Lysande Vägen

Information om religionerna och dess utbredning
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

birkebeineren skrev: 2021-11-26 11:11 Föreslår att vi använder orden "bönestund" istället för "gudstjänst" då detta verkar vara rätt konsekvent gjort i redan skrivna artiklar. "Solceremoni" får stå kvar som det är då detta är ett uttryck som används i källorna. "Solvigning" fortsätter att betyda dop/initiering och är den rit som utförs under en solceremoni. Vi kan använda "predika" då dette redan görs i flera artiklar, och vi kan kombinera det med ordet "undervisning". "Mässa" undviker vi.
Gudstjänst och bönestund är inte synonymer men det är svårt att göra en exakt bedömning när det ena blir det andra. Lite vagt kan man säga att gemensamma bönestunder består av gemensam bön, sång och meditationer medan en gudstjänst har fler moment som predikan (mässa och välsignelse). Så solceremonin är en t.ex. en uppenbar gudstjänst.
birkebeineren skrev: *Ljusbön, den tionde bönen, är den viktigaste och bes vid alla ovanstående bönestunder.
Vet inte om det är språket här igen. På svenska kan vi använda oss av bön som uttryck om både själva bönen och som förkortat uttryck för bönestunde/bönetillfälle. Jag ser mer ljusbönen som en specifik bön och de övriga nio som bönetillfällen. Vi Morgonbönen sjunger man Morgonens pris ur DGB varpå man reciterar ljusbönen för att göra ett exemplifiering.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Lysande Vägen

Inlägg av anders »

birkebeineren skrev: 2021-11-26 11:11 Hittar inget bra ord om jag vill skriva "gudstjänst", funderar på "bönestund" men vet inte om det bli rätt? "ceremoni" kan kanske fungera men det blir då väldigt likt "Solceremonin" som har en fast betydelse som kan liknas vid "dop". Möjligen skulle vi kunna ändra den nuvarande betydningen av "Solceremonin" till "Solvigning", ett ord som vi har använt i text för just dop eller initiering, och låta "solceremoni" ha betydelsen "gudstjänst"?
Jag kan helt vara med på att solvigning är själva initierings-riten, och solceremonin det som vi kallar "gudstjänst" eller "mässa." Sedan skulle jag också föreslå at den gemensamma solceremonin firas två gånger i månaden: den första dagen på månaden (för att rituellt visa att "Etin är den störste") och på Odosdagen mitt i månaden. Dessa två tenderas att firas av hela folket, mer eller mindre. Riarker och fromma lekmän/kvinnor kan komma samman vid anta tider för andra riter och böner. Sedan har många kontakt med sin lokala riark på andra sätt - via undervisning (riarker bedriver ofta något av en skola, och lär folk att läsa och skriva), när riarken kommer på besök för att bedja för de sjuka (och ofta använda läkeörter), vid bröllop, begravningar, och dylikt.
birkebeineren skrev:Det har i tråden för Karlsorden dykt upp förslag på 8(?) fasta bönestunder som under ett dygns förlopp används av solmunkar och solnunnor, åtminstonde inom den aidniska grenen av LV. Om vi spikar detta behövs ett bra ord, gärna "bönestund" men ett annat kan säkert också fungera?[/i]
Här skulle jag förespråka det gamla ordet tideböner, alltså böner som sägs vid särskilda bestämda tider. Jag håller med Snibben om att "Ljusbönen" skulle med fördel kunna vara en speciell bön om upplysning och beskydd, som sägs vid varje tidebön. Denna förväntas varje troende säga minst en gång om dagen (vanligtvis vid middagstid, när solen står i zenith - och allt arbete upphör för en kort bön). Kanske kan man dra en försiktig parallell till "Fader vår" eller "S:t Patriks Lorica" (https://en.wikipedia.org/wiki/Saint_Pat ... reastplate) i vår värld.

Ljusbönen börjar med: "Etin, du är!"

På dalkiska:
Étin, víllea áko bigúnea Odúni
ver udois iraho uviõ dúdean
Étin, kás ossá kékea ságonois
id ontugeipos kásiõ uviõ dúdean
Étin, víllea áko ivén mónoiman uviõ dúdean
Senast redigerad av anders den 2021-11-26 19:08, redigerad totalt 2 gång.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Lysande Vägen

Inlägg av anders »

