarliga fällor, och det är helt omöjligt att gå in via huvudporten med livet i behåll. Dessutom har man börjat bryta upp gator och gräva hål och bygga murar utanför templen, med resultatet att stora delar av staden är helt oframkomliga för den oinvigde. En del tempel står via hemliga gångar i förbindelse med gruvgångarna. Vissa har till och med flyttat ner i gruvorna.

Allt det här har inte gått obemärkt förbi i Melorgh. En av de första åtgärderna var att skrota varje ansats till självstyrelse. De styrande tjänstemännen från Melorgh får inte stanna i Medium längre än ett år, prefekten undantagen, på det att de inte ska korrumperas själva. Följaktligen har de mycket dålig lokalkännedom, och luras hela tiden av både mercanierna och medierna. Även medierna känner dragningen hem till Stadsklippan, och besöker den åtminstone årligen, och de vill helst bli begravna där. Under sina besök i Melorgh börjar de ofta tillfriskna, och de uppmuntras som regel av avlägsna släktingar att inte återvända till Medium, något som är lättare sagt än gjort för den som är svårt skuldsatt och i värsta fall jagas av Morgucks proselyter. Mot slutet av 500-talet började Melorghs stadsledning uppmuntra den här repatrieringen, och hjälpa till att smuggla ut medier. Efter några årtionden av velande kom sedan Gudarnas Råd till ett drastiskt beslut: Medium för otur med sig! Medium är ont! Ta hem alla våra landsmän till klippans famn! Riv staden! Lägg ut gruvorna på entreprenad, helst till dvärgar eller hamuriter, men även triskier eller orcher är att föredra framför Mercanas översitteri! När Mercana fick höra talas om de här planerna så förklarade man att om Melorgh förverkligade ens den första delen av planen, att plocka hem sina egna landsmän, så skulle man förklara Musselkriget förlorat och tåga med sina härar mot Melorgh och lägga Pukis huvudtempel i grus. (Detta var sannolikt ett tomt hot men säger något om hur betydande Medium ör för vissa av Mercanas handelshus. Bygger ihop melorgh bra med Musselkriget.) Det oavsett om alla skulder betalades och gruvorna sedan donerades till Mercana. Medium med sina kompetenta och hårt arbetande gruvträlar är helt enkelt för lönsamt att ge upp. Melorgh backade, och har nu under stor sorg återgått till att rädda medierna en i taget.

Andra städer har också intresserat sig för Medium. Brikho har skickat iväg några plundringsexpeditioner, och Ransard är medvetet om stadens existens. Staden skyddas bara av en vall av gammalt gruvavfall och en låg stadsmur, och att plundra bara ett enskilt tempel ger stor vinst. Dock tycker ransarderna inte om att tåga alltför långt inåt landet, bort från den säkra flyktvägen via havet, och för en gångs skull är Mercana här till någon nytta för Medium. När man år 580 fick höra att Ransards skepp var i antågande så beordrades större delen av försvaret iväg för att försvara Medium, något som drev den egna befolkningen till vansinne. Den sommaren fick Handelsrådet tillbringa i den ointagliga Basaltborgen, men inte på grund av de plundrande ransarderna, utan på grund av mercaniernas vrede över att ha lämnats oförsvarade. (Kanske Mercana åkte på något svidande nederlag mot Addiaska på grund av detta tilltag med?)

Medierna klär sig som stadsbor i de gängse svarta kåporna. Man drabbas inte av religiös hysteri och panik lika lätt som hemma i Melorgh, och även om man hela tiden håller utkik efter järtecken så försöker man främst passa in dem i sin väntan på den stora vändpunkten. Eftersom man inte litar på andra medier så skvallrar man inte heller lika mycket. Korab Stenfast har sammanfattat sin syn på Medium så här: ”Tempelbyggande och tempeltjänst är gott och nödvändigt, men det är bara en del av vad det innebär att vara melorghier. En melorghier festar, fastar, dansar, gör bot, spanar efter järtecken, missionerar och bekämpar kättare. Hans eller hennes liv är fyllt av både rädsla och extas, de flyter med i stadens massa, lyssnar på viskningar och rykten, och pendlar mellan hopp och förtvivlan. Vårt liv är fyllt av färger, medan Medium är ohjälpligt grått och svart.”

Strålande jobb!:-)

[gtjorgo]

Jo, jag tänkte att Medium skulle innehålla lite mer renodlade ondingar att bita i, då melorghierna mer är knäppa än onda. Sedan gillar jag ju lapptäcket, och alla konflikter det leder till...

Jag gillar också lapptäcket, och att kunna sy samman alla fina bitar. LV är en mycket användbar sytråd.

