Ereb Altors Tidslinje

Ereb Altors övergripande historia
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Ereb Altors Tidslinje

Inlägg av Spelknepe »

Förhistorien 10000 – 9000 f.O., tiden för den första konfluxen.
En mängd katastrofer inträffade under den här tiden som har satt spår på Altors yta för all framtid. T.ex. kan man se kratrar vid Kargombergen på Palamux i Trakorien, förstenade skogar och uttorkade havsbottnar är andra fenomen som finns kvar från denna tid. Inga lämningar efter civilisationer från denna tid har någonsin påträffats varför man antar att det inte fanns några. Caranor, silveralvernas flygande ö, skapas. Fokalerslätten i Trakorien uppstod då stormguden Marduk slungade ett eldklot mot det hedniska Woddam för att sätta stopp för wodamiternas demondyrkan.

Alad-arch.
Alad-arch, den redan då kolossala draken, tog sin tillflykt undan naturkatastroferna. Alad-arch flög från drakarnas arkipelag till sin grotta i Edeginbergen för att påbörja sin långa väntan. Under drakarnas, för den här tidsålderns sista storråd, tilldelades han en uppgift, ett uppdrag inför nästa tidsera. Detta hände före den första konfluxen. Efter katastroferna uppstod en ny värld. Gudarna började om på nytt. De första intelligenta varelserna tog sina första vacklande steg.

Stenåldern 9000 – 3500 f.O.
De intelligenta varelserna hade blott rudimentär kunskap om jordbruk och levde företrädesvis som jägare och samlare. Samhällsstrukturer fanns endast på lokal nivå. 5000 f.O. hade alverna ett välutvecklat samhälle i den dela av silverbladsskogen de kallar månskensskogen i Barbia. 4000 f.O. kom människor som levde nära alverna att lära sig om naturen från dessa. Efter detta var människorna tvungna att ständigt försvara sig mot de krigiska svartfolken som dominerade den här tidsperioden på Barbias slätter.

Bronsåldern 3500 – 1534 f.O.
Under denna tid växte tre högkulturer fram, Melukhakulturen, Golwyndakulturen och Yndarkulturen. Endast Golwyndakulturen hade något utbyte med andra kultursfärer nämligen den efaritiska och sydakrogalska. Dessa kontakter drev utvecklingen framåt. Den naturliga politiska enheten var en stad och dess kringliggande landsbygd. I Barbia rådde stridigheter mellan människor och svartfolk. Barbia var ingen utpräglad högkultur.

Barbia.
Barbierna bosatte sig i byar för att kunna försvara sig mot svartfolken som ökade i antal och utveckling. Försvarsanläggningar, organiserade utrensningar, kungar och härförare dök upp. 3000 f.O. Alverna isolerade sig från människorna i skogen där de höll stånd mot svartfolken. 2400 f.O. Byn Babor växte fram. 1500 f.O. barbarerna emigrerar i stora antal till Nargurs skogar vilket leder till att svartfolken breder ut sig ytterligare i Barbia. Emigranterna kom att kallas Howather.

Melukha.
Kulturen var av det harmoniska slaget, stor tonvikt lades på konst av olika slag. Kulturen har ingen egen gruvdriftskonst och har alltid styrts som ett matriarkat. Animismen grundades som magiskola på Melukha. Melukha betyder ”den blomstrande lustgården”.

Golwynda.
Runt Golwyndas sötvattenshav fanns en rik jordbrukskultur. Det sägs att hjälten Palofar lurade vattenguden Enki på ax som gav tredubbel skörd och lyckades på så sätt skapa en högtstående kultur runt sötvattenshavet. De bördiga åkrarna och bronsjutarkonsten gav området en fördel gentemot grannarna. Då området omges av barbarstammar var man tvungen att hålla sig redo för strid. Magiskolorna elementarmagi, mentalism och symbolism grundades här. Golwyndakulturen ägnade sig också åt en hel del spekulativ filosofi.

Yndar.
Ön invaderades av margylerfolket från sydöstra Akrogal. Margylerna startade en högkultur på ön. Matematik och det första skriftspråket härstammar från Yndar. Magiskolorna nekromanti och spiritism sägs också härstamma från Yndar.

Cereval.
Tack vare den mystiska metallen månsilver blomstrade Cerevalalvernas kultur. Man stod över många andra folk, till och med dvärgarna drevs iväg till Grynnerbergen med hjälp av månsilvret. Om månsilvret behållit sina krafter utanför Cereval kunde cerevalalverna mycket väl ha blivigt Erebs herrar. Tragiskt nog för alverna förstödes deras rike av drakar och troll och nuförtiden lever det endast kvar i legender och sägner.

Järnåldern 1534 – 1065 f.O.
1359 f.O. inträffade den andra konfluxen som innebar att ön Drakonia som på den tiden var berolernas hemvist blev utplånad av ett ödlefolk av mystisk härkomst. En mindre istid inträffade på norra Altor. Dvärgarna i Grynnerbergen kunde gjuta järn redan 1700 f.O. men lyckades hålla konsten hemlig. Det var först när en övermodig dvärg vid namn Targald Karskfot försökte inta Krun och blev tillfångatagen och fråntvingad konsten som människorna lärde sig att smida i järn. Kriget kallas järnkriget och ägde rum år 1534 f.O..

Kolonisationstiden 1500 – 1080 f.O.
Sjöfarten hade nu utvecklats så pass mycket att färder över kopparhavet var möjliga. Högkulturerna som börjat bli överbefolkade började sprida sig över Ereb. Alver från Melukha bosatte sig vid den här tiden i Sivoa på nordvästra Samkarna samtidigt som ett folk från regnskogarna i söder koloniserade Morelvidyn. Folket hade drivigts från sin ursprungliga hemvist av efariter som tagigt över ormsjöns stränder. Den forna golwyndakulturens tre delar gick skilda vägar. Alla de tre delarna låg runt sötvattenshavet.

Monturerna.
Runt år 1300 f.O. upptäcker krunska sjöfarare Monturerna. 1117 bröt sig dock Monturerna loss från Kruns grepp.

Torshem.
1500 f.O. upptäcker howatherna Torshem och slår sig ner där.

Furgia och Yndar.
Furgia var hela tiden tvungna att försvara sig mot margylerna från Yndar som slutligen tog över hela södra Akrogal och därmed även Furgia som de kom att behärska fram till 800 f.O. Furgia var den akrogalska delen av Golwyndakulturens områden.

Sombatze och Efaro.
Sombatze i norra Soluna levde ett fredlig liv med undantag av strider med stammar från Efaro. De två kulturerna blandades och kom att präglas av mystik och religion.

Krun och Hynsolge.
Krun upplevde en guldålder efter att man lärt sig järnsmidets konst av dvärgarna och expanderade västerut. Riken som Berendien och Erebos föddes. Kolonisatörerna nådde så långt som till Aidnehalvön och Kopparhavets nordkust. Krunerna tog vidare över dagens Nidland och gjorde det till en koloni med namnet Lasutyp. En fred hade slutits med barbarer från norr som fått Hynsolge till skänks. 1300 - 1200 f.O. betraktades Jorpagna som en integrerad del av Krun då man hade flera städer på dess kust. I järnkriget mot dvärgarna hade krunerna slutit en allians med hynerna, ett barbarfolk från norr om Grynnerbergen vid Masevabuktens strand. Som tack för hjälpen i kriget fick de till skänks ett glesbefolkat område av Krun som kom att kallas Hynsolge vilket betyder ”hynernas jord”. Under flera hundra år levde man i fred men barbarblodet fanns kvar och slutligen bröt ett krig ut 1080 – 1065 f.O. Kriget markerar början på härarnas tid. Dvärgriket i Grynnerbergen hade nu minskat då många dvärgar utvandrat till lugnare trakter. Ungefär 1100 f.O. uppstod stora spänningar mellan Hynsolge och Krun.

Jorduashur.
Kring 1500-talets början kom dvärgar till området, de lyckades leva i relativ fred med svartfolket och började bedriva gruvdrift. Efter Melukhas fall år 1040 begav sig en grupp alver upp till trakterna kring Kardskogen. Något lockade alverna till platsen och trots att svartfolk försökte köra iväg dem bet de sig fast.

Barbia.
Sjöfart utvecklades och kolonister utvandrade från högkulturerna Krun och Furgia i söder till Barbia. Bräckliga handelskontakter etablerades. Nordbarbarerna jagade bort svartfolken från höglandet för att kunna bedriva boskapsskötsel, barbarriket Barbia började ta form. Byn Babor blev en stad av sten med höga stadsmurar. Barbarerna började dra gränser för att kunna äga mark vilket ofta ledde till krig med alltför blodig utgång. Svartfolken gömde sig i Nargurs skogar för att hastigt bli uppschasade band Nidabergen. En stor mängd svartfolk flydde in i Silverbladskogens yttre delar. Några gömde sig i Edretchbergets allra mörkaste grottor. Alad-arch vaknar år 1300 f.O. men höll sig mest i sin grotta. 1215 f.O. emigrerar alverna norrut över det frusna havet och omformades till frostalver. Svartfolken är dock än idag rädda för Månskensskogen. 1280 f.O. i Vindtopparnas berg upptäcks en blå kristallpelare.

Härarnas tid 1080 – 950 f.O.
Härarnas krig är den tid då uppladdade krafter gör upp om framtiden.

Krunska kriget.
Krun tog i kriget mot Hynsolge, som tog sin början 1080 f.O., hjälp av folk från Sombatze och fick på så sätt sjöherravälde. Hynsolge å sin sida tog åter kontakt med gamla barbarfränder från Barbia och Nargurs skogar samt ett antal mäktiga efarerstammar. Efter ett hårt och blodigt krig som varade i 15 år vann Hynsolge en slutgiltig seger i och med slaget vid Grivela. Enligt gammal barbarisk tro fick platsen därför en särskild kraft varför man grundade sin huvudstad där. De forna krunska kolonierna svor alla lojalitet till Grivela. Det är från denna Hynsolges seger som kejsardömet Jorpagna härstammar. Jorpagna kom sedan att dominera hela kopparhavet fram till 500-talet f.O. 1020 f.O. kräver en efarisk hövding Hynsolge på det guld han anser sig ha förtjänat i kriget mot Krun, Efaro går då till anfall men blir besegrade av hynsolgerna.

Sombatze.
Efariterna fick nu till slut möjlighet att besegra Sombatze men då man inte hade någon disciplinerad här urartade det hela till ett skövlingståg som ledde till kaos fram till år 1000 f.O.

Melukha.
1040 f.O. anföll Morelvidynerna Sivoa och skövlade hela området på några månader. Man fortsatte sedan och intog Melukha där man kunnat starta en ny kultur om inte konungen för morelvidynerna ramlat i havet och drunknat så att hans 216 söner kom att bråka om tronen i vad som kom att kallas ”nudelhärvan”. Att krigskonst var oumbärligt för överlevnad stod nu bortom allt tvivel även för alverna från Melukha.

Barbia.
Många av höglandets barbarer och Nargurs folk hjälpte Hynsolgerna i det krunska kriget. Genom kriget spred sig söderns civilisationer till Nargurs skogar och även till barbarerna i norr. Babor fick därmed en stabil handel med andra högkulturer. De exporterade boskap och hudar över hela Ereb och även andra delar av Altor. Höglandet kallades nu officiellt för det Norra Barbarriket Barbia och Babor ansågs som rikets huvudstad. Babors härskare utropades som rikets kejsare. Kejsarens makt var dock begränsad Babor och de angränsande trakterna. Övärlden i Ardibukten befolkas av barbier och nybyggarna kallade sig för habuloner och öarna fick namn efter dessa. Viss piratverksamhet utvecklades i bukten. Edretchs svartfolk började utveckla ett samhälle.

Monturerna.
1018 upphör all kommunikation och handel med Monturerna, 996 framför gråalver en teori om en fruktansvärd farsot som drabbat ön och den började undvikas mer och mer. Drottningen Karaleia VII fick 1022 en vision i vilken hon omedvetet sålde sin själ till en halvgud fjättrad på Monturerna. Halvguden lyckades med Karaleias hjälp förvandla Monturerna till ett rike av odöda, det var detta som gjorde att kommunikationen bröts med resten av världen 1018. Halvguden Imária och hennes odöda härskade på ön fram till den tredje konfluxen.

Kejsartiden 1065 – 600 f.O.
Den joriska tideräkningen börjar 1065 f.O. med det såkallade segeråret. Man räknar år AV (ante victoriam) och PV (post victoriam). I kronologin tas även upp händelser utanför det jorpagniska kejsardömet. Rubriker med understrykning t.ex. Jorpagna innehåller uppgifter hämtade från egenhändigt konstruerat material.

Kejsardömet Jorpagna.
Årtalen anges på två sätt; år före Odo/år efter segeråret (jorisk tideräkning).

1065 / 0
• Hynsolge, Krun. Segern vid Grivela. Hynsolge vinner över Krun i slaget vid Grivela.
• Jorpagna, Krun, Hynsolge, Berendien, Felicien. Efter att Hynsolge besegrat Krun utropade Aurelion, den hynsolgiske kungen, Krun och Hynsolge till ett rike. Han svor att upprätthålla det krunska statsskicket och att låta senatens lagstiftande makt förbli oinskränkt. Aurelion tog själv säte i senaten och betraktades där som den främste bland jämlikar. Han var en skicklig politiker och samlade stor makt i sina händer. Kejsardömet omfattade vid denna tidpunkt regionerna Krun, Hynsolge och Jorpagna med öarna söder därom. Tolan var nominellt självständigt men i praktiken ett lydrike under kejsaren.
• Jorpagna. Kejsaren Lareion Ciramir kröns. Grivela börjar byggas upp på allvar.

1032 / 33
• Jorpagna. Aurelion avlider vid 58 års ålder och efterträds av sin son Tiberion.
• Jorpagna. Lareins son Nimenghel övertar tronen. Planer för ett expansionskrig smids i hemlighet.

1025 / 40
• Jorpagna, Berendien, Landori, Felicien. Tiberion ledde en militär promenad in på Tolan och utan egentligt motstånd annekterades området och införlivades med kejsardömet, vilket förenade rikets östra och västra delar. Alverna i Landori oroades mycket av detta, men efter några års förhandlande slöts ett avtal där alvriket associerades med kejsardömet. Alverna tillerkändes full inre självständighet och lovade i gengäld att inte samarbeta med andra stater.

1022 / 43
• Jorpagna, Landori. Fred med skogsalverna i Landori förhandlas fram av senatorn Nathir Nathrasch. Freden innebär att skogarna skyddas från anfall.

1020 / 45
• Jorpagna, Efaro. Det unga Jorpagna angrips av en allians av efariska stammar. Jorpagna gick segrande ur striden. Efter inledande framgångar såg det dock ut som om efariterna höll på att vinna men slutligen krossades flertalet av deras större fartyg. Härifrån kommer uttrycket ”en efaritisk seger”.

1012 / 53
• Jorpagna, Efaro. Tarkin Emerdan. Tarkin Emerdan väljs till kejsare och ett vapenstillestånd sluts med Efaro i Grivela.

998 / 67
• Jorpagna, Kardien, Zorakin. Fältherren Vesion Atanach ledde en stor här västerut och underkuvade barbarerna på Aidnehalvön.
• Jorpagna. Kolonierna på Aidne inleder hamnbyggen och påbörjar stenläggandet av den så kallade kustvägen.
• Barbia. En by vid namn Si-nel skulle byggas på västkusten på samma breddgrad som Edrecht. Byggnadsexpeditionen försvann spårlöst. Svartfolken vid Edrecht gjorde sin första stora attack mot människorna och lyckades erövra en hel del material och förfinade verktyg. En vidskeplig skräck mot att upprätta fasta bostäder spred sig i Barbia.

995 / 70
• Jorpagna, Kardien, Zorakin. Vesion har nu med sin jorpagniska här lyckats ockupera södra Aidnehalvön från vattnet vid Kopparhavets norra kust till Aidnebergen.

994 / 71
• Jorpagna. Ceril Merrokh. Senator Ceril Merrokh utropas till kejsare, Tarkin dödas på ett torg i Grivela av första legionen.

972 / 93
• Jorpagna. Tarkins ättling Ahikan låter kejsar Ceril bli förgiftad av vin och en kort tid av oroligheter bryter ut, främst i Grivela.

970 / 95
• Jorpagna. Ghillarim Ciryon. Tarkins ättling fängslas och slängs till mantikororna strax innan senaten går till val. Senatorn Ghillarim Ciryon utropas till kejsare.

964 / 101
• Jorpagna. Trajans sommardans. Kejsar Ghillarim anklagas av vissa delar av senaten. Första legionen låter döda 66 senatorer under en mörk sommarnatt. Natten omnämns senare som ”Trajans sommardans” efter legionären Trajans Ursanns grupp som brutalt mördade senatorerna. Misstankarna om en konspiration mot Ghillarim gör så att han isolerar sig i Grivela och vägrar ta sig ut i provinserna.

956 / 109
• Jorpagna. Thrangel Thegaar. Kejsar Ghillarim mördas av en okänd förövare, förmodligen en senator. Thrangel Thegaar blir ny kejsare.

952 / 113
• Jorpagna. Kejsar Thrangel låter samla slavar som får bygga vägar. Alla huvudvägar till Grivela är stenlagda och slavarna arbetar sig västerut.

944 / 121
• Jorpagna. Caiom Belial. Caiom Belial utropas som ny kejsare.
• Jorpagna, Mirel. Barbarer från Mirel tågar i sydöstlig riktning. Sommaren år 121 tränger de in i Jorpagna väster om Nidabergen. Invasionen kom mycket överraskande och gränsförsvaret krossades. Målet för invasionen var uppenbarligen Grivela men Kejsaren Caiom Belial samlade snabbt legionerna från Aidne och mötte mirelierna vid Trasimosjön. Efter två dygns hårda strider segrade jorpagnierna och barbarerna drevs på flykten.

