Jag har lagt upp hyfsat stora bilder, men inte tryckstora mest pga visningsläget på skärm.
Gällande omslaget är jag smickrad, men föredrar galären förutsatt att det inte fanns några upphovsrättsliga problem:)
Yay! Det går framåt
![Smile :)](./images/smilies/icon_smile.gif)
Medvetet undvikit nordöstra hörnet eftersom jag föreställde mig ett område med lite större och rikare peristylhus. Vad tror du om det?Mikael skrev:Då kör vi på Fafnirs bild tycker jag.
Spelknepe, Tyros nordöstra hörn skulle kunna behöva lite mer myller såg jag nu.
Njä, ingen dum tanke men fel placering. Området domineras av armén och husen är i vilket fall för stora. Jag ser peristylpalats i området kring palatset, särskilt norr där om, och jag tycker där finns hus med rätt storlek för det. Gör istället nordöstra området myllrande i stil med resten av den norra halvan av staden. Tyros är så stort att varje liten kvadrat inte kan vara ett hus utan snarare utgör ett kvarter, eller möjligen palats eller peristyl. Upp till SL att avgöra. Skulle därför uppskatta om du myllrade till nordöst.Spelknepe skrev:Medvetet undvikit nordöstra hörnet eftersom jag föreställde mig ett område med lite större och rikare peristylhus. Vad tror du om det?Mikael skrev:Spelknepe, Tyros nordöstra hörn skulle kunna behöva lite mer myller såg jag nu.
SIDA 20osäker på tolaniner/tolaner. Vad gäller var?
SIDA 34"Tyros
TYROS: klippan, kortform för Den Gyllene Klippan
Det gyllene Tyros är Feliciens huvudstad och största stad med ca 42 000? invånare."
Andra raden, vilket språk gäller?
Sista raden, "cirka" används väl aldrig för folkmängd, och varför är det ett frågetecken?
SIDA 48"Småkimzoner, fria men inte nödvändigtvis rika kimzoner, talar huvudsakligen feliciska och har i sitt vardagsliv anammat många joriska och efariska traditioner. Vid högtidliga tillfällen klär de sig dock också i traditionell kimzonsk dräkt och använder mödosamt inövade kimzonska fraser. Vissa tolanska seder har dock även småkimzoner svårt för. Exempelvis varför någon skulle vilja strida sittandes på en häst, släppa in en hund i sitt hus eller undlåta sina barn att lära sig simma."
Den här meningen låter lite konstig. Hur kom tolanska seder plötsligt in i sammanhanget? Kan man omformulera för att få bort "dock"? Jag kom inte på någon bra formulering.
SIDA 86"Många marinkårssoldater har erfarenhet från strider med svartfolk, pirater, skuggalver, fria slavgrupper samt av reguljär krigföring i Efaro."'
Skuggalver, menas blodsalver?
Jag har även lagt till rubrikerna Kimzonsk tatueringstradition och Tolansk tatueringstradition under Kultur efter Arkitektur."I Gerdikkarkipelagen finns en mindre guldfyndighet samt fynd av orpiment, cinnober och den vackra stenen obsidian."
Obsidian är inte en sten, utan en form av vulkaniskt glas. Det är möjligt att invånarna ser den som en sten, dock.
Hittar inte meningen men då tolaner är befolkningsgruppen och tolaniner betyder "livegna tolaner" så borde kanske bara tolaner användas?Rickard skrev:SIDA 5 i dokumentet.osäker på tolaniner/tolaner. Vad gäller var?
Ta bort ca och frågetecknet. Detta har bara råkat följa med från en diskussion om folkmängd.Rickard skrev:SIDA 20"Tyros
TYROS: klippan, kortform för Den Gyllene Klippan
Det gyllene Tyros är Feliciens huvudstad och största stad med ca 42 000? invånare."
Andra raden, vilket språk gäller?
Sista raden, "cirka" används väl aldrig för folkmängd, och varför är det ett frågetecken?
Eftersom tolaner är ett jorisk folkslag så föreslår jag att ordet joriska byts ut med tolanska. Ta sen bort dock i den första meningen så blir det lite bättre flyt i texten.Rickard skrev:SIDA 34"Småkimzoner, fria men inte nödvändigtvis rika kimzoner, talar huvudsakligen feliciska och har i sitt vardagsliv anammat många joriska och efariska traditioner. Vid högtidliga tillfällen klär de sig dock också i traditionell kimzonsk dräkt och använder mödosamt inövade kimzonska fraser. Vissa tolanska seder har dock även småkimzoner svårt för. Exempelvis varför någon skulle vilja strida sittandes på en häst, släppa in en hund i sitt hus eller undlåta sina barn att lära sig simma."
Den här meningen låter lite konstig. Hur kom tolanska seder plötsligt in i sammanhanget? Kan man omformulera för att få bort "dock"? Jag kom inte på någon bra formulering.
Vi diskuterade detta tidigare och kom fram till att använda bara Alver. Några såkallade skuggalver finns inte i projektets Ereb och blodsalverna lever (än så länge) bara i Nargur.Rickard skrev:SIDA 48"Många marinkårssoldater har erfarenhet från strider med svartfolk, pirater, skuggalver, fria slavgrupper samt av reguljär krigföring i Efaro."'
Skuggalver, menas blodsalver?
Skriv bara vacker obsidian.Rickard skrev:SIDA 86"I Gerdikkarkipelagen finns en mindre guldfyndighet samt fynd av orpiment, cinnober och den vackra stenen obsidian."
Obsidian är inte en sten, utan en form av vulkaniskt glas. Det är möjligt att invånarna ser den som en sten, dock.
Bra.Rickard skrev:Jag har även lagt till rubrikerna Kimzonsk tatueringstradition och Tolansk tatueringstradition under Kultur efter Arkitektur.
Oj. Här har jag omedvetet valt maskulint genus. Säkerligen för att jag själv är man. Jag ser inte som otroligt att även kvinnor tatuerar sig. Således bör manbarhet ersättas med ett mer könsneutralt uttryck.Mikael skrev:"En kimzon som når manbarhet förlänes ofta rätten att bära sitt hus vapen i någon form."
Tatuerar inte kvinnor sig?
I Felicien är gillen, på kimzon marzonos, som samlar utövare av samma yrke, delägare i ett skepp eller en vingård, eller medlemmar i samma tolft mycket viktiga i det sociala livet. Varje gille är dedikerat till en viss gudom och bröderna och systrarna möts för att till gudens ära äta och dricka tillsammans. Ibland genomför man också processioner där en avbild av gudomen bärs eller ros på tron.
Även om gillena egentligen inte har ett ekonomiskt syfte bildar de viktiga nätverk och i samband med mötena har mången affär slutits. Fruar får följa med på sina mäns gillesmöten, men inte omvänt. Detta innebär att feliciska män hyser många fantasier och missuppfattningar om vad som försiggår på systragillena (marzanos).
Gillena är kimzonska till sitt ursprung men numera ingår de flesta felicier (tom slavar och livegna bildar gillen) i ett eller flera gillen. Det är dock ovanligt att man är medlem i flera gillen än kanske tre-fyra stycken.
Marzonos och marzanas är långt viktigare i det feliciska samhällslivet än många utomstående betraktare förstår. Kontakterna inom gillena är oerhört viktiga i affärer och politik och är dessutom en av få feliciska institutioner som är öppna för såväl tolaner, geroner som kimzoner.