Klomellien passar ju ovanligt bra som ett ”lapptäcke-light”, det är lite i unionens natur. Melorgh har ju en särprägel men det motsätter inte enligt mig dess förankring i Klomellien. Sytrådar i form av LVs inflytande (eller avsaknad av inflytande), musselkriget och cirkantens härjningar fungerar utmärkt som grund för att odla stadsstatens sammanhang med övriga disparata delar.

Detaljpetande: addisk "adelsman" bör nog ändras till addisk riddare.

Kan ändra det. Vad tycker du i övrigt om en plan för Ozymandias om att ordna sig med "egna" riddare?

Fungerar ju bra med att skapa dynamik kring Addiaskas interna politik. Kan bli mycket intressant!

Angående Brikho: Vem var boss när man gick med i Unionen?

Ser före mig att nordöstra Klomellien fram till då var vildmark bebott av svartfolk och enstaka brikombare (jorisk människofolk som även finns i nordöstra Mercana och norra Sanzas). Likt det Addiaska var nästan obebodd fram till på 400-talet eO och pärlorna upptäcktes där. Kanske Mercana hävdade att området var deras men hade egentligeninte mycket att säga till om. (Stämmer med min bild. Mercana kanske ägde området mest för att Sanzas inte gjorde det. I själva verket var det lite ”mad Max” med självständiga och hårdhudade Brikombarer, vargridande (rider de på något annat?) svartalfsgrupper orchband, dylerstammar och inte minst illsluga vätteklaner. Den makt Mercana på riktigt hade över området lär varit negligerbar…)
Enligt regentlängden är det tänkt att vättarna på något vis använde sig av orchen Brikh och halvorchiskan Luhnfola (som mycket möjlig egentligen var halvvätte) att sitta på tronen i den nybilda klomelliska Stadsstaten Brikho 564 e.O. Omständigheterna är oklara. Vilka satt egentligen på stadsmästarämbeterna i Mercana det året?

Driver vättarna gruvdrift? Rakt under Brikho?

Vättar kan vara mycket skickliga gruvgrävare enligt källorna så det tänkte jag kan gälla i Brikho. Inte nödvändigtvis direkt under Brikho stad även om det också är en möjlighet men då den ligger nära bergen ser jag före mig förbindelser genom underjorden som står i kontakt med gruvor där. Vättarna kan också ha gruvor i andra delar av staten Brikho och frakta metall därifrån till staden Brikho. Att de försöker koncentrera sin makt i en försvarbar "huvudstad" känns som en förutsättning för deras makt.

Funkar för mig. Eventuellt är gruvorna kring Brikho tomma nu men här finns hantverkare och i mångt och mycket den politiska ledningen )

Har man några byggnationer i själva passet?

Uppe i själva Karkazrapasset, eller egentligen i en slags sidodal, ligger samhället Ghry Bradkkol (enligt idè härifrån: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 307#p12307) och det är här vättarna tar upp sin tull. Det egenntliga passet är nämligen blockerad. Kommer mer om detta.

Beroende på hur stark Brikhorchen (med tillhörande uppbackning) är för tillfället så lär detta påverka framkomligheten. Har de styrande starka fiender i Brikhos fraktioner finns säkert risk att dessa spontant börjar ”beskatta” farleden. Detta skulle ju såklart vara väldigt förnedrande för Brikhorchen och dennes falang. Att hålla handelsleden öppen lär vara de ledande fraktioneras huvuduppgift(tillsammans med organisationen kring försvar/plundringar). Att misslyckas med detta kan nog kosta de styrande dyrt.

[Torquemada]

Svartalferna borta i Melorgh har försökt sig på att rida skränkråka - med begränsad framgång.
En och annan fet skränkråka har skymtats.

[Torquemada]

Tack för de snälla orden. Ska försöka trassla ut alla frågetecknen, i oordnad ordning.

De mesopotamiska jepparna hette meder. Medier är television med mera, och sammanblandas svårligen med mina knäppgökar.

Angående ransardernas härjningar och chansen för Addiaska att angripa Mercana: Mercana och Addiaska hade väl fred 580, bara lite gruff, och Addiaska var också tvunget att gardera sig mot ransarderna.

Tornen är mer eller mindre fristående, och inte jättehöga.

Angående Melorghs kontroll över Medium: De melorghiska styrande har inte helt koll på vad som händer i staden, och mercaniernas verksamhet är i stort laglig. De gör sig dock breda och låtsas styra staden.

Morgucks många tempel i en relativt liten stad är helt klart överdrivet. Ungefär som en norrländsk stad som blåser kommunbudgeten på ett skrytbygge för att ”sätta kommunen på kartan”.