942 / 123
• Jorpagna, Mirel. Kejsar Caiom beslöt att barbarerna aldrig mera skulle kunna få tränga in i Jorpagna och sände tio legioner och nästan lika mycket hjälptrupper mot Mirel.
• Jorpagna, Mirel, Palinor. Legionerna använder den brända jordens taktik och ödelägger stora delar av Mirel och Palinor. Många gamla helgedomar plundras och skatterna förs till Grivela.

937
• Kardien, Vulkanen Eldtinn. Draken Kréurm föds vid Eldtinn (en vulkan vars belägenhet historiens urkunder inte har något att säga om, med andra ord, författaren vet inte var den ligger. Han slår sig senare ner i Marsklandet, Kardien.

935 / 130
• Jorpagna, Magillre. De jorpagniska legionerna har underkuvat Mirel och Magillre. Längre norrut än så här kom aldrig de jorpagniska trupperna. Söder om denna gräns blev jori det dominerande språket medan barbarernas tungomål talades norröver.

924 / 141
• Jorpagna. Nemrel Belial. Kejsar Caiom dör en naturlig död (?) och hans systerson Nemrel Belial utropar sig till ny kejsare trots att han av en splittrad senat anses ovärdig tronen.

914 / 151
• Jorpagna. Tamsilion Belial. Kejsar Nemrel dödas av en förlupen pil under en jakttur och Tamsilion blir, trots sin ringa ålder av nitton år, ny kejsare. Han har hett sinnelag och betraktas som oberäknelig och impulsiv.

912 / 153
• Jorpagna, Nargur, Barbia. Kejsar Tamsolion I (av barbarerna kallad Thamsul) sammankallade hövdingarna över Nargurs folk till rådsmöte i Grafferburg, ett fort invid Nidapasset. Sedan hövdingarnas talesman kallat honom en söderns hund och kärring lät han sin närmaste man, fältherren Varion Robigalia, fängsla och avrätta dem alla. I Babor kände man av ett klart försämrat handelsklimat och svartfolken gjorde mer och mer våghalsiga räder. Kejsaren i Babor försökte hindra konflikten men hans makt sträckte sig inte till höglandets nomader.

906 / 159
• Jorpagna, Nargur. Tamsilion I:s närmaste man fältherren Varion, ledde sju legioner i en invasion av Nargus skogar genom Nidapasset. Syftet var att kväsa skogsfolken en gång för alla. Expeditionen slutade med en katastrof då legionerna nedgjordes i skogarna. Endast ett par hundra män återvände senare till Nidapasset. Det sägs att Tamsilion grät när han mottog budet om nederlaget. Krigstillstånd rådde sedan ända fram till kejsar Domions tid. Detta skall inte tolkas som att strider ständigt förkom, fredstider förekom och barbarstammarna lyckades ibland spelas ut mot varandra. Många barbarerna såg goda möjligheter för sig själva och tog värvning i de kejserliga styrkorna.
• Jorpagna. Endast en av de få överlevande från Nargurs skogar kunde tala, hans namn var Aleh.

900 / 165
• Jorpagna, Hynsolge. Panteonen Parbagerna, urgudarna, har spårats till detta årtal av Orkovias teologer (Hynsolge). Panteonen har även i nutid starkt fäste i Hynsolge, särskilt på landsbygden.

886 / 179
• Jorpagna. 47 år gammal meddelar Tamsilion att han abdikerar som kejsare och att Lareion Ciramirs ättling Forond skall bli ny kejsare.

885 / 180
• Jorpagna. Kejsar Aurelion II uppsteg på tronen som den siste ättlingen i rakt nedstigande led till Aurelion. Aurelion II var en duktig härskare och dessutom filosof. Han studerade Zenos läror och skrev boken Via Vitae, en vägledning i konsten att leva. Kejsaren var berömd för sin medmänsklighet och skrev många lagar som mildrade de lägre samhällsklassernas situation. Vidare genomdrev han ett fullständigt förbud mot att praktisera nekromanti inom rikets gränser.
Jorpagna. Forond ”den vise” Ciramir. Forond ”den vise” utropas till ny kejsare. Senaten ogillar den intelligente filosofen och försöker förhindra kröningen. Varion Robigalia låter 27 senatorer bli avrättade i samband med kröningen. Senare skall det visa sig att Forond även var öppet homosexuell vilket skulle medföra stora problem. Senaten ogillade hans orgier och allmänt osunda leverne.

875 / 190
• Jorpagna. Den smått legendariske fältherren Varion Robigalia mördas i en gränd tillsammans med sin hustru. Han lyckas dock ha ihjäl 11 av de 12 förövarna. Varion blev 67 år gammal och fick en kejserlig begravning.

863 / 202
• Jorpagna. Härförarnas krig. Aurelion II dör, det finns ingen arvinge och inbördeskrig bryter ut. Aurelions död likställs med slutet på Jorpagnas guldålder. Under denna kaotiska tid bryts riket upp i flera självständiga delar vilka behärskas av prefekterna. Dessa utkämpar en serie krig mot varandra. Det politiska läget var mycket förvirrat och många trodde att världens undergång var nära. Barbarhorder strömmade ner från norr och vållade stor förödelse.
• Jorpagna. Härarna krig. Forond ”den vise” Ciramir dör av en mystisk sjukdom och senaten kan inte enas. Ingen arvinge finns och riket står inför ett inbördeskrig. Riket bryts upp i olika fraktioner och falanger som ständigt strider mot varandra. Senaten bibehåller den reella makten, men ute i provinserna är det fältherrarna som styr. Vid Ahels kullar drabbar sex olika härar samman, alla mot alla. Riket i sin helhet vacklar men senaten lyckas se till att det fungerar.

834 / 231
• Jorpagna. Från senaten rycker Nathir Nathrasch fram (hans förfader enade alverna i Landori) och uttalar stöd för den starke fältherren Markion Varro. Markion lyckas med Nathirs hjälp manipulera och besegra sina fiender. Strax innan Markion når Grivela insjuknar han och dör en makaber död. Markions här utropar sitt stöd för Nathir som kejsare och kampen kan börja. Då senaten ogillar Nathir sänder de trupper mot hans legioner, digra strider utbryter då legionerna kämpar för att deras nya kejsare Nathir skall kunna ta sig till Grivela. Efter år av inbördeskrig och politiska mord når Nathir sin tron.

828 / 237
• Jorpagna. Härförarnas krig mattas ut. Ur krigens kaos steg en enande gestalt fram, ärkemagikern Zenobia. Hon var gammal men ändå ungdomlig, vis och en synnerligen skicklig politiker. Hon ställde sig bakom fältherren Markion och hjälpte honom att ena riket. Markon blev mycket påpassligt mentalt sjuk strax före han skulle tåga in i Grivela som segerherre, och av härens soldater utropades Zenobia till kejsarinna. Hennes trontillträde räknades som en förnyelse inom imperiet. Under många år härskade hon vist och den era som inleddes kallades för silveråldern.
• Jorpagna. Nathir Natrach. Nathir Natrach tillträder tronen och börjar rensa upp. Folket uppskattar förnyelsen. Nathirs huvudsakliga verk i Grivela blir ”Academia Numen Magica” som färdigställs fyra år senare.

824 / 241
• Jorpagna. Nyårsnatten till 241 färdigställs Academia Numen Magica och invigs med hissnande fyrverkerier.

800 / 265
• Jorpagna, Hynsolge, Nidland. Jorpagnas arméer tågar vidare österut och lägger under sig provinsen Lasutyp (Nidland). Lasutyp görs till en underprovins till Hynsolge.

778 / 287
• Jorpagna. Nathir Natrach försvinner på femtiårsdagen av sin tid som kejsare. Ingen visste var han tog vägen. Enligt sägnen blev han bortrövad av odöda men påståendet förblir ostyrkt. Flera av de religiösa ordnarna sörjde hans försvinnande. Tydligen fanns ett brev efterlämnat som gav Tamsilion Belials ättling, Kasion Belial, rätten till tronen. Kasion var ett gott ämne, särskilt för senaten som haft digra problem med Nathir Natrach. Kasion gjorde dock ett misstag, nämligen att försöka beskatta de religiösa ordnarna runt om i riket. Bristen på pengar gjorde att rikets regalier sades bli stulna av kultister för att finansiera deras obskyra verksamhet. Trots denna blunder lyckades Kasion bli nästan lika populär som Forond ”den vise”. Kasions personlige fältherre Aneh ”den store” stödde sin kejsare.

758 / 307
• Jorpagna. Arenans kollaps. Tragedin var ett faktum då Grivelas stora arena kollapsade och hela kejsarfamiljen avled. Misstankar riktades mot olika magiker och religiösa falanger men inget kunde bevisas. Åter stod senaten utan beslutande makt och äregiriga härförare stod på kö för att utropas till kejsare.

757 / 308
• Jorpagna. Inbördeskrigen börjar.

750 / 315
• Jorpagna, Krun, Akrogal, Hynsolge. Nomader från Akrogal anfaller Krun beridna på Hippogriffer. Hynsolges ledare anar vad som komma skall och låter gömma sina enorma skatter. Strax därefter anländer akrogalerna även till Hynsolge och driver bort jorerna från strategiskt viktiga platser.

742 / 323
• Jorpagna. Efter nästan femton år av inbördeskrig börjar en fältherre vid namn Verendir, brutal och utan jämlike, ta mer och mer makt och hans här växer. En ny makt tar form men den här gången ,liksom tidigare Markion stöddes av besvärjaren Nathir, stöds han av en skicklig besvärjerska, Zenobia Chemberlia.

740 / 325
• Jorpagna. Zenobia. Fältherren Verendirs återtåg till Grivela blev ett ödesdigert fiasko, fältherren dödas av misstag av sina egna livvakter i tron att han var en spion eller lönnmördare. I själva verket smög han från sin älskarinnas tält och blev upptäckt av några nya vakter. Zenobia tar befälet över hären och leder segertåget till Grivela. Kort därefter utropas hon till den första kejsarinnan.

737 / 328
• Jorpagna, Efaro, Berendien, Felicien. Motsättningar mellan Efaro och Jorpagna hade funnits länge, de rörde huvudsakligen de efariska piraternas härjningar på kopparhavet. En sjöburen expedition samlades i Tolan och avseglade våren året därpå. Invasionen leddes av den skicklige fältherren Belisarion och rönte stor framgång.

736 / 329
• Jorpagna, Efaro. På våren avseglar den jorpagniska flottan och går triumferande ur det inledande sjöslaget mot Efaro.

734 / 331
• Jorpagna, Efaro. Efaro och angränsande delar har ockuperats av Belisarions här och piratborgar längs med kusten raseras.

732 / 333
• Jorpagna, ? (ö med svarta klippor söder om Aidne). ”Xabels svarta klippor. Ett halvhjärtat försök att ta över en större ö söder om Aidne misslyckas. En hel legion försvinner spårlöst och Belsarion beslutar att lämna ön i fred. Händelsen blir senare omskriven i verket ”Xabels svarta klippor” som skrevs av Rufina Agnese.

728 / 337
• Jorpagna. Efter att ha regerat i ett sekel avlider kejsarinnan Zenobia. En del hävdar att hon dog för egen hand tillfreds med att lämna ett välskött rike efter sig. Tyvärr lyckas hennes efterträdare, adoptivsonen Elgabion, inte vinna härens förtroende, utan mördades av sin livvakt efter sex månader på tronen.

727 / 338
• Jorpagna. Fältherren Domion gick segrande ur ettkort tronföljdskrig och utropade sig själv till kejsare. Riket kom att av kejsar Domion styras med järnhand då Domion visade sig vara en riktig despot. Man talade allmänt om honom som solkejsaren och han vördades som en halvgud. Det var tydligt att Domion försökte omskapa kejsardömet och införa en fullständig diktatur i Jorpagna. Kejsaren brydde sig inte om att respektera senatens makt utan tog dess befogenheter ifrån den. Senatorsfamiljerna vars kat kraftigt beskars konspirerade mot kejsaren i syfte att kasta honom från tronen.

715 / 350
• Jorpagna, Mirel, Nargur. Nargurs barbarer enas under Tharaksos, en fältherre med stora talanger, han talade om krig med Jorpagna för att återupprätta barbarernas makt och ära. Barbarernas hot fick Domion att tillbringa allt mindre tid i Grivela och allt mer tid hos legionerna i Mirel för att styra upp fronten mot barbarerna.
Jorpagna, Efaro. I det ockuperade Efaro förekommer växande småuppror på grund av Belisarions järnhårda politik.

700 / 365
• Erebos. Nybyggare bebygger Targero som var väldigt bördigt på den tiden, ön blev populär bland magiker som sökte arbetsro långt från kejsardömets hjärta. Urinvånarna blandades med jorerna och övertog mycket av dessas kultur och språk. Deras egen kultur förpassades till sägner.
• Jorpagna, Barbia, Nargur. Kriget trappas ner på grund av utmattning. Det var inte minst påfrestande för barbarerna att ta sig ända till Jorpagnas gränsområden för att utkämpa bataljer. Trots stor ryttarvana var krigarna uttröttade efter flera månaders yrt. Kriget slutar och till nordbarbarernas stora förskräckelse börjar howatherna handla med jorpagnierna.

681 / 384
• Barbia, Narguri, Jorpagna. Efter ett möte med Barbias härförare och howathernas hövdingar där barbierna anklagade howatherna för deras handel med Jorpagna, fienden, och howatherna svarat att de med hjälp av handeln skulle kunna resa sig ur krigsstoftet och bad barbierna att förena sig med, vilket barbierna av stolthet vägrade, har Barbia och Nargur gått skilda vägar. De betraktar varandra varken som vänner eller fiender och Barbia isolerades från omvärlden. Babors handelsmän drog sig tillbaka och därmed förlorade kejsaren sin makt.

676 / 391
• Jorpagna, Torshem, Narguri. Jorpagniska handelsmän anländer till Torshem och börjar influera howathernas kultur. Jorpagniska runraden modifieras och börjar användas som howathernas skriftspråk. Howatherna blir bofasta efter att ha lärt sig bättre jordbruksmetoder och svedjebruk. Många byar växer upp varför den här tiden av howatherna kallas bytiden. Numera betraktas bytiden som en svaghetstid.

640 / 425
• Jorpagna. Elgabion. Efter att ha regerat i nästan exakt ett sekel avlider Zenobia på sin tron. Hennes sista ord uppfattas av en hovnarr som hävdar att hennes önskan var att tronen skulle lämnas över till hennes unga adoptivson Elgabion, blott 16 år gammal. Detta skulle inte uppskattas av senaten. Den ljusskygge poetiske ynglingen hade inget på tronen att göra. Det sades att hans ende sanna vän var hovnarren. Elgabion mördas efter ett halvår på tronen av en livvakt från första legionen. Livvakten dödades senare av hovnarren.

639 / 426
• Jorpagna. Domion. Ett kort tronföljdskrig bryter ut men den karismatiske fältherren Domion slår tillsammans med första legionen ner motståndet och utropas till kejsare. Han får snart ett nytt smeknamn, ”järnhand”. Han tar ifrån senaten dess makt och delar av dess rikedom vilket får ödesdigra konsekvenser. ”Järnhanden” stryper mer eller mindre de religiösa grupper som finns kvar och grytan börjar sakta sjuda.

636 / 429
• Jorpagna. Kejsar Domion fortsätter sina försök att omskapa det näst intill heliga ämbetet till en fullständig och total diktatur. Den anrika familjen Atharis försöker avsätta Domion med hjälp av sluga ränker och lönnmördare men de upprepade försöken misslyckas och Domion låter avrätta samtliga Atharis familjemedlemmar. Kropparna låter Domion hänga till allmän beskådning under sex varma sommarveckor i Grivela.

633 / 432
• Jorpagna, Nargur, Barbia. Spioner i norr avslöjar stora fientliga truppsamlingar som enats under en stor barbarhövding, Tharaksas. Han talar om ett sista fälttåg som skall stunda och upprätta barbarernas forna makt och ära.

632 / 433
• Jorpagna, Nargur, Barbia. Barbarhövdingen Tharaksas lönnmördas av kejsar Domions agenter och det utlovade fälttåget uteblir. Kort därefter stjäls delar av barbarernas helgedomar från en helig plats och dyker upp i kejsar Domions hem.

631 / 434
• Jorpagna, Efaro. den hårda politiken i Efaro gör att folket där nästan gör uppror. Få trupper finns att tillgå så fältherren Krehst börjar i hemlighet att lönnmörda högt uppsatta präster i aggressiva efariska falanger utan att rådfråga vare sig senat eller kejsare.

630 / 435
• Jorpagna, Efaro. De efariska affärerna når sin kulmen då en prästinna mördas och ett tempel raseras av Krehsts flyende agenter. Senaten börjar ana oråd och yrkar på att spioner skall sättas in. Domion skickar sitt egna garde till Efaro.

627 / 438
• Jorpagna, Mirel. Oron i Grivela ökar markant. Domion har regerat starkt men den senaste tiden har varit full av lönnmordsförsök och intriger medan Domion rest runt i de norra provinserna. Flera försök avstyrs i sista sekund av första legionen. Många försök kunde härledas till en konspiration av magiker från Grivela. Domion låter fängsla och stegla ett antal magiker från Grivelas akademi.

626 / 439
• Jorpagna, Nargur. Domion låter bränna sju större byar i norr för att provocera fram ett nytt krig eller i alla fall truppförflyttningar. Natten omnämns som ”sju bränders natt” eftersom attackerna genomfördes samtidigt under en och samma natt.

624 / 441
• Jorpagna. Efter ett antal incidenter hittas kejsar Domion mördad i ett fältläger. Man misstänker att några av hans egna män mördat honom med sju hugg. De kejserliga trupperna tvingas retirera söderut och släppa många viktiga nyckelposteringar. Märkligt nog utbryter ingen oro i Grivela, senaten fortsätter med sitt arbete. Det förefaller som om hela riket var belåtet med att despoten ”järnhand” hade mördats.

623 / 442
• Jorpagna. Krehst. Den unge fältherren Krehst återvänder från Efaro och utropas som kejsare. Första legionen, som återvänt från norr, hyllar honom. Det första han gör som kejsare är att låta döda alla kejserliga livvakter som misstänks för mordet på Domion samt ett antal senatorer. Dessa ”…satte käppar i tidens hjul…” menade den nye kejsaren.

