ErebAltor.se

Ja är det någon som har en ungefärlig uppfattning det tar att resa till havs. Lite osäkert blir det ju.
Men om man seglar med bra vind från Hynsolge till Magilre hur lång tid bör det ta?
Om man reser från Trakorien till Caddo kommer det ta tre veckor eller tre månader?

skaraborgarn skrev: ↑2021-02-26 18:58 Ja är det någon som har en ungefärlig uppfattning det tar att resa till havs.

Om du har tillgång till Krilloan-modulen, så finns en lista på res-tider på sidan 25. Allt utgår från Krilloan, men man kan använda den för att få lite hjälp på traven med sina egna uträkningar. Restiderna är för segelskepp utan åror och vädret kan ändra restiden med +50%.

En resa från Krilloan till Caddo tar ca. en månad. En resa från Krilloan till Paratorna tar ungefär två-och-en-halv månad. Kollar jag på Spelknepes underbara karta ( ), så gissar jag därav själv att en resa från Trakorien till Caddo tar ungefär en-och-en-halv månad.

Krilloan till Hynsolge tar tre-och-en-halv vecka står det. Krilloan till Klomellien tar tio veckor eller så. Hynsolge till Magilre tar alltså ungefär tre månader, estimerar jag då.

Vi kanske borde skapa en dagsrese-tabell för Ereb Altor i wikin. À la en sådan här. Men den skulle kanske bli för stor och otymplig...

Albrekt skrev: ↑2021-02-27 04:08 Vi kanske borde skapa en dagsrese-tabell för Ereb Altor i wikin. À la en sådan här. Men den skulle kanske bli för stor och otymplig...

Du är välkommen att göra ett försök.

Det finns en tabell att utgå ifrån på sidan 40 i EA-Kampanj. En del städer kan läggas till men de flesta finns redan.

...ock kanske även en tabell för landresor?

Även om vi fortfarande säkert skulle behöva mer information, så vet vi ändå lite grann om de olika skeppstyper som olika folk använder på Altors hav. Kopparhavets Kapare var guld på den fronten! Tillräckligt för att använda ganska lätt som SL.

Men hur är det med flodbåtar? Vad för slags skepp och båtar används uppför och ned Altors floder, speciellt Erebs floder och de som mynnar ut i Kopparhavet från Soluna och Samkarna? Någon som vet? Någon som har idéer? Vad finns för information från källorna? I Enhörningshornet åker man flodbåt. Beskrivs båtar i den modulen? Fler exempel?

Och hur såg medeltida flodtrafik ut egentligen??

Finns en slags sampan med i detta äventyr i djungeln: viewtopic.php?f=8&t=1599

Utifrån det som står i modulerna Torshem och Enhörningshornet har jag alltid sett före mig berendierna som en flodbåtsresande kultur. Längs Berendien tre stora floder Alemin, Opa och Isrul fraktar olika pråmar och båtar handelsvaror upp och ner. Likaså floden Leipter från Remos söder om Landori upp till Torsborg i Torshem. Sen har också de många berendierna i Trasimoområdet tagit med sig sin båtbyggarkonst och använder denna på själva trasimosjön, floden Trasima och Irhusfloden in i själva Nargurskogen.

Berendien har liknats vid södra Frankrike här på forumet och om vi lånar ett namn därifrån skulle en vanlig typ av flodbåtar använd av berendier kallas gabarre, alt. erebifierat till gabarr. Vet inte hur långt tillbaka i historien denna båttyp stäcker sig men den ser relativt enkel ut och skulle kunna platsa i vårat Ereb med teknologi tillsvarande 13-1400 tal.

birkebeineren skrev: ↑2021-06-04 10:41...en vanlig typ av flodbåtar använd av berendier kallas gabarre, alt. erebifierat till gabarr.

Den berendiska gabarren ser jättebra ut, tycker jag.

Helt riktigt.

skaraborgarn skrev: ↑2021-06-03 16:26 Finns en slags sampan med i detta äventyr i djungeln...

Sampanen är också en bra båttyp att utgå ifrån, tycker jag. Med ett typiskt kinesiskt "dragspels-segel" så ser den förstås väldigt asiatisk ut, vilket kanske passar i bortre Akrogal? Eller kanske också någonstans närmre Ereb? Men utan segel, eller om man tänker sig den med ett segel mer likt de på Birkes gabarr-bilder ovan, skulle sampanen kunna passa varsomhelt kring Kopparhavet, eller kanske t.o.m. kring Västerhavet.

Gabarren endast vanlig hos berendierna eller även hos andra joriska folk?

Sen funderar jag på om vevbåtar kan platsa i Ereb? Altså en slags hjulbåtar som med vevar, skovlar och muskelkraft drivs framåt på lugna flodvägar? Författaren av Enhörningshornet verkar ha tänkt sig något sådant utifrån bilden på båten RP färdas med där. I vår värld har teknologin funnits i viss omfattning. Ett bildsök på paddle wheel middle ages ger detta: https://www.google.com/search?q=paddle+ ... n-FHea213M

Kanske har dessa vevbåtar konstruerats av Guido från Vigevano, en dalk med tillgång till både Caddos skeppsbyggartradition och dvärggjutna kugghjulskomponenter?

Hans namne är Guido da Vigevano som på 1300-talet tänkte annorlunda tankar i Italien.

Albrekt skrev: ↑2021-06-06 04:39Sampanen är också en bra båttyp att utgå ifrån, tycker jag. Med ett typiskt kinesiskt "dragspels-segel" så ser den förstås väldigt asiatisk ut, vilket kanske passar i bortre Akrogal? Eller kanske också någonstans närmre Ereb? Men utan segel, eller om man tänker sig den med ett segel mer likt de på Birkes gabarr-bilder ovan, skulle sampanen kunna passa varsomhelt kring Kopparhavet, eller kanske t.o.m. kring Västerhavet.

Gärna sampaner i Akrogal. Kanske används de av kamsunerna i Kanth? Eller längs floden mot staden K'Tsi?

Annars finns också ankorna på Bactulge. Dessa föredrar visserligen olika vassbåtar men kan även ha andra båtar. Eller vad med Sivoa på norra Samkarna?

birkebeineren skrev: ↑2021-06-06 07:44 Kanske har dessa vevbåtar konstruerats av Guido från Vigevano, en dalk med tillgång till både Caddos skeppsbyggartradition och dvärggjutna kugghjulskomponenter?

Jag gillar definitvt Guido och hans vev-båtar! Är han från det dvärgsamhälle i Aidnebergen som tidigare handlade med dalkerna genom Fristaden och nu handlar med Ereno? Vilken eller vilka floder trafikeras idag av hans uppfinning, tror vi? De i östra Zorakin, Jorpagna och norra Berendien, då kanske?

Och var kan Vigevano ligga i Ereb, om man håller i minnet att konsonanten "v" inte finns i språket gryndur?

Finns ingen magiker som kan någon lämplig besvärjelse när det gäller pråmar och mindre farkoster på floder?