Lägger till åren för De Gyllene Åren (495 – 522 i sin bredaste definition).

Ändrar till de största handelshusen. De är där inte för att staden är stor, utan för att den är lönsam.

Nerximiter har visat sig ganska immuna mot zemnismens lockelser – de är ju redan så fruktade som de gärna kan vara. De andra melorghiska magikerna är inte högvilt för zemniterna. De bor avsides och dessutom är de melorghier – och alltså i någon mån troende och därmed kluvna i sin lojalitet.

Mercana menade allvar med att lägga Pukis tempel i ruiner, kanske mindre så med att ge upp Musselkriget. Smaragder bräcker dock musslor varje dag.

Varför intar inte Addiaska helt enkelt Medium och ger Mercana en rejäl penningpungspark? Ett sådant anfall skulle ofrånkomligen leda till en massa döda medier, och förmodligen skulle Melorgh då känna sig tvunget att gå med i kriget på Mercanas sida, och det vet Addiaska. Om Addiaska och Melorgh kunde samordna en invasion/evakuering så skulle det lösa en hel uppsjö problem för bägge parter, men de är helt enkelt inte så samspelta.

Angående addiska riddare i Medium: Mercana och Addiaska är redan i krig, och ingen kommer att erkänna att riddarna kommer på Melorghs inbjudan (Mercana har spioner i Gudarnas Råd men inte i Skuggrådet, som fattade beslutet). Men bra fångat, jag övervägde inte hur mercanierna skulle ställa sig till addiska riddare. Tekniskt sett så styr de ju inte staden. Å ena sidan kanske de vill ta död på krigsfiender, å andra sidan kanske riddarna lyckas övertyga dem om att de är där för att jaga demonkultister (helt sant), ett jobb som mercanierna helst slipper själva. Och varje gruvarbetare som dör på ett altare är förlorade intäkter. Om RP kommer till Medium på Ozymandias uppdrag så blir deras första problem att trassla sig förbi misstänksamma mercanier. Lyckligtvis finns en beprövad metod som ofta funkar på mercanier, inte lika ofta på melorghier, så det har nog betydelse vilken stadsport man väljer…

Korpral: Då ska vi se vad ni har i bagaget… De här silvermynten har Targos bild! Står ni i Addiaskas sold? Följ med här!

Sergeant: Hur var det här då?

RP: Jag ber om ursäkt, herr general, men vi är givetvis inte addiska agenter. Bara se på oss; en trollkarl, en dvärg, en kvinnlig krigare, en alv. Men vi beklagar om vi har råkat komma över FEL sorts silvermynt. Vi undrar om ni skulle kunna göra oss en tjänst och växla den här påsen med silver till RÄTT sorts silvermynt. Vi kommer tillbaka och hämtar mynten nästa vecka… om vi kommer ihåg.

Sergeant: Allt verkar vara i sin ordning här. Korpral, de kan passera!

Korpral: Men sergeant, de kan vara spioner från Addiaska!

Sergeant: Så sant, vi kan aldrig vara nog vaksamma. Korpral, i natt så går du vakt på stadsmuren och ser till så att inga addier slinker in i staden.

[gtjorgo]

Svartalferna borta i Melorgh har försökt sig på att rida skränkråka - med begränsad framgång.
En och annan fet skränkråka har skymtats.

Vargar är ju egentligen ganska resurskrävande och Ishna ganska sparsamt på djurliv så det är utifrån detta jag funderar. Kanske får de en stor del av sin legosoldatssold i mat?

[gtjorgo]

Tack för de snälla orden. Ska försöka trassla ut alla frågetecknen, i oordnad ordning.

De mesopotamiska jepparna hette meder. Medier är television med mera, och sammanblandas svårligen med mina knäppgökar.

Ahh fel av mig! Bortse från den kommentaren:)

Angående ransardernas härjningar och chansen för Addiaska att angripa Mercana: Mercana och Addiaska hade väl fred 580, bara lite gruff, och Addiaska var också tvunget att gardera sig mot ransarderna.

Tornen är mer eller mindre fristående, och inte jättehöga.

Tack för svar!

Angående Melorghs kontroll över Medium: De melorghiska styrande har inte helt koll på vad som händer i staden, och mercaniernas verksamhet är i stort laglig. De gör sig dock breda och låtsas styra staden.

Morgucks många tempel i en relativt liten stad är helt klart överdrivet. Ungefär som en norrländsk stad som blåser kommunbudgeten på ett skrytbygge för att ”sätta kommunen på kartan”.