622 / 443
• Jorpagna, Nargur, Efaro. En uppsjö av nya legioner sätts samman av nyrekryterade soldater och skickas till norr för att stärka upp gränserna. Erfarna legioner sänds i stridsfartyg till Efaro.

621 / 444
• Jorpagna, Nargur, Efaro, Klomellien. Kejsar Krehst är nu mogen för att prova sina legioner. I Norr tar man terräng som tappades i samband med mordet på kejsar Domion och i söder låter han legionerna härja fritt och föra ett besinningslöst krig mot Efaros upprorsmakare. Motståndet kuvas. Klomellien utforskas och koloniseras.

620 / 445
• Klomellien. Från Magillre tar man sig över bergen och koloniserar Klomellien.

611 / 454
• Barbia. Fyra kvinnor av okänt ursprung anlände till den blå kristallpelaren där de uppförde en pallisad. De leddes av den kvinnliga mystikern Fadarim och bar med sig var sin månsten från Kettael. De fann en underjordisk sjö under pelaren, och vid dess fot placerade de sina månstenar.

610 / 455
• Trakorien, Jorpagna. De första jorpagniska kolonisatörerna slår sig ner på Fokalerslätten på Palamux i Trakorien. Urinvånarna huelerna ,”väktarna” på barbarernas egna språk, var ett jägarfolk som redan bebodde Fokalerslätten. Huelernas religion säger att stormguden Simei (Marduk på jori) besegrade ett demoniskt rike genom att slunga ett eldklot som sedermera skapade fokalerslätten. Huelerna sattes på slätter av Simei för att se till att ingen ondska någonsin igen satte sin fot där.

603 / 462
• Barbia. Folket vid kristallpelaren reste ett ståtligt tempel som kom att kallas Fadarims tempel eller Vindarnas Tempel.

601 / 464
• Jorpagna, Nargur, Efaro. Efter dryga 22 år vid makten är kejsar Krehst 56 år gammal och har lyckats styra kejsardömet på rätt spår igen. Barbarerna i norr vågar inte anfalla söderut utan nöjer sig med småanfall, sporadiska räder mot mindre byar och städer vid gränsen. Slavarna i Efaro vågar inte längre opponera sig mot övermakten i Grivela då man fruktar nya blodbad. Grivela frodas senaten trots att stora delar av rikets tillgångar går till Krehsts krigskassa. Kejsarens närmaste män och krigsherrar börjar nu att planlägga ett stort anfall norrut. Utan markerna i norr kommer tillslut pengarna i krigskassan att sina. Man hade lyckats tillfångata två viktiga hövdingar som berättat att barbarerna slutigt tillfällig fred med varandra och var påväg bort från den nordliga gränsen av det jorpagniska riket. T

600 / 465
• Barbia, Jorpagna. Skrivkonsten kommer till Babor från Jorpagna.
• Jorpagna. Kejsar Ergyr av Jorpagna grundar staden Kasyr på en ö med samma namn sydöst om Targero.
• Jorpagna. Thash Mekhar Naedar. Kanske det största anfallet i rikets historia är under upptåg men katastrofen är ett faktum. En stjärnklar natt syns plötsligt en röd stjärna lysa intensivt. Den tredje konfluxen skulle snart stunda då Raukra slår ner. I Efaro kallades natten ” Thash Mekhar Naedar” – ”Den röda eldens skymning”.

De akrogalska nomaderna.

Hynsolge, Krun och Felicien fick besök av ryttarnomader från norra Akrogal som härjade och skövlade men aldrig lade under sig någon mark.

Ransard.
Barbarfolk kommer västerifrån till Ransard, några forsätter norrut till

Jourdashur.De första mänskliga bosättarna anländer omkring 800 f.O..

Den tredje konfluxen 599 – 598 f.O.
Konfluxen kunde förutspås av mången astrolog på Altor och oron var stor även om ingen visste exakt vad som skulle hända. Sommaren 599 förmörkades sydhimlen mitt på dagen över öarna mitt i Kopparhavet. Konfluxens skugga föll över kejsardömet Jorpagna. Från Samkarnas inre träskmarker kom en enorm mängd köttbitare, en armslång gräshoppsart som äter levande varelser. Man räknar med att centrala Erebs befolkning halverades på et par veckor och att fyra femtedelar av husdjuren gick åt. Sent på sensommaren 599 slår en tresvansad komet ner i Hynsolge, senare har krunska astrologer spekulerat i att den kunnat härstamma från den röda månen Raukra som vid denna tidpunkt var mycket nära Altor. Centrala Hynsolge drabbas också av pest vilket man skyller på ”helvetesstjärnan” som damp ner under konfluxen. En femtedel av befolkningen dör i denna pest och lika många flyr. Två år senare försvinner sjukdomen lika plötsligt som den uppstod. Endast den västra delen av Barbia drabbades men det var tillräckligt för att få även detta rike på fall, Babor övergavs och förföll. Lasutyp bli självstyrande och en man vid namn Gren I försöker organisera landet. Han misslyckas dock och landet förblir barbariskt.

Jorpagnas undergång.
Jorpagna anfölls av de köttbitare som konfluxen innebar. Köttbitarna hade alla en blå sten på kroppen som av somliga sägs ha samband med himlakroppen Azuria.

Yndar.
Yndar drabbades inte av konfluxen men ådrog sig gudarnas vrede genom att gå för långt i sitt magiska forskande. Staden Krau-ki som befolkades av nekromantiker till ön marjura där ett nytt rike, Cruri, grundades. Yndar gick under i samband med en mystisk invasion av mystiska varelser.

Mörkertiden 599 – 1 f.O.
Under denna tid förföll civilisationerna på Ereb. Allteftersom tiden gick återupptäckte man dock gammal kunskap och en enande kraft fanns trots allt kvar, det gemensamma joriska språket. Jourdashur, som klarat sig väldigt lindrigt undan konfluxen härjade fritt framförallt i
Klomellien och Magillre. Jourdashur upplevde en oerhört rik guldålder under den här tiden. Monturerna delas av en kraftig jordbävning i öarna Gogero och Elmor. Howatherna föll tillbaka till stenåldersteknik då man svor att aldrig mer leva bofast som man tidigare gjort runt Torshem. Skrivkonsten lyckades man dock bevara. Svartfolk kom ner från Nidabergen och tog sig in i Nargurs skogar.

Felicien.
Felicierna, som ursprungligen kommer från ön Garumos utanför Akrogals södra kustdrevs iväg av nekromantikern Valadun. Felicierna leddes av konungen Kiolomon Sjöfararen och han ledde dem på en sjöresa till Tolanhalvön där de sedermera etablerade ett rike. Om detta står att läsa i texten ”Kalameikiden”. Felicierna kallade sig Kalameikos barn och grundade tre städer på Tolanhalvön, Tyros, Sidon Och Elikon. Det folk som redan bebodde Tolanhalvön kallade dem Felicier efter guden Felis men själva kallar de sig ännu kimzoner eller kalameiker.

Stadsbildningarnas tid 0 – nutid.
Under den här tiden bildas och utvecklas de flesta av Erebs nationer.
Kronologisk historia
Härifrån följer en noggrannare genomgång av händelser i olika länder baserad på de källor som nedtecknats av lärda män runt hela Ereb. Understrykna rubriker t.ex. Jorpagna innehåller uppgifter från egenhändigt konstruerat material.

Före Odo uppenbarelse.

599
• Kardien. Inbördeskrig i Kardien mellan den jordiske generalen Jegher och den unga kvinnliga advokaten Dirivin. Slutligen lyckade Valentin Echte avbryta striderna.

598
• Trakorien, Cruri, Krau-Ki, Marjura. Krau-Ki kom med tiden att kallas Kru-Hri och senare Cruri. Man förslavade infödingarna på Marjura.

590
• Kardien. Echte dör och hans anhängare isolerar sig på Divras udde, den östraste delen av Kardien.

550
• Trakorien. Joriska kolonister i Lasemos och Laabne, Palamux, försöker reorganisera sig i konfluxens efterdyningar konflikter uppstår om vem som skall styra. Konflikterna kommer att vara i flera hundra år.

545
• Barbia. Fadarim, den sista av kristallpelarens prästinnor, dog. Hon lämnade dock en kristallväktare att vaka över templet.

450
• Zorakin. Legerdierna på Indar, Zorakin, börjar lösa upp sina kollektiva jordbruk och bygga egna gårdar.

412
• Hynsolge. Gordil Mauroc, en framgångsrik krigare, träder fram och försöker ena riket.

409
• Hynsolge. Gordil Mauroc har lyckats ena Hynsolge till en stark monarki, mycket tack vare hans retoriska förmåga. Själv blir han en mycket populär kung.

407
• Hynsolge. Kung Gordil Mauroc grundar huvudstaden Fervidun.

402
• Hynsolge. Kung Gordil blir mördad av konspiratörer inkluderande hans yngre bror Pirow Mauroc. Hynsolge blir en oligarki som dock upplöses efter splittringar mellan makthavarna.

401
• Zorakin. Mandelordern instiftas av Haakon Mandel.

400
• Ransard. Svartfolk kommer till Kardbergen österifrån.
• Hynsolge. Den hynsolgiska civilisationen faller sönder allt mer och mer, flera andedyrkande stamsamhällen utvecklas. På flera håll råder mindre stamkrig och fejder. Endast trakten kring Fervidun kan betraktas som civiliserad. 500 år senare tar historien en mer civiliserad vändning.
• Cruri, Trakorien. Crurerna byggde staden Esachrha (nuvarande Isakra) på Trinsmyra men kom genast i krig med milacker och rungler. De två kulturerna kom att blandas samman.
• Lasutyp, Nidland. I Lasutyp (senare Nidland) utbryter ett krig mellan sex stammar (sexstammarskriget). Kriget slutar med att provinsen fullständigt faller samman, resultatet blir anarki och barbari.

380
• Trakorien. En falang magiker tog makten i Laabne på Palamux och uppförde Trakoriens första akademi i staden Voag Aspede. Magikerna isolerade sin stad för att få studiero medan striderna om herraväldet på Palamux fortsatte. Magikerna kom att kallas de Grå Eminenserna. På grund av dem och deras trolldom kom Laabne så småningom att förvandlas till grå ödemark. Baskimer Brushane störtade de Grå Eminenserna och härskade sedan över Lasemos där all magi förbjöds.

375
• Cereval, Hynsolge. I Cereval försöker dvärgar från Grynnerbergen, Hynsolge, öppna en bosättning norr om Grynnerpasset och utvidga sitt välde till att omfatta Cerevalbergen, de gav upp 23 år senare.

367
• Zorakin. Mandelorderns Lycée grundades i Pendon av Leon Inergryd, Mandelorderns stormästare.

352
• Cereval. Dvärgarna som försökte etablera sig i Cerevalbergen slås slutgiltigt tillbaka av svartfolk vid vad som kallas ”dvärgastupan”.

340
• Kardien, Zorakin. Gränsfejder startar mellan echter och penner kring floden Stirpaz.

312
• Caddo. På Caddo lyckas den joriske ättlingen Vasker Bruushane ena de splittrade dalkerstammarna och ena Caddo till ett kungarike med sig själv som konung.

300
• Cruri, Trakorien. Cruri grundar livskraftiga kolonier på Chrachz och i Kargom på norra Palamux.

290
• Zorakin. Guld upptäcks på södra Grindanu, Zorakin, av Mandelorderns munkar.
Trakorien. Folken i östra Lasemos knöt kontakter med älvfolken i Gwondel Leigu under gemensamma strider mot svartfolken från Klagga. Alverna berättade för människorna om rika slätter österut och började odla marken på den Moskoriska slätten. De kallade sig Klavyker av ”klavys” som betyder nyckel ty de hade låst upp ettförlovat land.

222
• Trakorien. Den milackiske fursten Ctagon inleder uppförandet av Rakmakolonnaden vid Etemenankitemplet utanför Isakra på norra Trinsmyra. Fyra år senare fullbordas verket. Rakmakolonnaden är en triumfport uppburen av tretton krigarstatyer.

218
• Trakorien. Rakmakolonnaden, vars uppförande inleddes fyra år tidigare, fullbordas.

200
• Cruri, Marjura. Ön täcks av is och svavelvintern inleds som sägs skola vara i 800 år.

178
• Kardien, Zorakin. De trettio tappras slag i Kardien, echterna och pennerna skickar ut sina tappraste kämpar för att göra up om rätten till Stirpazfloden. Alla dör och floden förklaras vara neutral mark.

154
• Zorakin, Caddo. Indarsol, Zorakin, grundas av legerdierna och luksilerna grundar den andra stora staden Luksilo med hjälp av dalker.

135
• Trakorien. Lasemos drabbas av den otäcka skallspräckarsoten, en dödlig sjukdom. För att skona Moskorien stänger alverna i Gwondel Leigu vägen genom skogen. Moskorerna missförstår det hela och försöker med vapenmakt undsätta sina fränder. Sjukdomen dör så småningom ut men förtroendet mellan alver och människor är för evigt brutet. Så även Lasemosi makt.

130
• Trakorien. I Moskorien spreds vatten ut över slätten från floden Gushars så att den blomstrade. På Fokalerslätten byggdes slott och trädgårdar. Träden gav tredubbel skörd. Med sådant överflöd kunde klavykerna bygga en högkultur på slätten mellan städerna Yoh och Albarunzia. Jägarfolk blev avundsjuka och ville ha tillbaka markerna varför krig utbröt. Krigen kom att kallas Klavykiska krigen. Klavykerna allierade sig med tolgulderna och de har sedan dess varit allierade. Urinvånarna, huelerna, å sin sida allierade sig med bergsfolken från Kargom.

114
• Barbia. Siratsia föds. Med tungt hjärta fick hennes far en dotter istället för en önskad son. Fadern var en barbisk hövding.

115
• Barbia. Magikern Terendil tar hand om Siratsia efter det att hennes familj och stam blivigt dödade i krig.

100
• Kardien. Echterna har lyckats bygga upp ett eget fungerande samhälle på Divras udde, Kardien, främst grundat på slavkraft från Morelvidyn.
• Cereval. Cerevaliska nomader lyckas köra ut övriga folkslag och svartfolken ur Cereval.
• Erebos. Erebos saknar rika jordbruksområden och kan därför inte upprätta någon riktig feodalism, istället bestod adeln av stamhövdingar som kontrollerade flottor av fiske och krigsfartyg, dessa hövdingar kallades stormän.
• Jorduashur. En lång period av lugn och ro inleds i Jourdashur som fram tills nu varigt ett krigiskt folk som ägnat sig åt att plundra länderna i Västerhavet.

90
• Trakorien, Marjura. Dvärgar och isjättar vandrar över polarisen och bosätter sig på Marjura.

93
• Zorakin. Valien Valiensson föds i Framhundra, Zorakin.

68
• Trakorien. Klavykerna vinner kriget mot jägarfolken och Klavykiska riket föds bestående av Moskorien, Fokale, Nastrol och nuvarande Kishatet. Kriget slutade med festivalen i HOXOH.

62
• Trakorien. Eniaken, svampen som numera utgör mur mot Kargom på norra Palamux, flöt iland i Lasemos. Astrologer förutspådde att den skulle utgöra skydd mot kargomiterna och svampen började odlas i norra Nastrol. Kargomiterna fattade ingenting men anföll för säkerhets skull. Efter bittra strider bildades ordern Hyperernas munkordern med uppgift att vaka över eniaken.

56
• Kardien, Zorakin. Den Kardiske echterhövdingen Vidar Odise och den zorakiske Valien, som senare kom att kallas Valien Riksbyggare slöt ett förbund som framförallt gynnade handeln nationerna emellan.

55
• Zorakin. Konungariket Zorakin utropas i Pendon, Valien Valiensson blir kung Valien I. Beslutet att göra Zorakin till arvsrike fattas av ett storting, Stora Tinget, som bestod av framstående zorakiska krigsherrar.

54
• Zorakin. Slottet i Pendon börjar byggas på gamla klosterudden.
Caddo, Zorakin. Caddo inleder en massiv handelsblockad mot Zorakin som får hjälp av Kardien och barbarerna i Snoarskogarna norr om Aidnebergen.

50
• Zorakin. Kung Valien skänker ett landområde i mellersta Zorakin till pamperna och lovar att de skall få vara i fred.
Trakorien. Klavykerna börjar göra upprepade och ständigt misslyckade försök att rensa Kargom från måndyrkare, nekromanti och svartfolk. Man håller på i tvåhundra år utan att nå framgång. Dessa tvåhundra år kallas på Palamux kristallens sekler.

46
• Zorakin, Caddo. Skatten i Pendons Lycée upptäcks och man betalar Caddo Pharynx lösen, Caddo har tidigare gjort anspråk på Pharynx som tidigare i historien haft samband med Luksilo som ju dalkerna hjälpt till att bygga upp.

37
• Erebos. Stormannen Hjulgar Blånäsa, som länge kunnat kräva tribut av de andra stormännen utropar sig till konung över Erebos som endast bestod av Beyural och Targero. Hjulgar försöker bli populär genom ett krigståg mot Dakkilo, men det misslyckas och Hjulgar störtas. Ingen ny kung utses eftersom de andra stormännen är jämnstarka och inte kan enas om en ledare.

35
• Zorakin. En grupp fanatiker tar sig in i Pharynx och bränner och skövlar de konstskatter som fanns i staden.

34
• Magillre. Kabrinzisekten bildas i Magillre av ett tjugotal intellektuella i staden Kaibab, nuvarande Kabiona. Kabrinzi betyder ”tankens storhet”. Från början var det inte meningen att starta en religion utan en intellektuell diskussionsklubb.

27
• Den Lysande Vägen. Odo föds i Arno, Caddo.
• Ransard. Konungariket Ransard enas under Omric den Store.

22
• Ransard. Hanric, son till Omric, föds.

4
• Magillre. Zumlit Zaar, en alkemist som predikade läran om Kabrinzi, försvann spårlöst efter en missionsresa. Han ersätts av en kuria av präster som bildar en riddarordern för att sprida Kabrinzis läror. Riddarna ägnar sig dock istället åt röveri och gav Kabrinzi ett mycket dåligt rykte.