Så här står det f.ö. i Caddo-PDFen:
I mitten av varje månad (mellan fortdagarna) kommer en så kallad Odosdag (Odos délo), då ingen rättroende arbetar, utan tar en vilodag för att hedra Odos minne och tillbe Etin. På Caddo betyder det att man en timme före middagstid går till närmsta soltempel för att närvara vid soltimmen och middagsbönen.
Av tradition skall man inte arbeta i onödan på Odos délo, utan vila och tillbringa tid med familj och vänner. Det kan tyckas lite med en vilodag varje månad, men man ska inte glömma alla andra festdagar och högtider som firas under året, både lokalt och nationellt. I genomsnitt har dalker ungefär sex vilodagar varje månad.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Snibben skrev: 2021-11-26 13:27
birkebeineren skrev: 2021-11-26 11:11 Föreslår att vi använder orden "bönestund" istället för "gudstjänst" då detta verkar vara rätt konsekvent gjort i redan skrivna artiklar. "Solceremoni" får stå kvar som det är då detta är ett uttryck som används i källorna. "Solvigning" fortsätter att betyda dop/initiering och är den rit som utförs under en solceremoni. Vi kan använda "predika" då dette redan görs i flera artiklar, och vi kan kombinera det med ordet "undervisning". "Mässa" undviker vi.
Gudstjänst och bönestund är inte synonymer men det är svårt att göra en exakt bedömning när det ena blir det andra. Lite vagt kan man säga att gemensamma bönestunder består av gemensam bön, sång och meditationer medan en gudstjänst har fler moment som predikan (mässa och välsignelse). Så solceremonin är en t.ex. en uppenbar gudstjänst.
Vad jag är ute efter är att hitta ett ord som vi kan använda i text och spel lite allmänt för just Lysande Vägen och när de etinstrogna är samlade i soltemplet. Och att undvika ordet "gudstjänst".

"Solhettan dallrar över det lilla torget. Hela byn verkar ligga öde. Några löpmöss tittar slött fram från en inhägnad bakom värdshuset men i övrigt verkar ni vara ensamma. Sen hör ni sång från borta vid soltemplet. Alla verkar samlade där för en av sina xxx "

Den exakta innebörden av olika ceremonier och annat ges där vi vill förklara vad just dessa är.
Snibben skrev:
birkebeineren skrev: *Ljusbön, den tionde bönen, är den viktigaste och bes vid alla ovanstående bönestunder.
Vet inte om det är språket här igen. På svenska kan vi använda oss av bön som uttryck om både själva bönen och som förkortat uttryck för bönestunde/bönetillfälle. Jag ser mer ljusbönen som en specifik bön och de övriga nio som bönetillfällen. Vi Morgonbönen sjunger man Morgonens pris ur DGB varpå man reciterar ljusbönen för att göra ett exemplifiering.
Svenska och norska är här helt lika så den här gången tror jag inte språket förvirrar. :wink: Däremot uttrycker jag mig lite oklart. Vad jag menar är precis det du skriver, det finns ett antal tillfällen när de etinstrogna ber böner och en av dessa böner är Ljusbönen som bes vid alla tillfällena. Vid andra bönetillfällen bes också andra böner.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