Det känner man ju igen:-) ”kommunslogans” och ”norra Europas största träbjörn”(sveg). Dessa idiotier stannar nog inte ens häruppe i kalla norr. ”Världens största sfäriska byggnad” hänför nog inte så många som vissa trodde när globfan byggdes . samma sak med turning torso. Tror antalet personer som väljer att starta en ny företagskoncern i Malmö på grund av att man byggt ett höghus som ser ut som en disktrasa man försökt tömma på väta är få :p

Lägger till åren för De Gyllene Åren (495 – 522 i sin bredaste definition).

Ändrar till de största handelshusen. De är där inte för att staden är stor, utan för att den är lönsam.

Nerximiter har visat sig ganska immuna mot zemnismens lockelser – de är ju redan så fruktade som de gärna kan vara. De andra melorghiska magikerna är inte högvilt för zemniterna. De bor avsides och dessutom är de melorghier – och alltså i någon mån troende och därmed kluvna i sin lojalitet.

Detta kanske vi borde skriva in rörande Zemniterna? Att melorgierna är lite svårrekryterade/för kufiska även för dem?

Mercana menade allvar med att lägga Pukis tempel i ruiner, kanske mindre så med att ge upp Musselkriget. Smaragder bräcker dock musslor varje dag.

Sant! Men bräcker de pärlor!? Skämt åsido så besvarade du det jag frågade. Medium är viktigt men inte nog viktigt för att avbryta kriget mot Addiaskas tyrannvälde!

Varför intar inte Addiaska helt enkelt Medium och ger Mercana en rejäl penningpungspark? Ett sådant anfall skulle ofrånkomligen leda till en massa döda medier, och förmodligen skulle Melorgh då känna sig tvunget att gå med i kriget på Mercanas sida, och det vet Addiaska. Om Addiaska och Melorgh kunde samordna en invasion/evakuering så skulle det lösa en hel uppsjö problem för bägge parter, men de är helt enkelt inte så samspelta.

Bra poäng. Att inta en stad gör sig ju inte självt och vad vinner Addiaska? Ytterligare en stad med oregerlig befolkning som vill ha bort dem. Därtill medan man är i krig och resurserna behövs. Långsiktigt samarbete med antingen Melorgh eller Medierna är vägen till inflytande i så fall.

Angående addiska riddare i Medium: Mercana och Addiaska är redan i krig, och ingen kommer att erkänna att riddarna kommer på Melorghs inbjudan (Mercana har spioner i Gudarnas Råd men inte i Skuggrådet, som fattade beslutet). Men bra fångat, jag övervägde inte hur mercanierna skulle ställa sig till addiska riddare. Tekniskt sett så styr de ju inte staden. Å ena sidan kanske de vill ta död på krigsfiender, å andra sidan kanske riddarna lyckas övertyga dem om att de är där för att jaga demonkultister (helt sant), ett jobb som mercanierna helst slipper själva. Och varje gruvarbetare som dör på ett altare är förlorade intäkter. Om RP kommer till Medium på Ozymandias uppdrag så blir deras första problem att trassla sig förbi misstänksamma mercanier. Lyckligtvis finns en beprövad metod som ofta funkar på mercanier, inte lika ofta på melorghier, så det har nog betydelse vilken stadsport man väljer…

Korpral: Då ska vi se vad ni har i bagaget… De här silvermynten har Targos bild! Står ni i Addiaskas sold? Följ med här!

Sergeant: Hur var det här då?

RP: Jag ber om ursäkt, herr general, men vi är givetvis inte addiska agenter. Bara se på oss; en trollkarl, en dvärg, en kvinnlig krigare, en alv. Men vi beklagar om vi har råkat komma över FEL sorts silvermynt. Vi undrar om ni skulle kunna göra oss en tjänst och växla den här påsen med silver till RÄTT sorts silvermynt. Vi kommer tillbaka och hämtar mynten nästa vecka… om vi kommer ihåg.

Sergeant: Allt verkar vara i sin ordning här. Korpral, de kan passera!

Korpral: Men sergeant, de kan vara spioner från Addiaska!

Sergeant: Så sant, vi kan aldrig vara nog vaksamma. Korpral, i natt så går du vakt på stadsmuren och ser till så att inga addier slinker in i staden.

Känns som att just färdigheten Muta är väldigt användbar i nästan hela Klomellien men särskilt i norr:)

[Torquemada]

Disktrasa, ha! Den satte sig i min skalle!

Jag fyller i zemniternas inställning till Melorgh när tillfälle yppar sig någonstans.
Annars är ju Melorgh bra att gömma sig i, bara att dra på sig kåpan.