2
• Ransard. Hanric Silvertunga äktar prinsessan Timrin av Belgoth, som omfattar Ransland och Nordland. I enlighet med den belgothiske kungens vilja upprättas ett avtal om att den belgothiska kronan skall tillfalla Hanric av Ransard om konungen av Belgoth skulle dö utan arvingar.

1
• Ransard. Det stora frihetskriget. Klanhövdingar i Belgoth gör uppror mot sin kung. Upproret slås ned. Frihetskriget vara dock i elva år.

0
• Den Lysande Vägen. Odo får sina uppenbarelser och börjar predika den Lysande Vägens läror.

Efter Odo Uppenbarelse

10
• Ransard. Frihetskriget når sitt slut

12
• Ransard. Konungariket Belgoth införlivas med Ransard.

18
• Ransard. De västra klanerna i Belgoth gör uppror. Fred sluts sex år senare.

24
• Ransard. Hanric Silvertunga, kungen av Ransard möter den belgothiska revoltens ledare och fred sluts. Ett lydrike till Ransard, Ljusnahalvön, upprättas.

34
• Den Lysande Vägen. Den Lysande vägen förbjuder all slavhandel vilket får vissa echter att flytta till Erebos och Trakorien.

50
• Ransard, Trakorien. Ransarderna grundar en koloni på den trakoriska ön Saphyna.
• Hynsolge. Svartfolksstammar börjar terrorisera norra Hynsolge.

57
• Zorakin. I Zorakin avsätt greve Bandenholts av Axelina. Detta är enda gången kungen använt sin makt att avsätta vasaller som missköt sina län.

60
• Kardien. I Faltrax utropar en faltrakisk storman sig själv till konung Ovar I av Kardien. Med vapenmakt bygger han upp ett rike bestående av Faltrax näs, Inmark, Goiana och Antivins udde.

66
• Caddo, Magillre, den Lysande Vägen. Vendlock, en dalkisk missionär dör 33 år gammal i Magillre. Han kanoniseras 100 år senare.

67
• Barbia. Edrechts portar öppnas. Efter att ha tillbringat mörkertiden i sina hålor öppnade svartfolken sina portar och började lurka omkring. Svartfolken bestod mest av troll och resar.

68
• Trakorien. Festivalen i HOXOH, de tyranniska bergsfurstarna rensas ut och alltsedan dess har området Nastrol vaktat Moskorien mot Kargoms barbarer och svarta magi.

79
• Zorakin. Zygosundsbro byggs av dvärgar från Aidnebergen norr om nuvarande Fristaden. Bron utgör gränsbefästning för dvärgarna.

80
• Kardien. Då kung Ovar av Kardien dör under mystiska omständigheter bestäms det att hans son skall ta över riket. Kungatitelns arvsrätt motiveras sedan med sedvanerätten.

89
• Erebos. Från 89 och sex år framåt utropar sig 38 stormän sig till kung av Erebos, 36 av dem dör för sin efterträdares hamn, en drunknar och en äter ihjäl sig.

90
• Hynsolge. En större orcharme ledd av blodsalven Korumil Gormowac marscherar in i Hynsolge.

95
• Erebos. Striderna om kungatiteln upphör och man beslutar att var och en hädanefter skall sköta sitt. Under lång tid framåt lyckas ingen befästa sig som kung och man påminner sig ofta om kungakarusellen mellan 89 och

100
• Zorakin. Zorakins förläningar börjar bli alltmer ärftliga.
Trakorien, Magillre. Klavykerna bestämmer sig för att anlägga en flottbas i Bzegusta, Magillre, och lyckas med detta efter ett femtiotal år. Magillerna gör efter bästa förmåga motstånd. Klavykiska kolonister far till Stegos och Paratorna där städerna Zaroflas, Siola och Melse grundas.
• Den lysande vägen, Caddo. Hemaquiel, den svarte demonen, den behornade, frestaren… Hemaquiel var ursprungligen en fredlig gudom vars gebit var fertilitet, vishet och glädje, men när dalkiska präster utpekade honom som
Etins onda motsvarighet och lysande vägens svurna fiende, vredgades han och svor att ”Om Etins tjänare har påstått att jag är deras fiende, skall så ock vara.” Sedan dess har Hemaquiel ägnat sig åt att förleda och fresta mänskligheten att bryta Etins sex budord.

102
• Caddo. Ätten Bruushane som gjorde Caddo till kungadöme på trehundratalet före Odo dör ut. Ett bråk om hur makten skulle fördelas inleddes vilket två år senare skulle komma att leda till att ett blodigt inbördeskrig, ”ödesfejden” skulle inledas. Först 111 lyckas man enas om en lösning.
• Trakorien, Meluckha. Från polarisen norr om Trakorien lossade ett stort isblock som flöt söderut rakt mot Meluckha. Shamanfurstinnan skickade som tack till köldgudarna en stor guldhäst på ett norrgående fartyg men fartyget förliste tragiskt nog vid Ferrofagerna.

104
• Caddo. Ödesfejden inleds på Caddo, fred infinner sig 111.

107
• Zorakin. Mynt börjar präglas i Pendon.

111
• Caddo. Den dalkiske fältherren Gerlo den Långe framlägger ett förslag om nytt styrelseskick på Caddo. Många av de stridande parternas ledare försvann ”mystiskt” innan de han anlända till vad som kom att kallas ”de långa näsornas råd” där man beslöt att införa ett slags folkstyre. Samtliga närvarande svor Arnoeden vilken innebar att man aldrig mer skulle ta till vapen mot landsmän.

112
• Caddo, den Lysande Vägen. II Ordern till Odos Minne. Orderns var ursprungligen en missionsordern men fungerar numera som en lärd order och har inte längre Exarkens beskydd.

117
• Barbia, Nargur, Cereval. Dvärgar kommer till Nidabergen ledda av rykten om malm. Svartfolken jagas bort från bergen. En del av dessa svartfolk tar sin tillflykt till Barbias högland och Edrecht. Handelsförbindelser mellan howatherna och dvärgarna fungerade bra då dvärgarna behövde mat och howatherna järnvapen för att kunna slå hårdare mot svartfolken.

124
• Hynsolge. Svartfolksarmen som på 90-talet tågade in i Hynsolge krossas till slut fullständigt av ädlingen Fingal Gorrond och hans krigare från södra Hynsolge. Det sägs att blodalven Korumil Gormowac själv lyckades undkomma och fly till en stor skog mitt i Hynsolge. Skogen kom senare att kallas Gormowacs skog. Fingal Gorrond får tillnamnet Orchnackare. Han hyllas som rikets största hjälte och utses till kung. I sin tur väljer han efter zorakisk modell tolv vasaller som tilldelas varsin förläning.

126
• Zorakin. En stor här av svartfolk tar sig ner från Aidnebergen via Josterfloden genom Blotferpasset mot hertigdömet Pharynx. Hertig Miskrun som har väldigt få män beslutar att i stället hälla brinnande olja på svartfolken. Oljan rinner nedströms och sätter halva Gindanu (västra Zorakin) i brand. Övriga hertigar och kungen håller rådslag i tre veckor medan svartfolken skövlar i Pharynx och sedan slår sig ner i Torilskogen. Torilskogen, den en gång så ljusa och lummiga, växer igen och blir mörk och snårig.

127
• Hynsolge, Nidland. Provinsen Lasutyp som varit självstyrande sedan Jorpagnas fall (egentligen har det inte funnits något styre alls.), införlivas på egen begäran med Hynsolge. Provinsen behåller dock självstyre i stor utsträckning.

128
• Barbia, Nargur. Svartfolk som jagades bort från Nargur och Nidabergen fann Edrecht och förenade sig med svartfolken där. De nykomna orcherna och svartalferna ogillade trollens dumma styrelseskick, ett blodigt inbördeskrig bröt ut där orchhövdingen Sallank besegrade trollen och deras allierade.

129
• Ransard. Brödrakriget i Ransard.

130
• Zorakin. Förklädda till feliciska handelsmän tar sig morelvidynska pirater in i Pendon och härjar i tre dagar då de blivigt så pass druckna att befolkningen kan kasta dem i havet.
Ransard, Ljusna, Trakorien. De belgothiska klanerna i Ljusna besegras av en klavykisk här ledd av Kornella Byxlös. Den regerande klanen faller samman och området förloras för alltid. Kornella grundar efter att ha besegrat de belghotiska klanerna staden O. Staden O förloras dock snabbt och Kornella fick en uppenbarelse från gudinnan Anxalis som innebar att klavykerna skulle hålla sig på öarna.
Barbia. Sallank, orcherhövdingen, tar makten i Edrecht efter två år av anarki.

132
• Zorakin. Ringmuren runt Pendon börjar byggas och fullbordas efter elva år.

134
• Kardien. Kleodrik I är blott en pojke då han tillträder Kardiens tron. Barnslig och nyckfull som han är blir han en riktig tyrann.

137
• Trakorien, Kardien. Efter en märklig spådom anländer trakoriska fartyg till Kardien och grundar kolonin Torilia. Kung Kleodrik och hertig Ekker från Nordmark försöker förgäves driva iväg trakorierna.

138
• Barbia. Alad-arch vaknar till igen.

139
• Hynsolge, Lasutyp, Nidland. Lasutyp (senare Nidland) ansluter sig till Hynsolge i enlighet med ett beslut tidigare fattat av Lasutyps råd. Man behåller dock självstyret i stor utsträckning. De klassystem som kommer att råda i Nidland grundläggs vid den här tiden. Vid Golwyndas sötvattenshav byggs staden Besphoro upp och blir regionens huvudstad.

150
• Trakorien. RhabdoRana ”den strimmiga grodans brödraskap” bildas inom Inashtarkulten.
Lysande vägen. Lysande vägen börjar få ordentligt fäste i Zorakin och Kardien.

142
• Hynsolge. En senhöstnatt dör den barnlöse kung Fingal Orchnackare av lunginflammation. Elias den vidreste, en astrolog från norra Hynsolge upptäcker en ny stjärna på himlavalvet. Efter ett par års livlig diskussion mellan rikets teologer, deifieras Fingal och blir Hynsolges skyddsgud. En kusinson till Fingal utses till kung.

150
• Trakorien. På Trinsmyra bildas en mördarsekt som uppkallas efter RhabdoRana, en strimmig groda som sägs vara moder till alla giftiga varelser. Sekten känner sig kallad att bistå demonen Ghumgakk i dennes hämnd på mänskligheten. Efter hand blir sekten utnyttjad till allehanda lömska göromål av andra krafter och dess metoder förfinas över åren.

151
• Magillre. Capaz Ry ´caril kröntes till Capaz I efter att ha visat prov på hjältemod i striderna om Bzegusta trots att man förlorade ön till klavykerna.
Senast redigerad av Spelknepe den 2007-02-15 15:14, redigerad totalt 3 gång.
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Del Två

Inlägg av Spelknepe »

153
• Barbia. Fem toktuffa barbiska ärkekrigare bestiger Edrichts topp, snubblar in i svartfolkens näste, irrar omkring i deras gångar till de hittar den kidnappade hövdingadottern de är ute efter, råkar hamna i Sallank Orcherkungens tronrum när de hackar sig vilse på vägen ut, slår ihjäl den hemskaste orchen i Barbia någonsin, intensifierar våldet ytterligare och skapar sig en utgång vi vilken de traskar ut ur Edricht berg som är smockfulla av orcher, troll, resar och annat otyg. (föreställ dig siffrorna på dessa lirares karaktärsblad och be en extra bön innan du går och lägger dig.) Ett inbördeskrig utbryter efter denna sägenomspunna händelse i Edricht. Ingen ny bestående ledare lyckas behålla makten. Inbördeskrig karakteriserar den kommande tiden i Edrecht.

156
• Zorakin. Karolu XI driver igenom att Zorakin skall vara ett arvrike och att kungen ensam kan fatta beslut rörande riket.

166
• Magillre, den Lysande Vägen. Vendlock kanoniseras och i Moril Diaz upprättas ett tempel till hans ära. Han betraktas som missionärernas och resandes skyddshelgon.

168
• Kardien, Trakorien. Kardien inleder ett fälttåg och belägrar Torilia i sju år. Man lyckas dock inte blockera havsvägarna och misslyckas därför att ta staden.

174
• Zorakin. Den första zorakiska kolonialexpeditionen lämnar Kra. Man grundar kolonier på öarna sydväst om Felicien. Här finns gott om färsktvatten och Hakkai blir huvudbas. Hakkai kom senare att bli en viktig bas för soltågen.
Berendien. Kandra får sitt namn och sina statsprivilegier som fristad.

176
• Ransard, Timolerien. Kungariket Timolerien grundas öster om Ransard av flyktingar söderifrån.

177
• Torshem. Dvärgklanen Kvizur anländer till Nidapasset där de startar gruvdrift och jagar bort svartfolken. De startar också en handelsförbindelse med howatherna, man utbyter metall och vapen mot mat.

181
• Ransard, Trakorien. Det första ransarderkriget. Klavykerna anfaller de ransardiska kolonin på Saphyna och strider uppstår på Guidienerslätten. Ransarderna vinner vissa framgångar men tvingas retirera till Frimbolinerslätten där man förskansar sig.

187
• Ransard, Trakorien. Den Ransardiska flottan förstörs i Rubakins vik.
Ransard. Den härskande klanen Omric störtas och Amron tar istället över makten.

189
• Nargur, Jorpagna, Torshem. Torsborg byggs söder om Nidapasset och Nargurs skogar. Handel mellan dvärgar och jorer utvecklas då Torsborg blir en länk mellan Nidabergens dvärgar och Kopparhavets länder. Torsborg uppkallades efter Tor Sagbon, staden i sin tur skänker med tiden namnet åt hela regionen. Nybyggarna kom huvudsakligen från Berendien och Erebos.

191
• Ransard, Trakorien. Den siste ransarden körs iväg från Saphyna av de klavykiska härarna.

196
• Den Lysande Vägen, Kardien, Zorakin, Caddo, Efaro. Det första soltåget avgår från Skapen, Kardien, med Efaro som mål. Det officiella syftet är att sprida den lysande vägen men även ekonomiska intressen spelar in.

199
• Den Lysande Vägen, Kardien, Zorakin, Caddo, Efaro. Soltåget når nyckelpunkten Kwoske och erövrar staden efter sju månaders belägring.
• Ransard, Trakorien. Bägge sidor fast beslutna att lägga Saphyna efter sig, först med sjöslaget i Rubakins vik avgörs kampen till klavykernas fördel.

200
• Caddo, Zorakin. Caddo börjar på allvar bygga upp ett handelsimperium mycket tack vare Zorakin som man handlar mycket med.
• Trakorien. Fokalerslätten på Palamux är nu försaltad och inga grödor kan längre odlas. Detta är en av anledningarna till palamoxernas dystra sinnelag. Anledningen till försaltningen är den konstbevattnig med salt vatten som bedrivits i flera hundra år.

203
• Kardien, den Lysande Vägen. Cardor, solvandrare och munk dör 54 år gammal. Senare kanoniserades han och en munkordern upprättades efter honom. Ordern ägnar sig åt teologisk debatt och vill översätta den Lysande Skriften.

204
• Palinor. Palinor grundas av den fanatiske Ghaerilsekten. Man låtsas tillbedja den ”gode” guden Hjallbrand men dyrkar i själva verket den ”onde” Ghaeril.
• Samkarna, Soluna, Felicien, Krilloan. En malström uppstår mellan Samkarnas och Solunas yttersta spetsar och omöjliggör all sjöfart från ormsjön till Kopparhavet. En felicisk handelsflotta med eskort ledd av amiralen Krillo DiCastran instängd i Ormsjön grundar staden Krilloan på Samkarnas östkust. Krilloan var från början ett dvärgisk gruvsamhälle som så småningom övertagigts av sanritriansk fiskebefolkning. Krilloan växer explosionsartat de närmsta förtio åren eftersom det är den enda hamn från vilken man hinner segla upp till kopparhavet när rabdhorinn blåser upp.

207
• Barbia. I Edricht tog den fruktade halvorchtrollet Bröstkross makten. Han styrde svartfolken med järnhand.

210
• Felicien, Soluna. Konung Clerimon II har lett felicierna till att expandera sitt rike från Erbulasbergen i norr till kolonierna i östra Soluna.
• Palinor, Timolerien, Ransard. Palinor startar krig mot det ”onda” Timolerien och trots att man får hjälp från ”ljusets förkämpar” från lite varstans så slås man tillbaka av Timolerien som har stöd av Ransardiska trupper.

212
• Den Lysande Vägen, Kardien, Zorakin, Caddo, Efaro. Hela norra Efaro under solfararnas kontroll. Caddo och Felicien drar nytta av den nya marknaden och börjar handla med bland annat Sombatze.
• Den lysande vägen, Kardien. Ekirs ordern (den första riddarordern) startas av soltågets befälhavare Ekir Johan Nordmark. Ordern skulle komma att fortleva till dess att den stora schismen splittrade den Lysande Vägen. Ekirs ordern bildades efter soltåget och deltog aldrig i något stort krig.
• Torshem, Narguri, Jorpagna. Howatherna anfaller jorerna kring Torsborg. Kriget är framgångsrikt men dvärgarna i Nidabergen tvingar fram en fred genom att hota med att avbryta handeln med de stridande parterna.

213
• Torshem, Narguri, Jorpagna. Fredsavtal träffas mellan jorer och howather under årets första månad. Når våren kommer börjar Torsborgs innevånare att uppföra en stadsmur.

219
• Kardien. Det kungliga slottet i Faltrax, Kardien, eldhärjas av draken Tallerin. Kronprinsen och de två andra möjliga arvtagarna omkommer.

220
• Trakorien. Palamuxiska nybyggare gör flera försök att kolonisera Trinsmyra men slås tillbaka. Under striderna enas milackerna mot den gemensamma fienden.

221
• Kardien. Hertig Brand av Dalenslätt dräper draken Tallerin som den senaste månaden härjat Glada skogen, Kardien.

222
• Kardien. Den senile kung Kleodrik II dör utan laglig tronarvinge, hjälten Brand sätts på tronen och den Brandiska dynastin tar sin början.

247
• Torshem. Stadsmäster Hoson låter uppföra Torsborgs första stadshus.

248
• Krilloan. RhabdinRhaluk, giftgrodans magknip. En jordbävning river krilloans murar och dödar halva befolkningen. Landet höjer sig 25 meter. Det tar tre år att bygga upp staden igen och den här gången håller man sig lite längre från kusten.

268
• Trakorien. Den segerrika klavykiska flottan besegras av en underlägsen fiende från Trinsmyra. De snabba katremasserna seglade runt de klavykiska fartygen och satte eld på dem. Inan man visste ordet av hade horder av milacker, rungler och karréer som i förbund med isbarbarer från norr landstigit vid HOXOH för att marschera mot huvudstaden. Inom en vecka hade Frimbole Olvi plundrats då rikets huvudstyrka fortfarande vaktade Saphyna mot ransarder.

275
• Den Lysande Vägen, Kardien, Zorakin, Caddo, Efaro. Det andra soltåget avgår från Pendon och Ekeborg. Man riktar in sig på att återta de landområden man förlorat till Efarerna men når bara dödlägen. En tvist uppstår om huruvida man skall begagna sig av magi eller inte. Detta bäddar för den stora schismen.
• Den Lysande vägen, Kardien, Zorakin, Caddo. Solfararordern bildas och deltar i soltåget. Solfararordern hade en rent militär organisation och syfte.
• Caddo, den Lysande Vägen. St: Justins Order grundas. Nuförtiden är ordern den största dalkiska solriddarordern. Orderns syfte är att försvara Caddo och kyrkan.

276
• Barbia. Bröstkross död. Svartfolksledaren i Edrecht blir under ett schackspelsbråk av misstag ihjälslagen av sin livvakt. Hans äldste son Grafit Bröstkross tar över makten.
• Erebos. I staden Kasyr beslutar stadens äldste att staden skall bli en omlastningshamn. Det kom att handlas mest med slavar och köpmän tog över styret av staden och ön med samma namn.

277
• Ransard, Magillre, Milacke, Trakorien. Ransard sluter en allians med Magillre och Milacke i syfte att krossa klavykerna på Trakorien. Milackerna leddes av Hiatus Neffro ”den galne milacken” som i hemlighet lovat bort Saphyna till Ransard och Magillre.

278
• Den Lysande Vägen. Den stora schismen, brytningen mellan den caddiska och fastländska kyrkan. Dispyten handlar om huruvida magi skall vara tillåtet eller inte. Dalkerna förbjuder all magi men fastlandsgrenen av kyrkan tillåter den. Även all handel rikena emellan blir lidande.
• Den Lysande Vägen, Zorakin, Kardien, Caddo. Solfararordern och Ekirs order splittras upp på grund av att riddarna tar olika sidor i schismen. Solfararordern blir på fastlandet Solriddarordern och på Caddo tar man först namnet Dalkiska Solfararordern men splittras upp i en mängd olika små ordnar som så småningom kommer att gå under samlingsnamnet Dalkiska Solriddarordern. Efterhand börjar riddare från den Lysande Vägen att kort och gott kalla sig Solriddare. Av Ekirs Order bildas tre ordnar; Harias Order, Wilekhs Order och Heliga Raals Order.

280
• Zorakin, Efaro, den Lysande Vägen. St: Williams Order grundas. William var en riddare och hertigson av Likermark från det andra soltåget. Ordern håller än idag befästningar i Efaro.

281
• Den Lysande Vägen. Exarkerna i Arno och Ekeborg (Caddo och Kardien) fördömer varandra till följd av den stora schismen.

282
• Kardien, Zorakin, Caddo, Jorpagna, den Lysande Vägen. Andami dör 70 år gammal. Under sin livstid var han känd som sin tids främste uttolkare av den Lysande Skriften. Andami var ursprungligen jorpagnier. St: Andamis order är numera den största munkordern och står väldigt när Exarken.

285
• Caddo, Morelvidyn. Dalkerna anfaller under förevändning av soltåg Morelvidyn och lyckas etablera ett brohuvud vid borgen Osahiln.

287
• Kardien, Caddo, Morelvidyn. Kardien inleder ett tredje soltåg, den här gången mot Morelvidyn. Efter några månader blir man tillbakadriven. Dalkerna håller sig hela tiden passiva trots att man tillsammans skulle kunna besegra morelvidynerna. Konung Brand solfararen och hans trupper stupar i strid med morelvidyner samtidigt som en stor dalkisk styrka befinner sig ett par kilometer därifrån och bevittnar blodbadet utan att ingripa.
• Cereval. I Cereval ansluter sig den sista människogruppen till ”månlagen” och den cerevaliska skiljedomstolen. Cereval liknar mer och mer en enhetlig nation.
• Ransard, Magillre, Trakorien, Milacke. När de tre allierade vunnit en seger över klavykerna på Saphyna, Trakorien, kan man inte enas om vem som skall få ön. Blodiga strider utbryter och när Milacke byter sida tvingas både Ransard och Magillre att dra sig tillbaka till fastlandet. Trakoriska lärda menar att Milackes härförare tillika Trinsmyras diktator Hatus Neffro ”den galne milacken” bytte sida bara för att få fortsätta striderna vilka han sades älska över allt annat.

288
• Kardien. Vid Gruderborg står ett enormt slag mot en massiv svartfolksoffensiv. Till minne av slaget bildas den Gruderska Ordern. Bragden att vinna slaget förstärktes ytterligare av att de flesta solriddarna vid den här tiden befann sig i Morelvidyn på soltåg.

292
• Kardien, Caddo. På sin myndighetsdag förklar kung Brand IV av Kardien Caddo krig. Efter några små skärmytslingar till sjöss lyckas Kardien med magi förstör den dalkiska flottan. Kardierna lyckas sedan inta Sinto och Casso. Många dalker flyr till Zorakin.

294
• Cereval. Den cerevaliska staden Drakonia grundlägges.

296
• Kardien, den Lysande Vägen. Kefim dog 45 år gammal. Kefim var ursprungligen solriddare som tröttnat på att begå grymma handlingar. Han grundade ett kloster. Ordern har som sin uppgift att bistå fattiga och svaga.

299
• Zorakin, Mirel, den Lysande Vägen. Arrfol dog 79 år gammal. Arrfol var elementarmagiker och Riark. Han dog vid en självmordsattack som räddade Zorakin från en svartfolksoffensiv. Ordern menar att magin är en förlängning av Etin. Att tjäna pengar på magi anses av ordern vara mycket fult. Ordern har numera även ett säte i Mirel, Ewenvin kloster.

300
• Caddo, den Lysande Vägen. Eftersom missioneringen försvårats av schismen grundas Odos Ords Ordern för att med svärd i hand understödja dalkiska missionärer på fastlandet.
• Torshem. De första alverna kommer till Torshem under trehundratalet. De leds av Eloaner, en animist. Alverna söker efter en särskild sorts skog för animistisk forskning och finner vad de söker i Torshem. De bygger en by vid namn Santono i södra Torshem.

303
• Jorpagna. Imperiets Söners Order grundas. Syftet är att återuppväcka det jorpagniska kejsardömet i all sin forna glans.

304
• Trakorien. I skuggorna av krigen mellan klavyker och trinsmyrer vaknar på Paratorna en önskan till oberoende. Man förklarar sig fritt från det uttröttade klavykiska riket. Händelsen kallas den Kastykiska omvändelsen eftersom gudinnan Kastyke instiftas som Paratornas officiella skyddsväsen. Den nybilda de nationen bestående av Paratornas sydliga områden Ralorge och Karamak, kallade sig Trakorien, av orden traekor som betyder att andas fritt.

310
• Caddo, Den Lysande Vägen. På Caddo börjar man bygga katedraler till Odos ära. Fastlandet följer strax efter och tävling inleds om vem som kan bygga ståtligast katedral.
Felicien, Dermanien, Krilloan. Dermanien, en solunsk stat, anfaller feliciens kolonier i Soluna och går segerrika ur striden efter att ha lyckats ena 77 dermanska stammar, den feliciska flottan försöker tappert hindra dermanierna från att ockupera Felicien men konungen, Kiolmon III tvingas till slut ge sig och Felicien blir ett dermanskt lydrike. 33 år senare slår sig felicierna fria. Krilloan bombades med eldprojektiler från en dermansk flotta och staden lades i ruiner.
• Palinor, Ransard Timolerien. Palinor startar, på hundraårsdagen av det förra krigståget, ett nytt, fast den här gången mot Ransard. Timolerien lyckas dock hålla Kardbergens pass och slå tillbaka de numerärt överlägsna Palinorerna.
• Caddo, Erebos. De två nationerna övertar rollen som havens dominanter.

311
• Trakorien. På Palamux märktes efter de misslyckade krigen en väckelse för att frigöra sig från sitt tragiska klavykiska förflutna. I staden Frand uppstod Shamashkulten som snart spred sig som en löpeld, flera sekter och ordnar bildades och snart väcktes krav på en religiös stat. Det heliga Kishatet grundades.
• Krilloan, Morelvidyn Felicien. Kejsar Kain. Vore det inte för den morelvidynske kaparen Kain Urtus som slogs på dermanernas sida mot Felicien skulle förmodligen Krilloan förblivigt en ruin men Kain förvandlade Krilloan till det största kaparnästet i hela Ormsjön och Kopparhanvet. Kain upptäckte dock att det fanns mer pengar att tjäna som hederlig och kopierade således feliciernas gamla affärside. Det var under den här tiden som Krilloan förvandlades till en kulturell smältdegel.

312
• Cereval. Det drakoniska universitetet färdigställs i Drakonia, Cereval, efter åtta års bygge.
• Hynsolge. Den oduglige kung Tanbul, som även han är av Fingals släkt, om än ej i nedstigande led, förlorar, bland annat på grund av korrumperade rådgivare, en stor del av sin makt till adeln. Detta missgynnar även de övriga stånden. Folket dignar under skatter, orättvisor och grymt förtryck.
• Hynsolge. Angusia Ordern grundas efter att hynsolgiska adelsmän har lyckats infiltrera och korrumpera den religiösa och annars rojalistiska Angusiasekten. Orderns syfte är att verka för adeln mot kungen.

314
• Kardien, Den Lysande Vägen. Den Ljusa Handen instiftas av Exarken Zegedorn III i Ekeborg.
• Magillre. Halvguden Pigi låter bygga Finngaoth den Klara Vindens Tempel för att trygga sina tillbedjares fortbestånd.

317
• Zorakin. En drake börjar terrorisera Zorakin men den zorakiske hjälten riddar Fabian från Arntuna besegrar den och syns sedan aldrig mera till. Tio år senare bildas en riddarorder till hans ära.

318
• Kardien, Den Lysande Vägen. Katedralen i Ekeborg börjar byggas och står fullbordad efter sex år.

320
• Kardien. Losdriverna och penterna, Kardien, breder ut sig norrut från Faltraxnäs.

321
• Zorakin, Den Lysande Vägen. Katedralen i Pendon börjar byggas och står fullbordad efter åtta år.

323
• Zorakin, Efaro, den Lysande Vägen. Wilekhs order upphör att existera. Istället bildar ledarna med de kvarvarande skatterna handelshuset ”Vita Vinden” efter orderns gamla flaggskepp.

327
• Zorakin. St: Fabians Order grundas i Arntuna. Fabian var under sin livstid känd som en exemplarisk upprätthållare av de ridderliga idealen. Han försvann efter att ha dödat en drake.
• Torshem. Ett tempel för att ära Wegil, stadens skyddsgud, uppförs i Torsborg. Detta blir stadens första stenbyggnad.

335
• Torshem Barbia, Nargur, Jorpagna. Barbierna (en stam som kallar sig Karsakkerstammen) var avundsjuka på de rikedomar howatherna ansamlat genom sin handel i Torsborg och iscensätter ett fälttåg genom Nidapasset. Dvärgarna gömmer sig i bergen och howatherna belägrar sig tillsammans med jorerna i Torsborg. Barbierna som inte är vana vid annat än öppen strid klarar inte av att belägra en stad och beger sig istället tomhänta tillbaka när dvärgarna kommer till Torsborgs undsättning. De insåg dock att howatherna var på jorernas sida och sedan dess har alla band mellan Barbia och Nargur klippts av. Torsborg och howatherna inleder ett allt närmare samarbete.

338
• Barbia, Jourdashur, Ransard. Civilisationen når Barbia. Ett tidigare okänt sjöfarande folk kom till Ardebukten för att utforska och starta handel. Köpmännen kom från länder väster om Ardebukten de hade snabba och smidiga båtar och de förde med sig långväga varor som de erbjöd barbarerna i Barbia.

339
• Nargur, Torhem. Howatherhövdingen Awalsuthes gifter sig med Torsborgs stadsmästare Rodars son Svodryk vilket blev en stor symbol för förbindelserna och samarbetet mellan Torsborg och howatherna.

340
• Barbia. Byn Alder. En liten by växte fram vid leråns västra strandbank norr om Hetretzträsket. Leran ger högsta kvalitet åt keramikföremål.

342
• Barbia. En klok och mäktig barbarstam vid namn Serdel tog sig till Babor, bland stadens ruiner påbörjades återbyggandet av det forna och stolta riket Barbia under ledning av ättens överhuvud Les Serdel. Babor låg bra till för handel och Les Serdel tog även kontakt med länder söder om Nargur och Torshem. Byn Alder nådde ut över hela riket och snart hela Ereb med sina keramikvaror. En ringa och hemlig handel med dvärgarna i Nidabergen tog sin början.

343
• Felicien, Dermanien. Den feliciske kungen Kiolmon III avlider och i hans ställe placerar dermanierna en dermansk general, Assarhaddon. Detta blir för mycket för felicierna som gör uppror och besegrar dermanerna. Bylos och Caraidon, två kolonier i Soluna, tillerkänns vid freden Felicien. En fast betald felicisk yrkesarme upprättas.
Barbia. Kvinnliga astrologer vid kopparhavet hade länge sökt tolka vindarna, vindarna berättade om vindarnas tempel i Barbia och ordnade en expedition. Väl framme återstartade vindarnas tempel. De upptäckte att en av månstenarna saknades men detta gjorde inte hela verksamheten omöjlig.

344
• Felicien, Berendien. Felicien förklarar krig mot Berendien, ett krig som pågår med varierande intensitet fram till år 411, på land misslyckas felicierna göra framsteg då man inte lyckas ta sig över Erbulasbergen som skiljer Felicien från Berendien men till havs gör man stora framsteg. Mest känt är sjöslaget vid Selim år 392 då den zorakiska flottan besegrades.

345
• Babor. Slaget vid El Glamor. Barbiernas ledare Les trodde sig ha dödat Siratsia som prästinnorna från vindarnas tempel berättat om. Det visar sig senare att Les tog fel.

350
• Trakorien. Klastobrest Dimvett börjar predika guden Remuntras läror. Först på Saphyna och senare Palamux. Han seglade sedermera västerut med halva Palamux flotta för att aldrig återvända.
Barbia. Mithrilfynd i Vindtoppsbergen. En malmsökande expedition ledd av Arranar från Nidabergens dvärgrike hittar en mithrilsåder. I hemlighet börjar dvärgarna bryta den värdefulla metallen. Bor tog form och b

351
• Barbia. Det nya Babor tog form och befolkades av barbier från höglandet.

353
• Kardien, Zorakin, Caddo, Morelvidyn, Den Lysande Vägen. Det fjärde soltåget går mot Morelvidyn och blir ett fiasko, främst på grund av dålig organisation och inre konflikter.
Barbia, Jourdashur, Ransard. Habulonernas återkomst. Som väckta ur graven började habulonerna anfalla handelsfartyg för att bygga upp sitt eget rike. Intill den här tiden var det sjöfarande habulonfolket bortglömt. De flesta trodde att de inte överlevt mörkertiden. Under ledning av Namik, en storkrigare och skicklig sjöfarare lyckades habulonerna ställa till med störningar i Ardebukten.
Zorakin, Kardien, Caddo, den Lysande Vägen. Munken Mellin av St: Andamis ordern dör 54 år gammal. Han var en framstående helare och sades ha gudomliga krafter. Han brändes dock på bål på Caddo men kanoniserades av fastlandets kyrka. Ordern ägnar sig åt helandets konst.

354
• Aidne. Karl Svärd instiftar Karlsordern. Ingen historiker har någonsin kunna utröna någon enda detalj om denna order men det är ändå ett allmänt accepterat faktum att denna händelse haft avgörande betydelse för utvecklingen av Aidne därefter.
• Kardien, den Lysande Vägen. Ljusets order, en fattigriddarorder, bildas i Kardien, Ekeborg.

357
• Cereval. Cerevallis grundas i Cereval, staden blir sedermera rik på handel med Barbia.
• Barbia. Dvärgarnas hemliga mithrilgruvverksamhet visar resultat. Schakten hade blivit alltför djupa så dvärgarna planerade ett återtåg hem. Under hemresan attackerades dvärgarna av en jättespindel som åt upp både dvärgar och skatt. Mithrillen och dvärgarna var spårlöst försvunna.

363
• Barbia, Jourdashur, Ransard. Habulonska kriget. Länge försökte Les Serdel från Barbia förhandla med Namik som var ovillig att kompromissa och istället fortsatte sina plundringar. Les tvingas inleda ett krig mot piraterna. Efter att ha vunnit stora framgångar hyllades Namik som Ardebuktens herre. Västerlandets båtfolk visade stor skicklighet men habulonernas gerillakrig till havs visade sig framgångsrikt. De hundratals habulonöarna användes som effektiva gömställen.

366
• Krilloan. Tannatopols uppstigande. På vintern började återigen havet bubbla och man fruktade ytterligare en jordbävning. Det som hänt var dock att en underjordisk vulkan haft utbrott och spytt upp en svart ö som kom att kallas Tannatopol, den svarta skärselden. Några veckor senare kom en gammal vän till Kain, Vlad Kammantur, till ön och tog den i besittning. Vlad var nekromantiker och hade upptäckt att ön var en maginod.
• Zorakin. Valen den I:s Kungliga Hederslegion instiftas. Ordern är en typ av utmärkelse.

367
• Krilloan, Kardien. St. Kleus Ordern. En mindre kardisk munkordern bosätter sig i ett bergskloster. Enligt den fundamentalistiska orderns tro bör alla syndare dödas. Deras mål är att för detta ändamål frambesvärja ärkeängeln Angarion för att döda alla syndare.
• Berendien. Viirinas Order, Berendiens största order bildas till minne av den berendiska hjältinnan Viirina som med hjälp av syner förhindrat en konspiration mot Berendien. Orderns syfte är numera att försvara Berendien mot varje tänkbart hot.

369
• Kardien, Efaro. Kardien förlorar sina sista besittningar i Efaro.
• Erebos. Efter flera stora missväxtår på Dakkilo ser Sagrin Erövraren chansen att erövra ön och gör det med några hundra man, mestadels legosoldater. Sagrin undanröjs och en ordning liknande den som gäller på övriga Erebos införs även på Dakkilo.

370
• Zorakin, Berendien, Felicien. Zorakin går med i Berendiens krig mot Felicien vilket visar sig vara ödesdigert då kriget blir väldigt dyrt och felicierna lyckas blockera Zorakins hamnar. Zorakins ekonomiska framgångar ändas därmed.
• Ransard, Trakorien. Andra ransarderkriget. Det klavykiska riket är mattat efter inre stridigheter så Edorl den unge beslutar sig för att det är dags för Ransard att återta sina forna kolonier. Hade man inte gjort misstaget att dela sina styrkor hade man mycket väl kunnat krossa Trakoriska riket innan det ens hunnit bildas. Man försökte ta både Saphyna och Paratorna vilket var ödesdigert. Edorl den Unge stupade och Margon Rådvis organiserade återtåget. Trakorierna slöt sig samman med det heliga Kishatet och detta gjorde att man blev starka nog att driva iväg ransarderna.
• Kardien, Monturerna. Mauritz Bergenswäärd, en ung kardisk adelsman beger sig iväg på upptäcksfärd, 3 år senare finner han och koloniserar Monturerna.

373
• Kardien, Monturerna. Mauritz Bergenswäärd och 500 oliktänkande kardiska familjer slår sig ner på och Monturerna. Mauritz skaffar sig hertigtitel. Mauritz instiftar grundlag om ärftlig tronföljd på Monturerna.

374
• Barbia, Jourdashur, Ransard. Efter elva år kom kriget om Ardevikens krig till ett slut. Såväl habulonernas som barbiernas ledare dog men Barbia och dess allierade gick segrande ur striden under ledning av prins Tyle från västerlandet och den barbiske Les Serdel. Namik, habulonernas ledare dödade Les men blev själv dödad av Tyle. Striderna kom efter detta att bli etter värre. Les unge son Vian Serdel blev Barbias nye härförare.
• Krilloan. Ordo Magica. För att stärka banden mellan olika magiskolor bildade Vlad Kammantur nekromantikern, Shaza Sahivann elementarmagikern, Toalpios T´tahhah illusionisten, magikerordern Ordo Magica i Krilloan. Ordern har sedermera blivit en av världens största akademier.

375
• Hynsolge. Med hjälp av en trupp dvärgar från Grynnerbergen sätter folket i östlänen Ansorvia och Mergilia igång ett uppror. Till en början blir upproret framgångsrikt. Ansorvias länsherre fördrivs.

377
• Barbia, Jourdashur, Ransard. Innan habulonerna och de tre allierade slagit ihjäl varandra enades man om att habulonerna inte skulle överfalla handelsfartyg mot att de skulle få del av Barbias import. Ett fredsfördrag ingicks.
• Krilloan. Magokratins början. Kejsarn Kain dör 92 år gammal och det beslutades att staden skulle styras av ett råd bestående av de 19 visaste magikerna. Ordo Magica sade sig stå utanför och köpmännen protesterade men fick märkligt nog inget gehör.

378
• Cereval. Staden Lirvella grundas i södra Cereval och börjar konkurrera med Cerevallis på Masevabuktens handel. Legoflottor blandar sig i.
Ransard. Förlusten på Trakorien åtta år tidigare leder till att Margon Rådvis störtas och klanen Omric utnämns till ledare. Teldoric blir Vortiger av Ransard.
• Krilloan, Kardien. St. Kleus Ordern. Ordern gör sitt första och sista försök att nedkalla ärkeängeln Angarion. Av någon anledning slog en blixt ned från himmeln och dödade alla munkar i klostret.

380
• Trakorien, Klomellien. Av misstag råkade man i bråk med en dvärgklan på Klomelliens kust när man förföljde ransarderna under andra ransarderkriget. Dvärgarna återfördes till Palamux för att arbeta som slavar i kopparbergen men gjorde sig snart fria och grundade ett rike som finns än idag.
• Monturerna. Ett råd instiftas som bland annat fungerar som förmyndarregering i den händelse tronarvingen är under 16 år.

381
• Kardien, Zorakin. Illusionister börjar anlända till Kardien och Zorakin från Trakorien.
• Hynsolge. Mergilias länsherre, som ansätts hårt av det sex år gamla upproret befinner sig i ett prekärt läge, när han på hösten får hjälp av grannlänens vasaller. Folkets uppror slås ner, upprorsledarna avrättas och hundratals döms till livstids straffarbete. Mergilias, Ansorvias och Brangorias bönder är nu mer eller mindre livegna.
• Krilloan. Ordo Corporem, Ordo Demonicum, Svarta rosens brödraskap. Ordo Corporem startas. En nekromantisk ordern på Tannatopol. Senare tillkommer Ordo Demonicum och svarta rosens brödraskap.

385
• Trakorien. Trakoriska riket grundas. Man förklarar sig som arvtagare till Klavykiska riket och övertar dess styrelseform. Man har efter det andra ransarderkriget en koloni på Palamux, staden Soblak.

387
• Timolerien. Konungen avlider utan att utnämna någon av sina två söner till arvingar, adeln ser sin chans till ökat inflytande och hetsar sönerna mot varandra.

391
• Krilloan, Soluna. Shaulkortleken uppfinns av Shaza Sahivann, den 87 årige solunske elementarmagikern och alkemisten. Mycket talar för att Shaza var thalgulier.

392
• Zorakin, Felicien. Vid sjöslaget vid Selim krossas den Zorakiska flottan av Felicien vilket får till följd att pirater börjar plundra Zorakins kuster.
Timolerien (Timoria, Alerien). Timolerien splittras i två länder, Timoria och Alerien, förhållandet mellan länderna är mycket spänt.

393
• Efaro, Kardien, Zorakin, Caddo. Harias Order upphör att existera då dess sista befästningar intas och plundras av Efariter.
• Zorakin. Zorakiska Regalieordern bildas för att försvara Zorakins kuster då Felicien krossat rikets flotta. Ordern står under konungens direkta befäl.

394
• Zorakin, Felicien. Fred sluts mellan Felicien och Zorakin. Zorakin tvingas avträda sin koloni Hakkai.

395
• Kardien, Efaro, den Lysande Vägen. Heliga Raals order grundas till minnet av försvaret av den heliga klippan Raal i Efaro. Nuförtiden ägnar sig ordern åt att försvara rättroende nationer från militära hot.

400
• Erebos. Erebos köpmän börjar under 400-talet på allvar handla med resten av världen och skaffar sig ensamrätt på flera viktiga handelsrutter, bl.a. de på Akrogal och Sombatze. Köpmännens makt ökar och stormännens makt minskar då de inte kan kontrollera köpmännens handel. De försöker dock behålla kontrollen med hjälp av krigsfartyg men situationen är ohållbar. Beybergen är det enda ställe på Ereb där man funnit solstenar och dessa lade grunden till den erebosiska rikedomen.
Berendien. Kungliga Berendiska Hederslegionen bildas. Ordern är en typ av utmärkelse.
• Trakorien. huelerna var nu återigen ensamma på den förr så bördiga men nu försaltade och ofruktbara Fokalerslätten eftersom de sista klavykerna dragit sig tillbaka från slätten.

402
• Zorakin. Markus Glänta återvänder till Zorakin. Han var en av de få överlevande riddarna från Efaro som på något sätt lyckats ta sig hem igen. Han hade bland annat med sig två mörkhyade fruar. Markus familjenamn är numera struket ur adelskalendern men på sin tid gjorde han sig känd med berättelser från de oheliga länderna.
• Kardien, den Lysande Vägen. St. Ekirs Order grundas i samband med att Ekir Johan Nordmark kanoniseras. Ekir var befälhavare över soltåget år 196 e.O.

403
• Zorakin. En oroande mängd svartfolk visar sig i Aidnebergen och hertigarna av Salamora och Inberg i Zorakin och hertigen av Inmark i Kardien har svårt att freda sig, svarta tornet nämns för första gången i historien.
• Den Lysande Vägen. Illusionism förbjuds av Exarken Pergon IV.

405
• Kardien. Svarta tornets horder härjar i den Kardiska provinsen Goiana. Kardien skickar sina riddare men dessa förlorar striden om skogen.
• Trakorien, Marjura. På Trinsmyra hade grupper börjat plädera för alla människors lika värde men dessa åsikter förbjöds av Ganfryd Åålskalle och grupperna flydde till Marjura där de grundade Arhem och andra kolonier. Namnet Marjura stammar från denna tid. Nybyggarna livnärde sig på fiske och fårskötsel. Även innan kolonisterna kom till ön fanns där dvärgar, jättar och kvurer (människor).

408
• Cereval. Slaget i Trollfjärden, Cereval, en flotta från Cerevallis upptäcks av staden Lirvella som sänker fartygen med hjälp av legosoldater, kort därefter härjas de bägge städerna av drakar. Till följd av händelsen förbjuds alla legoknektar som inte lyder under månlagen.

410
• Goiana. Skogsalverna i Goiana kallar på hjälp för att försvara sig mot Svarta Tornets svartfolk och skogsalver från när och fjärran anländer till skogen för att hjälpa till att försvara den. Satyrer anländer också och gör sig kända som skickliga krigare.
• Palinor, Timora, Ransard. Palinor startar ännu ett krigståg, denna gången stött av dvärgarna i Kuldres norr om Palinor. Anfallet kommer överraskande och man lyckas besegra Timora. En stor ransardisk här samlas och besegrar palinorerna i slaget vid Herikols vad.
Kardien. Draken Kréum slår sig ner i Marsklandet, Kardien, efter att ha förstört den piratborg som han gjorde till sitt egna näste. Ön har kommit att kallas Drakön.

411
• Felicien, Berendien. Fred sluts mellan de två rikena.
Alerien. Korstes brödraskap bildas som skydd mot framtida visioner.

415
• Kardien, Goiana. Kardien tappar kontrollen över Goiana.

418
• Hynsolge. Den hynsolgiske kungen Assan II Radomir, tvingas avstå ännu mer av sin makt. En märklig utveckling inleds där kungen tidvis lierar sig med folket mot sina egna vasaller.

419
• Hynsolge, Cereval, Nidland. Dvärgarnas Marsch. Många dvärgar från Grynnerbergen vandrar norr ut mot Cereval lockade av månsilver. Efter cerevaliska påtryckningar tvingas hynsolgerna stoppa dvärgarnas framryckning. Mindre stridigheter uppstår vilket leder till protester från hynsolgiska handelsmän som inte vill göra sig till ovänner med dvärgarna. Den hynsolgiske kungens ställning försvagas ytterligare. Den del av Hynsolge som senare kom att bli Nidland avskures ytterligare från kungamakten.

421
• Hynsolge. Mustansir Omurtaag, rådgivare till baron Aurolf Järnnäve av Brangoria får en vision och börjar predika en ny gudsfilosofi. Den nya religionen kom att kallas Stjärnläran. Dess anhängare, främst adelsmän, lägger stor vikt vid astronomisk och astrologisk forskning.

424
• Goiana. Skogsalverna i Goiana bildar ett eget rike.
Kardien. Kung Beron Rik av Kardien avsätts och man vänder sig till Echterna. Dessa reorganiserar Kardien och flyttar huvudstaden från Faltrax till Ekeborg. Man utser sig själva till adel.
Kardien. Den lysande vägen införs i norra Kardien.

425
• Hynsolge. Flera unga adelsmän från centrala Hynsolge rapporteras ha försvunnit. Stjärnlärans inre krets begav sig till kometkratern och tömde den på vatten. De använde den röda stenen de fann där för att frammana demonen Onaabys och lät den befrukta stjärnlärans ledares hustru. Större delen av deltagande kultister avled strax därefter i en märklig sjukdom förorsakad av den röda stenen. Senare dör kvinnan i samband med att hon föder en son, Tervel, som kom att korrumpera baronatet Brangoria efter att han dödat sin styvfar och tagit hans plats som rådgivare åt baronen. Tervel bytte senare namn till Parikila.

426
• Hynsolge. En otäck feberepidemi utbryter i Brangoria.
• Zorakin, Kardien, Magillre. Greverydska Ordern grundas i Greveryd, Zorakin. Orderns syfte är att hålla varandra om ryggen i fråga om politik och ekonomi.

428
• Berendien. Den Berendiska Triumfordern grundas. Femtio år senare, efter att ha rustat upp Berendiens försvar så till den milda grad att kungen själv kände sig hotat, åtalas ordern och läggs ner.

429
• Goiana. Vid meditationen i Goiana sluts ett förbund mellan skogsanden Enlil Talannen och Goianas folk.

430
• Hynsolge. Den feodala adelns maktutövande börjar närma sig terrorism. Missnöjet ökar, men man vågar inte ge sig i kast med överheten. Innehav av vapen är strängeligen förbjudet. Rykten går att adeln ägnar sig åt häxkonst. De närmaste tjugo åren försvinner folk regelbundet från centrala Hynsolge.

435
• Zorakin, den Lysande Vägen. Mariusordern grundas. Fem år senare byter man namn till St: Marius Order eftersom Marius kanoniseras. Ordern arbetar ofta tillsammans med den Lysande Handen.

440
• Trakorien. Stegoserna beslutar sig att förekomma trinsmyrerna som närmar sig Albarunzia på Palamux östkust genom att själva plundra staden. Man var trots allt de närmast sörjande och som det heter i ett gammalt moskoriskt talesätt ”Det är inte borta, det som rinner ur näsa till mun.” Shamas vrede drabbade ön som förföll i permanent mörker. Det blev också omöjligt att resa till eller från ön.
• Zorakin, den Lysande Vägen. Riddar Marius kanoniseras och Mariusordern blir St: Marius Order.

444
• Kardien. Till minne av Valentino Echte bildas Valentinerordern.

455
• Caddo, Klomellien, den Lysande Vägen. Jakobian dör 55 år gammal. Jakobian var dalkisk missionär i Hamur och lyckades mycket väl. I hans namn uppfördes ett kloster i Nya Arno, Klomellien.

456
• Cereval. Jehennin bildas i Cereval, ett råd med uppgift att samordna handel och utrikespolitik samt diskutera tvister och döma mellan olika grupperingar. Måntinget står dock fortfarande högst i landet.
• Jourdashur. Harald Krokig dör och Jourdashurs sista fästen utomlands faller. Endast i Hamur lever den jourdashuriska kulturen tydligt vidare.

457
• Goiana. Dansakademien i Goiana bildas.

458
• Ransard, Trakorien. Ransard skickar i hemlighet ”diplomater” till Saphyna vars styrelseskick infiltreras.

460
• Trakorien. Trakorierna har rensat Paratorna från svartfolk och upprättat lönsam handel med omvärlden. Man erövrar Ilibaurien på norra Paratorna, Ilibaurierna har länge varit en nagel i ögat för trakorierna. Den onde alkemikern Astrumal diFoldt anlitades för att lansera opianderkryddan bland ilibaurierna och när dessa gått ner sig i drogträsket kunde de besegras utan strid. Än idag lider områdets befolkning av svårt drogmissbruk och är Trakorien till liten nytta.

462
• Ransard, Trakorien. Saphyna står nästan helt under ransardisk kontroll.

466
• Zorakin, Morelvidyn. Efter upprepade plundringar förklarar Zorakin Morelvidyn krig.

467
• Zorakin, Morelvidyn. En stor Zorakisk här landstiger på Morelvidyns kust men genom magikern Lodekhiz insatser blir den rejält krossad. Fred sluts utan några landavträdelser.

468
• Nidland, Akrogal, Hynsolge. Vikotnik ärkemagikern anländer till provinsen Lasutyp via demontungan. Genom sin karisma och sina häxkonster skaffar han anhängare som han tar hjälp av för att grunda nationen Nidland. Namnet Nidland kommer från de adelsmän som flydde från området och även om det är föga smickrande har landet fått heta så sedan dess. Vicotnik inför religionen Kuzherism i Nidland.

470
• Krilloan, Kardien. Draken Morriart. För första gången kommer draken ner från drakbergen och terroriserade staden. När det såg som mörkast ut kom en hjälte från Kardien, Arneval, och dräpte draken i dess egna håla. På något sätt lyckades vägvisarna döda hjälten och lurade honom på så vis på skatten. Vägvisarna blev dömda till döden och skatten har aldrig synts till. Vägvisarna hade med sig några märkliga mynt som kom att stå modell för krilloans mynt fram till denna dag.

478
• Berendien. Berendiska Triumfordern, grundad femtio år tidigare, åtalas på 311 punkter varpå en rad hemliga rättegångar hölls. 29 huvuden föll och ordern upphörde. Kvar lever dock Berendiska Triumfordens systerorder Triumfordern kvar. En order som fungerar som politisk plattform för mäktiga berendiska kvinnor, det finns gott om sådana.

484
• Magillre. Stefans Ordern grundas kring romanfiguren riddar Stefan Imalas. Ordern arrangerar allehanda ridderliga spektakel.

486
• Krilloan. Den stora branden och storvesirens tillträde. Efter en extremt het sommar utbyter en häftig brand. Branden sprider sig via brinnande råttor och staden blir snabbt övertänd. Nio tiondelar av staden brann ner. Då magikerna försökte släcka elden med all sin kraft skapades otroliga magiska urladdningar som ytterligare spred elden vidare. Befolkningen tappade förtroendet för magikerna och staden byggdes upp med hjälp av hovarkitekter från hela kopparhavet. Numera finns gott om vatten och breda avenyer för att förhindra en upprepning av den fasansfulla brandkatastrofen. Magokratin avskaffades och en poktisk underfurste vid namn Ragrozukh Kiramilion, en välkänd ledargestalt installeras som storvesir av Krilloan.

487
• Torshem, Jorpagna, Nargur. Resekriget. Krig utbröt mot resarna vid Torsborg. Efter kriget började howatherna bli bofasta. En hord av orcher, svartalfer och resar under ledning av den duglige Kaursch. Torsborg belägras men howatherna utkämpar ett ständigt gerillakrig mot belägringsarmen. Belägringen bryts ett år senare.

488
• Ransard. Argald Omric, son till Gorm den Gamle, föds och förutspås bli den störste vortigern någonsin.
• Torshem. På våren bryts belägringen av Torsborg med hjälp av legoknektar hyrda av erebosen Dan Vedorth.
• Nargur, Barbia. Reseledaren Gargadaz lyckas fly till Edrecht efter krigen vid Torsborg där han sätter punkt för släkten Bröstkross makt och själv tar över ruljansen.

491
• Barbia. Reseledaren Gargadaz inleder ett erövrande av regionerna kring Edrecht och för vart år som går krymper han avståndet till Babor.

493
• Krilloan. Storvesiren drar sig tillbaka och blir en politisk marionett som lever i lyx medan rådet styr staden. Den här ordningen har hållit i sig till dags datum.

495
• Barbia. Genom en kupp tar en ny barbarstam makten i Babor. Serdelätten dör ut och den nya dynastin går under namnet Alet.

496
• Kardien. Gråalver bosätter sig på Achene i Faltraxbukten, Kardien.

497
• Ransard, Trakorien. Det tredje ransarderkriget utbryter. Trakoriska trupper landstiger på Saphyna och Ransard skickar förstärkningar. Vortigern själv och hans elvaårige son Argald medföljer. Trakoriens numerära överlägsenhet fäller avgörandet och ransarderna besegras slutgiltigt tio år senare. Trakorien införlivar Gudienerslätten med sitt rike för att få brohuvud på Saphyna.
• Trakorien. Efter ett antal förödmjukande förhandlingar där hot och mutor begagnades har de gamla klavykiska kolonierna övergått till att vara trakoriska. Det Klavykiska riket existerar inte längre.
• Hynsolge. En feberepidemi utbryter i Brangoria. För att förhindra att epidemin sprider sig isolerar man området.

498
• Kardien, Morelvidyn. Morelvidynska pirater anfaller Kardien och tar sig ända fram till Arntuna, ivrigt brännande och plundrande. Då kung Vidar III flyr morelvidynerna utom Illerest som utmanar Vidar III på en duell till liv och död. Striden vinns av Vidar men denne blir ihjälskjuten av en armborstskytt. Av skam tar Illerest livet av sig.
• Hynsolge. När sjukdomen som bröt ut 497 fortsätter att sprida sig i Brangoria beslutar sig länsherren för rening genom eld. Ryktet om den radikala åtgärden sprider sig långväga.

499
• Felicien, Sombatze. Sombatzerna iscensätter en sjöattack kombinerat med ett slavuppror mot/i Felicien. Sombatzerna är så när att lyckas men under kung Karmos ledning lyckas felicierna nätt och jämt gå segrande ur konflikten. Omfattande massavrättningar blir följden. De flesta deltagare i upproret kastades i havet som offer till havsguden Paridon.

500
• Zorakin. En jorpagnisk renässans tar sin början till följd av den forskning många lärda och munkordnar bedrivit. Renässansen innebär att fornjorpagnisk arkitektur och klädstil blir populär bland överklassen. Man föredrar ljusa färger och öppna luftiga platser.
• Felicien, Caddo, Erebos. Alltfler piratdåd utförda av pirater med kaparbrev från Felicien utförs. Caddo och Erebos förblir bittra fiender men tvingas närma sig varandra för att möta det gemensamma hotet från den expansiva fienden Felicien.
• Barbia, Nargur, Jorpagna, Torshem. Sporadiska inbördeskrig i Barbia försvagar riket. Kejsar Alet inser att handeln med omvärlden måste återupptas. Man inleder trots att man känner viss fiendskap åter handel med jorerna och howatherna. Tack vare detta överlever Barbia. Under den här tiden byggs byarna Uttil, Nug och Ara i Barbia.
• Torshem, Narguri. Howather börjar bilda halvpermanenta bosättningar i Torshem. I Torsborg får den erebiska köpmannasläkten Vedort allt större makt på bekostnad av Sagbonsläktens inflytande.

502
• Nidland. Bygget av den nidländska muren påbörjas och blir klart 38 år senare.

507
• Ransard, Trakorien. Gorm den Gamle av klanen Omric inser att slaget om Saphyna är förlorat och drar tillbaka de ransardiska trupperna. Halva flottan blir upphunnen och sänks.

508
• Ransard. Griparnas årtusende i och med att Argald Omric, som vid sin födsel spåddes bli den störste vortigern någonsin, lyckas tämja en grip och får tillnamnet ”Griptämjare”. Ett flertal av kardbergens gripar tämjs och blir ransardernas tjänare.
• Ransard. Argald gifter sig med prinsessan Eowen av Narim (Gauland) och blir krönt till vortiger.

510
• Palinor, Ransard. Palinor startar det tredje krigståget på hundraårsdagen av det andra. Denna gång är det Ransard som anfalls. Ransarderna med sina nytämjda gripar avstyr lätt anfallet och vortigern Argald Griptämjare besegrar personligen palinorernas härförare magikern Krarr.
• Trakorien, Marjura. Från Trinsmyra fördrevs allehanda sekter i en av Åålskallarna ledd utrensning, däribland schaguliterna som flydde till Marjura från den transmyriska staden Vumbra. Shaguliterna bygger ett järntorn i norra Marjuras Dymrabergen med hjälp av dvärgar.
• Magillre, den Lysande Vägen. Riddar Lucian dör då han fritar den magillriske Kerisgassen från dylisk fångenskap. 20 år senare kanoniseras han och en order grundas till hans ära.

511
• Zorakin. Förrymda zorakiska brottslingar och livegna grundar Fristaden, på den tiden öster om Zorakin. Staden blir ett nytt centrum för handel mellan Aidnebergens dvärgar och Caddo.

512
• Erebos. Det stora inbördeskriget. Köpmännen gör uppror mot stormännen vars makt nu endast är mycket liten.
• Caranor. Den flygande ön Caranor styrs av alvkvinnan Alena med början

513
• Ransard. Ransard expanderar i alla riktningar. Vintern blir oerhört kall och Ransard ansätts hårt av barbarer från norr och svartfolk. Mången ransard stupar.

514
• Erebos. Femhusrådet bildas efter att köpmännen gått segrande ur konflikten med stormännen. Femhusrådet blir Erebos regering och riksdag.

515
• Ransard, Narim. Narim införlivas med Ransard efter beslut från den narimske kungen.

518
• Erebos, Den Lysande Vägen, Caddo, Zorakin, Kardien. Femhusrådet förbjuder Den Lysande Vägen och dess fåtaliga anhängare fördrivs eller avrättas. Caddo, Zorakin och Kardien protesterar men blir tacksamma för de hantverkare som flyr till deras länder, främst Caddo och Zorakin, all handel upphör.

520
• Erebos, Zorakin, Kardien, Caddo, Den Lysande Vägen. Formell fred sluts mellan Zorakin-Kardien och Erebos efter det att femhusrådet upphävt sitt förbud av Den Lysande Vägen och betalat ett symboliskt skadestånd. Handeln återupptas som vanligt, Den Lysande Vägen växer sig starkare än någonsin på Erebos. Caddo inbegrips inte av avtalet.
• Trakorien. Saphyna startar ett uppror mot den trakoriska överheten. Upproret slås ner fem år senare.
• Erebos, Felicien, Zorakin. Hadarins Order grundas i Zorakin av erebosiska adelsmän i exil. Syftet är att återupprätta den erebosiska monarkin. Man har även ett säte i Tyros, Felicien.

522
• Zorakin. Zygosundsbron som utgör gränsbefästning för dvärgarna norr om fristaden är ombyggd. Ombyggnationen har tagit två år. Ett avtal sluts som säger att hälften av brons bemanning skall komma från Fristaden och hälften från dvärgarna.

523
• Trakorien, Mereld. Trakorien försöker invadera Mereld men misslyckas på grund av mereldernas kraftfulla magiker. Merelderna bad om att få missionera på Trakorien och trakorierna vågade inte säga nej. Sedan dess sköter Kafrilersekten fattig och sjukvård inom trakoriska riket vilket alla är nöjda med.

525
• Trakorien. Ylarnas afton. Nationalister på Saphyna uppviglar en här av kriminella och slavar som drogats med zombin. Zombinet fick kämparna att lyda alla order blint, tyvärr också fiendens. Slaget kallas ylarnas afton eftersom bägge härförare skrek ikapp för att få kontroll över hären. Den högröstade trakoriske härolden Skrynk avgjorde till trakorernas favör.

529
• Goiana. Elidina av Goiana lämnar posten som Autark till förmån för satyren Kispi.

530
• Cereval. Dird Ligamester väljs till borgmästare i Cerevallis. Detta brukar betecknas som början på det moderna Cereval. Dird låter bygga upp en ansenlig handelsflotta.
• Trakorien. Trakorien invaderar Trinsmyra och införlivar ön med sitt rike. Ålskallarna, som regerade över Trinsmyra, flydde upp till de otillgängliga bergen i Rung. Landsdelen Kark gjordes till en del av Trakorien men Milacke fick behålla sin självständighet.
• Felicien. Darition, en ung felicisk stad, anpassas till att vara militär flottbas.
• Magillre, den Lysande Vägen. Magillres största religiösa ordern St: Lucian Ordern bildas i samband med att riddar Lucian kanoniseras.

531
• Caranor. Silveralver och skogsalver besegrar en ondskefull nekromantiker, i processen befriar de en råttmansstam kallad Idri som sedan dess har fått bo på den flygande ön Carador.

532
• Ransard, Trakorien. Vortigern Argald Gripryttar mördas av trakoriska spioner, hans son Joran Gyllene kröns till ny vortiger.

536
• Goiana. Ett krig startas mellan Goianas alver och Aidnebergens svartfolk. Orsaken är den stora folkökningen bland bergsstammarna.
• Barbia. Si-nel återuppbyggs av handelsstrategiska skäl trots den stora vidskepelse som omgärdar platsen.

538
• Cereval. Cerevallis belägras av en svartfolkshär. Hedbönderna vid kusten och Dunslätten angrips också.
• Hynsolge. Brangorias länsherre, Djauruc Riikov, lider av pengabrist och går med på att låta en liten stad, Gråborg, köpa sig fri. Staden växer dock med åren. Enligt köpekontraktet, som gäller i hundraår, får inte några av länsherrens tjänare på något sätt störa ordningen i Gråborg. Därmed blir Gråborg på gott och ont en fristad för politiska flyktingar från hela Brangoria och även andra län och länder.

539
• Goiana. Goianas autark satyren Kispi stupar i krigen mot av svartfolk och efterträds av alvmannen Silon.

540
• Goiana. Efter fem års sporadiskt krig drar sig svartfolken tillbaka från Goiana.
• Cereval. Svartfolk från nordväst anländer för att hjälpa till att erövra hela Cereval. Cerevallis uthärdar ytterligare en belägring, även Drakonia belägras.
• Nidland. Muren kring riket färdigställes.
• Ransard, Timora. Timora invaderas av Ransard.
• Zorakin. På sensommaren anfaller en svartfolksarme Zygosundsbron norr om fristaden. Anfallet slås tillbaka när förstärkningar anländer från Fristaden.

541
• Cereval. Maten är slut i Drakonia och staden är nära att falla. Dird Ligamester driver igenom ett beslut att undsätta staden sjövägen och belägringen bryts.
• Cereval, Barbia. Cerisborgen faller för ett kombinerat anfall av svartfolk och barbarer från Barbia. Vadstället över Cerfloden är i svartfolkens händer. Stora svartfolksstyrkor strömmar in i Cereval. Endast större samhällen längs kusten håller.

542
• Cereval, Barbia. Hårda strider mellan svartfolk och troll i norra Cerskogen, trollsamhällen faller för svartfolken och barbarerna, drakar härjar på bägge sidor. En gemensam här från Cerevallis, Drakonia och Lirvella besegrar en svartfolksarme på Trollfjärdsnäset.

543
• Cereval, Barbia. Svartfolk och barbarer jagas ut ur Cereval, tusentals dränks i Cerfloden. Svartfolken undkommer med skatter och slavar, städerna anklagar trollen för förräderi och spända förbindelser råder lång tid därefter.
• Hynsolge, Efaro. Brangorias adelsmän börjar handla med slavar. Speciellt män och kvinnor från Efaro och utländska krigsfångar förs på hemliga vägar till länet. Ingen vet vad slavarna används till.

545
• Cereval. Dird Ligamester äras för sin insats och blir talman i Jehennin, kuststäderna lägger tvisterna åt sidan och ingår ett förbund, nomader och hedbönder återuppbygger sina samhällen. Drakar härjar i landet.
• Barbia. Kejsar Alet avlider av hög ålder och hans två söner Relos och Ured tvistar om tronen. Det slutar med öppet bråk. En vis nomad, Dendor, förstod att riket hotades genom sönernas kamp och tog själv makten. Dendor blev en populär och lyckosam kejsare.
• Zorakin. Sydzorakiska Brödraskapets Order grundas i Pendon av missnöjda sydzorakiska riddare. Man är trött på de nordzorakiska riddarnas dominans.

546
• Zorakin. Uppretade av otaliga anfall från Aidnebergens svartfolk anfaller Zorakin svarta tornet.
• Cereval. Nomaderna och hedbönderna utträder ur Jehennin då de inte fått del av städernas krigsbyten från krigen med svartfolken och barbarerna och vänder sig till måntinget.
• Cereval. Äventyrare och annat löst folk bryter mot månlagen i trollens trakter.

547
• Cereval. Måntinget dömer att hedbönder och nomader skall få del av städernas rikedomar, Lirvella vägrar betala med Dird Ligamester betalar. Lirvella lämnar städernas förbund.

549
• Cereval. Havstroll överfaller hamnen i Lirvella och förstör den, beridna drakar cirkulerar över staden, stadens skepp sänks och dess sädesfält bränns.
• Ransard, Timora. Nerol Nomrik, nykrönt vortiger, avslutar det timoriska riket.

550
• Cereval. Lirvella ger upp och betalar sina böter i enlighet med måntingets beslut. Staden förbjuder trollen.
• Zorakin, Kardien. De bägge ländernas handelsförbindelser utökas ytterligare och förblir goda.
• Trakorien, Jih-puhn, Tsun-kuo. För att utsträcka sitt rike skickar Trakorien en expedition västerut, mest av misstag upptäcker man Jih-puhn och Tsun-kuo på andra sidan västerhavet.

555
• Zorakin. Kriget mot svarta tornet upphör utan att några resultat uppnåtts.
• Barbia. En ung köpman vid namn Umblar Seér från fjärran södern bygger upp det pampiga världshuset Ljunga Äng i trakten kring Babor.

560
• Trakorien, Marjura. Shaguliterna tror att Shagul tagit livet av sig på grund av obesvarad kärlek till prinsessan Elmesum. Shagulitersekten lever dock vidare och fördjupar de onämnbara lärorna.

561
• Barbia. Reseledaren Gargadaz når Babor med sina svartfolkshorder. Dendor belägrade sig i staden, Gargadaz horder var brutala och skövlade och brände. Även värdshuset Ljunga Äng gick under.

563
• Barbia. Dendor gifter sig med Hevina, dotter till en mäktig köpman, medan Babor fortfarande är belägrat. En hård vinter följer som skördar många liv på bägge sidor.

564
• Barbia. Babors befrielse. Tidigt på våren anföll en väldig hästburen armé reseledaren Gargadaz och dödar denne varpå svartfolken flyr i panik. Anfallarna var barbarer från Barbias vildmark. De menade att Dendor var en god kejsare och förtjänade hjälp. Ånyo inleddes ett långt krig i Eldrechts grottor om herraväldet över svartfolken.

565
• Cereval, Landori. Alver från Landori anfaller Cerskogen, Lirvella stödjer alverna, nomaderna däremot bekämpar alverna.
• Ransard. Svartfolksstammen Röda Månen inleder en serie plundringståg mot Ransard som pågår i sju år.
• Barbia. Umblar Seér bygger åter upp värdshuset Ljunga Äng.

567
• Barbia. Fyra nomadstammar som ansåg sig ha äganderätten till stäpperna norr om Vindtoppsbergen bildar klan Tridor. De allierar sig för att kunna skydda sin frihet och sitt land mot kejsarmakten. De drog ut i fälttåg mot kejsar Dendor och ådrog sig inledningsvis svåra förluster.

570
• Cereval. De första trollrepresentanterna i form av bortbytingar vinner inträde vid Drakoniauniversitetet.
• Kardien. Kastelliska ordern grundas i Kastellien, norra Kardien, av dåtidens största hertigar.
• Samkarna, Krilloan, Soluna, Niferland, Thelgul, Efaro, Pokti. Transportörernas gille startas i krilloan samt på fem andra platser i regionerna nära ormsjön. Kiorsham, Nifaria i Niferland, Theon i Thelgul, Vestaria i norra Pokti samt Abn Haza på Efaros nordkust. Taxan ligger på 250 gm/enkel resa.

572
• Ransard. Svartfolksstammen Röda Månen upphör med sina plundringståg.

573
• Ransard. Vortigern Nerols söner dör en efter en och han börjar bli paranoid. Caorm, som senare blir vortiger, lämnar Ransard i sällskap med en gråalv för att lära sig om andra kulturers stridskonster. Han kallas Caorm alvvän.
Barbia. Urban Stenskägge gör sig känd som skicklig äventyrare i Barbia.

577
• Cereval, Landori. Alverna ger upp planerna på att bosätta sig i Cereval. Lirvella sluter fred med övriga stadsstater.

578
• Barbia. Dendor stupar i inbördeskriget mot klan Tridors. Hans baneman var en man vid namn Relian. Gehard Blodsgjute bestiger tronen. Hevina, Dendors hustru, gömmer sonen Yddris undan Gehards hejdukar. Gehard var en tyrannisk och elak kejsare som lyckades överleva alla mordförsök på sin slemma person blott genom grym tur och en del bedrägerier.

579
• Erebos, Zorakin, Felicien. Femhundra tungt rustade riddare och legosoldater från Erebos, Zorakin och Felicien landstiger på Tolokfe. Ingen återvänder.

580
• Cereval, Barbia, Berendien. Nomader börjar delta i Jehennins rådslag på nytt. Handel med Barbia och Berendien liksom handeln över Masevabukten ger stora inkomster.
• Hynsolge. Agila Dubbelhand, en av historiens största frihetskämpar, leder ett mindre uppror mot länsherrarna i ett östligt län, Mergilia. Upproret slås snart ned och Agila placeras i en djup fängelsehåla. Han hyllas som en hjälte bland folket.
• Felicien. Kaparbrev delas ut och Darition blir en frihamn för pirater, norra hamnen kallas Kaparnäst.

582
• Ransard. Nerol störtas av uppretade klanhövdingar och efter ett kort men blodigt inbördeskrig kväser Caorm upproret.

583
• Ransard. Trevande kontakter tas med alverna i Kardskogen.

584
• Hynsolge. Tusen Flammors Ordern grundas som en utbrytarorder ur Angusias Order. Man vill helt enkelt ha mer av kakan för egen del.

585
• Felicien. Efter ett stort militärpolitiskt beslut blir Darition till södra Feliciens viktigaste flottbas. En sinnrik försvarsanläggning konstrueras.

587
• Hynsolge. En fångvaktare smugglar ut en diktsamling som Agila Dubbelhand, den Hynsolgiske frihetskämpen, skrivit under sina år i fångenskap. Dikterna sprids främst muntligt men även genom avskrift snabbt bland folket. Många blir tonsatta. Ur dikten ”Enhörningens flykt” kommer parollen: ”Det vridna hornet följer vi, slaveriets tid är förbi.” Originalet göms undan.

588
• Erebos. Ett av handelshuset Hypons kaptener, Kapten Fontani tar över skeppet och blir en ökänd pirat och ledare för ”De Fria Bröderna” en mindre piratflotta.

591
• Zorakin. Styrkor under den Zorakiske hertigen Wilfred av Salamora intar Fristaden. Målet är att överta den rika handeln mellan Aidnebergens dvärgar och Caddo men handeln avbryts istället. Detta innebär också att Sygosundsbron nu enbart bemannas av dvärgar.
• Barbia. Den nu tjugoåriga Yddris kliver fram och kräver i sin fars namn kejsartronen. Gehard tvingas till tvekamp. Den usle svärdskämpen Gehard föll som en ynklig fegis ner på bara knän och bad om nåd. Yddris lät landsförvisa honom. Yddris blev populär även om klan Tridor och en del andra ihärdade i sin ovilja att ge ifrån sig sina marker. Områdena öster om Lerån och byn Nug kontrollerades av en nomadstam ledd av krigaren Medos. Medos allierade sig med Yddris.

594
• Jorpagna, den Lysande Vägen. Jorpagniska Etinsordern grundas av Alexus Viritus, sedermera Bontisal, ursprungligen ordinär vasall i furstendömet Jorgund.

595
• Trakorien. Svavelhandeln har länge varit en eftertraktad handelsvara. Arhem på Marjura ockuperas och man tar kontroll över svavelgruvorna.
Berendien. Kandra får en ny rådsäldste (borgmästare). Miandrick Span, Miandrick är den yngste någonsin med sin ringa ålder på 42 år.

596
• Hynsolge. Översvämning i sydvästra Hynsolge. Många dör och många fler lider ekonomisk skada. Många flyr norrut mot Mergilia och sätts där på hårt, lågavlönat grovarbete i arbetsläger. ”För att förtjäna sitt levebröd”, som Boris Guldstenck, länsherren, uttrycker det. Nu börjar även folken i de annars så fogliga länen i norr visa missnöje.
Senast redigerad av Spelknepe den 2007-02-15 14:31, redigerad totalt 1 gånger.
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Del Tre

Inlägg av Spelknepe »

598
• Erebos. Föreskrifterna, ett dokument som säger att all handel måste dokumenteras och kopior sändas till femhusrådet så att detta kan kontrollera verksamheten, upprättas.
• Torshem. Nekhiklnen, en grupp vargmän, svär evig vänskap med howatherna i Torshem i utbyte mot att de ges tillstånd att få slå sig ner och leva där.

599
• Alerien, Ransard. Teokratet Alerien anfaller ransard. Röda månens svartfolk lyckas med hjälp av magi ta sig in i Kardskogen och plundrar alvboningar. Ransard, som har timolerierna mellan sig själva och Kardskogen, kan inte undsätta alverna och kontakten dem emellan bryts.

600
• Ransard, Alerien. Ransard gör en motoffensiv mot Alerien och lyckas så småningom krossa Alerien.
Barbia. I trakterna norr om Vindtoppsbergen börjar man upptäcka hål av ingenting, som ibland når en diameter av ett femtiotal meter.
• Trakorien, Marjura. Dimratraktatet undertecknas av Trakoriens kejsare. Traktatet låter shaguliterna praktisera sina läror utan inblandning så länge trakoriska lagar efterlevs och bara slavar eller infödingar används till experimenten.

603
• Erebos, Felicien. Det första erebosiska handelsfartyget kapas av feliciska pirater och en diplomatisk protestkampanj inleds. Under de kommande åren ökar de feliciska övergreppen och de erebosiska fartygen börjar färdas med eskort vilket hjälper föga. Röster för krig börjar höjas.
• Krilloan. Den siste storvesiren Arkondor II tillträder som marionettregent. Ordo Magica styr i praktiken. Sabeltandsgardet inrättas.
• Torshem. Laberkus Sagbon blir stadsmästare i Torsborg men då han är en svag ledare är det många som vill avsätta honom och istället sätta Vidar Vedort, den erebosiske köpmannen, på tronen.

604
• Cereval. I Tarassusravinen hittar man en stor månsilverfyndighet och en rush inleds.
• Hynsolge. Hynsolgeupproret börjar. Missväxt i stora delar av Hynsolge. När ingen hjälp ges belägrar man länsherrarna i Mergilia och Ansorvia.
• Trakorien. Kronolaben i Tricilve inviges.

605
• Ransard, Trakorien. Caorm Alvvän, vortiger av Ransard mördas av sin timoriska älskarinna, Trakorien misstänks ha ett finger med i spelet. Argald den yngre svär under kröningen att hämnas mordet på sin far.
• Hynsolge. Brangorias armé kommer till Mergilias undsättning men möts av ett alltför stort motstånd och slår till reträtt. På sensommaren störtas Ansorvias länsherre. Abrahim Stenklo adlas av kungen för sina bedrifter och utses till ledare för kungens armé, folkets armé.

606
• Cereval. Ytterligare månsilver hittas i Tarassusdalen. Konflikter uppstår om fyndigheten och drakar kommer dit för att plundra och äta.
• Ransard. Argald smider planer och mobiliserar för en slutgiltig konfrontation med Trakorien.
• Hynsolge. Kungen förklarar krig mot länet Sirigon, men länen Baldor och Kunhaga lägger sig i.
• Barbia. Yddris och Medor har tagit det mesta av klan Tridors marker då Gerhard i hemlighet återvänder och tar ledningen över Tridors trupper. Stridslyckan vänder.
• Trakorien, Marjura. Guldfynd från nordvästra Marjura förs till Trakorien och väcker stor uppståndelse. En mindre guldrush följer men flera expeditioner försvinner spårlöst. Draken Blattifagus anfaller och ockuperar dvärgarnas kvicksilvergruva på Marjura. I all hast sluter man en överenskommelse med odjuret som går ut på att förse det med mat i utbyte mot att det inte ställer till med bråk.

607
• Cereval. Uråldriga konstföremål hittas i Tarassusravinen, legenderna om månalverna väcks återigen till liv.
Hynsolge. Länet Baldor faller för kungens armé och sluter fred med kungen. Den nya armén i Ansorvia kuvar Galdinor och norra Pendor. Samtidigt vann kungen över Kunhaga. I slutet av året anfalls Mergilia och nya armén vinner.

608
• Cereval. Skattsökare samlas vid Tarassusravinen, konflikter mellan troll och människor är vanliga då trollen håller hårt på månlagen.
• Cereval. En forskargrupp från Drakoniauniversitetet anländer till drakmästarnas bergstoppar och får skåda dess under. Drakmästarna säger att inga fler besök önskas.
• Barbia. Kabirragoul, även kallad Jätterman, tar med hjälp av halvorchmagikerna Utangaz, Gyzel och Kirilir makten i Edrecht. I förvirringen som följer lyckas Jätterman skapa en ordning till sin egen fördel.
• Krilloan. Pesten. En svår pestepidemi utbryter men upptäcks snabbt och avskärmades med hjälp av odöda. Ända sedan denna dag har nekromantiker accepterats av lokalbefolkningen. Peststaden fungerar nu som hem för allehanda sjuka människor.

609
• Cereval. Spänt förhållanden mellan troll och stadsstater, nomaderna ställer sig på trollens sida och hotar med att gå till måntinget.
• Hynsolge. Huvudstäderna i Varpodia och Jamarund belägras av lokala rebellstyrkor i väntan på nya armén och/eller rojalisterna.
• Torshem. Den halvalkoliserade Gonoser avsätts av howathernas ting. Gonoser försöker därför mörda sin efterträdare Tagaswether men blir istället nedhuggen av dennes bror Tarosether. Gonoklanen och Tarosklanen förblir bittra fiender.

610
Nu...

------------------------------------------------------------------------------------

Erik Granström - Trakorien
Anders Blixt - Caddo, Marsklandet, Torshem
Christer Regebro - Cereval, Marsklandet
Ulf Schyldt - Jorduashur
Jonas Eriksson - Klomellien
Jonas Lindblom - Hynsolge, Krilloan, Monturerna
Johan Ullén - Felicien
Marcus Thorell - Barbia, Krilloan
Johan Sjöberg - Nidland
Henrik Strandberg - Krilloan, Aidne, Torshem
Jerker Sojdelius - Krilloan
Leif Euren - Kandra
Anders Simonsson - Torshem


Sammanställt och påbyggt av Charlie Larsson

Upphovsrätt
http://faq.rollspelshornan.se/Immateria ... /Fr%e5ga12
"Rena faktauppgifter, även “fiktiva” påhittade fakta, är i sig själva inte upphovsrättsligt skyddade så de går bra att översätta eller på annat sätt bearbeta. "
Tabeller och andra typer av faktasammanställningar kan vara skyddade av ett sk. katalogskydd men då förutsätts att det rör sig om många uppgifter eller att det ligger en väsentlig investering i tid eller pengar bakom sammanställningen av fakta. Mindre tabeller är således inte skyddade, inte heller samlingar som inte krävt någon investering i tid och pengar. De allra flesta tabeller som finns i ett rollspel kvalificerar sig inte för något katalogskydd, vilket innebär att de fritt kan återges i ett game-aid.
charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

Inlägg av charlielarsson »

Du verkar ha rensat bort alla gamal hittepatillagg fran kampanjen jag spelade i nar jag skrev det har dokumentet, jattebra!

Vet inte sakert om jag lyckats fa med alla supplement men det ar nog inte manga som fattas i alla fall!

tackar for redigeringshjalpen spelknepe!
I Spanien finns inga a, a eller o...
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Har faktiskt inte rensat bort något alls... däremot har jag missat att understryka det som var påhittat av dig. Får sätta mig och göra det sen nån dag...
charlielarsson
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 23
Blev medlem: 2007-02-11 14:26
Ort: spanien, manilva

Inlägg av charlielarsson »

Aaahh! Mitt lata oga sag bara att understrykningarna var borta... Om nagon kanner for att anvanda ovanstaende historiesammanstallning rekomenderar jag i sa fall att meddela mig sa mejlar jag skiten i worldformat, dar marks tydligt vad som ar fakta hamtat ur det riktiga erebaltor och vad som ar hittepa - inte sa vansinnigt mycket kanske, och framst under kejsartiden, men anda.

tjolahopp!
I Spanien finns inga a, a eller o...
osbjer
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 126
Blev medlem: 2007-01-28 14:03
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av osbjer »

Spelar det någon roll om det är från en gammal modul eller påhittat av någon av oss? Jag tycker inte det, utan att det nästan är en förutsättning för att vårt arbete ska kunna fungera. Således tycker jag att vi istället ska gå igenom texten utan att veta vad som är officiellt och vad som är påhittat. Det som känns dumt ska kommenteras och det som känns bra ska premieras.

/j
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Precis min tanke herr Osbjer! ;)
Användarens profilbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo »

Vad jag vill göra är att göra statsbildningstiden mer dynamisk. Låt, säg, fem länder grundas då varav tre finns kavar än. Låt nya uppstå ur det gamla och landsändar bryta sig fria eller pirater grunda riken och orcher dela lansdändar i två eller genom religiös osämja där prästerskap förbannar hela regioner. Låt konfluxer härja med geografin och krig utplåna kungaätter, låt magiker implodera hela städer så att nya bildas o.s.v. Tiden från kring Odos födelse fram till ca 400-500 bör pendla fram och åter som kronolaben i Tricilve och således slutligen slita sig med kaos som resultat.

Men, allt detta ska leda fram till det Ereb vi har idag. Vem vågar, kan, vill? Eller är jag ensam i mitt korståg?
osbjer
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 126
Blev medlem: 2007-01-28 14:03
Ort: Göteborg
Kontakt:

Inlägg av osbjer »

Jag är med dig. Till exempel bestod Kardien från början av norra Faltraxnäs, Goiana och Nordmark. Södra delen af Faltraxnäs och Divras udde tillhörde ett echtiskt rike (utan namn so far). När Goiana slet sig loss från Kardien sammanslöts resterna med det echtiska riket och dagens Kardien såg dagens ljus. Jag har tankar på att låta Kardien, Zorakin och Goiana utgöra en slags Aidnisk union mot gemensamma fiender, i första hand häxmästaren. Men jag kommer mer till detta när jag skrivit mer om Goiana.
Det där med raserade gamla städer låter dock bra. Dessutom ypperligt för att bädda för olika äventyr.

/j
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Bra idé... Stoppa in fler numera fallna stater i områden som ligger utanför de nuvarande statsbildningarna... Vad har hänt i området mellan Jorpagna och Zorakin t.ex. (Och hur har situationen sett ut i Jorpagna förresten.) Kanske har kortvariga riken existerat i Nargurs skogar...

Sen har ju aldrig statsbildningsprocesserna beskrivits som annat än dynamisk i t.ex. Ereb-boxen. "Statsbildningarnas tid" har ju pågått sedan år 0, och vissa stater (t.ex. Zorakin) är gamla, medan andra (t.ex. Erebos) är rätt unga... Gränser har väl dessutom enligt den redan skrivna historien flyttats rätt många gånger...
Så vi behöver nog inte revidera så jättemycket. En idé kunde vara att skilja på regioner och stater lite bättre när man skriver historia, och mer tydligt skriva ut att t.ex. Erebos inte egentligen har existerat som stat förrän femhusrådet bildades. (Däremot som namn på varierande antal av de öar som numera ingår i staten Erebos.) Ett exempel på ett dylikt förhållande i vår värld är ju Italien. (Staten Italien bildades inte förrän på 1800-talet även om namnet Italia på ungefär det område som dagens Italien täcker har existerat sedan antiken.)
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Glöm ej att det är en bra idé att lämna tomma utrymmen i historien där spelledare själv kan skapa sina idéer och sin historia.
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Ytterligare ett sätt att göra små men synbara förändringar är namnen. Dessa kan förändras med tiden. (jmfr svitjord-svea rike-sverige)

Många av känderna borde finnas med en äldre Jorpangisk stavning ex; Berendia, Cardia, Soraakia eventuellt även i en Erdirsk(?) stavning/namn.

Berendia nämns ju dessutom i Kandramodulen.

Arbetsnamn för Kandra var Kaliz, vilket staden skulle kunnat ha hetat de första hundra åren? (Gör gamla kartor intressanta...)

Sterborg kan ha hetat Stenborg (Ingen aning om ursprunget på "Ster")

I Jordashurtråden lät jag nationen få namnet (på Jori) enligt utalet på Nordyxa (på Jordiska/Narguri) efter ett missförstånd. I det fallet borde kanske "infödingarna" ha ett eget namn på sitt land.

Barbia, bebott av barbarer kan man också tänka sig är ett joriskt och ganska nedsättande namn på nationen. Barbia kanske heter ngt helt annat på Barbiska. (Snarlikt? typ Barh-gihla -Böljande slättland eller nåt?)

Nu blev det mycket språk på tråden för min del med det är menat som historia...ju :roll:
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Att lämna tomma utrymmen i historien (samt på kartan) är givetvis önskvärt. Jag ser dock gärna att man nämner saker i förbigående utan att närmare förklara dem. Man kan t.ex. nämna ett rike som har legat någonstans och bara säga att det gick under för 100-tals år sedan utan att för den skull säga hur det gick till eller varför...
Användarens profilbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo »

Superbra idér alla. De flesta verkar redan vara ombord, tom innan jag skrev mitt inlägg. Ursäkta om jag är tjatig/frågvis/framfusig men jag tycker allt detta är så förbannat fräckt. :)

Gamla namn som ändras är fränt.

Bara en kort faktafråga. Hur ungt är Erebos och hur gammalt är Zorakin? Bra idé med region vs rike.
Skriv svar