anders skrev: 2021-11-26 16:26
birkebeineren skrev: 2021-11-26 11:11 Hittar inget bra ord om jag vill skriva "gudstjänst", funderar på "bönestund" men vet inte om det bli rätt? "ceremoni" kan kanske fungera men det blir då väldigt likt "Solceremonin" som har en fast betydelse som kan liknas vid "dop". Möjligen skulle vi kunna ändra den nuvarande betydningen av "Solceremonin" till "Solvigning", ett ord som vi har använt i text för just dop eller initiering, och låta "solceremoni" ha betydelsen "gudstjänst"?
Jag kan helt vara med på att solvigning är själva initierings-riten, och solceremonin det som vi kallar "gudstjänst" eller "mässa."
Så här ser det ut i wikin nu:
Solceremonin
Den rit genom vilken en person solvigs.
Detta är vanligtvis den första rit en troende går igenom. Det är genom solceremonin man blir mottagen som medlem i den Lysande Vägens gemenskap och som upplyst. Det är gammal hävd att troende familjer låter sina barn gå igenom solceremonin tio dagar efter födseln, och på landsbygden är detta förknippat med stor festlighet och gamman. Även vuxna individer, och hela familjer, går igenom solceremonin då de konverterar till den Lysande Vägen.
Själva ceremonin är inte speciellt komplicerad. Kandidaterna samlas utanför soltemplet, där en riark möter dem och leder dem in i helgedomen under församlingens fröjdefulla hymner. Väl inne i templet står de hoppfulla inför pemoden där de tvättas med heligt vatten från ett speciellt tvagningskar. Efter flera långa böner och välsignelser öppnas solluckorna i tempelkupolen, och konvertiterna stiger in i Etins ljus. Om det är ett spädbarn som initieras tar riarken det från föräldrarna och placerar det på pemoden. Det är i detta ögonblick som konvertiten eller barnet blir upplyst, och fullvärdig medlem i den heliga gemenskapen. Efter att ha stått i Etins ljus smörjs de upplysta i väldoftande oljor, får en uppgående sol målad på sina pannor och kläds i blå fotsida dräkter av dalkiskt snitt. Dessa dräkter skall enligt sed bäras i fyra dagar efter ceremonin. Spädbarn sveps likaledes i blått linnetyg.
Under dagar och på platser där solen sällan lyser används "sollyktor" till att upplysa konvertiterna. På vissa platser används heliga eller magiska artefakter som lyser med solens sken över pemoden då solen går i moln. Det ses dock som ett särskilt gott tecken när solceremonin hålls på en molnfri dag.
Solvigning
Solvigning är Lysande Vägens initieringsrit. Den sker aldrig i samband med soltimmen utan vid andra tillfällen, men alltid vid antingen gryning eller middagstid. Det är genom solvigningen som man blir medlem i Lysande Vägens kyrka. Solvigningen börjar med en rituell tvagning då man tvättas från topp till tå. Böner beds över den omvände, som sedan stiger in i solljuset och mottar riarkens välsignelse och en vit klädnad. Om det inte är en solig dag används i stället fyra stycken s.k. sollyktor vilkas ljuskäglor symboliserar solens uppenbarande ljus.
Soltimmen
Soltimmen är den Lysande Vägens mässor. En normal sådan bönestund börjar ungefär en timme innan solen står i zenith. Om riarken har mycket att säga kan soltimmen börja något tidigare. Samhällets befolkning kallas till soltimmen genom att klockorna klämtar ungefär en halvtimme innan den begynner. (På fastlandet används ofta en gigantiskt klocka, medan man på Caddo använder sig av ett klockspel med tio klockor). Soltimmen består av fyra delar: hymnerna, bönerna, läsningen och predikan. Hymnerna leds av invigda tempeltjänare, men hela församlingen får sjunga med. Bönerna leds av riarken, som också (vanligtvis) läser ur Gyllene Boken och predikar. Om ingen riark är närvarande kan en invigd tempeltjänare göra detta i riarkens ställe. Däremot ber en tempeltjänare aldrig Middagsbönen.
Middagsbönen
Middagsbönen är kulmen av Soltimmen. När solen står mitt på himlen öppnas den stora solluckan och riarken (eller bontisâlen) stiger in i ljuset och ber den s.k. Ljusbönen (vilken alltid bedes på dalkiska). Om det skulle vara en helt mulen dag, och inget solljus kommer in i helgedomen, följs ljusbönen av en botbön som vanligtvis varar i nästan en halvtimme. Efter middagsbönen välsignar riarken församlingen och man lämnar soltemplet. Ofta samlas man till gemensam måltid efter tillbedjan.
Det är bland dessa ord jag försöker manövrera och hitta rätt användning av. :?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

anders skrev:Sedan skulle jag också föreslå at den gemensamma solceremonin firas två gånger i månaden: den första dagen på månaden (för att rituellt visa att "Etin är den störste") och på Odosdagen mitt i månaden. Dessa två tenderas att firas av hela folket, mer eller mindre. Riarker och fromma lekmän/kvinnor kan komma samman vid anta tider för andra riter och böner. Sedan har många kontakt med sin lokala riark på andra sätt - via undervisning (riarker bedriver ofta något av en skola, och lär folk att läsa och skriva), när riarken kommer på besök för att bedja för de sjuka (och ofta använda läkeörter), vid bröllop, begravningar, och dylikt.
anders skrev: 2021-11-26 18:58 Så här står det f.ö. i Caddo-PDFen:
I mitten av varje månad (mellan fortdagarna) kommer en så kallad Odosdag (Odos délo), då ingen rättroende arbetar, utan tar en vilodag för att hedra Odos minne och tillbe Etin. På Caddo betyder det att man en timme före middagstid går till närmsta soltempel för att närvara vid soltimmen och middagsbönen.
Av tradition skall man inte arbeta i onödan på Odos délo, utan vila och tillbringa tid med familj och vänner. Det kan tyckas lite med en vilodag varje månad, men man ska inte glömma alla andra festdagar och högtider som firas under året, både lokalt och nationellt. I genomsnitt har dalker ungefär sex vilodagar varje månad.
Vi kan lägga till ett tilfälle till i månaden utöver Odosdagen eller vi låder de övriga vilodagarna du hittade vara dessa. Vilket som.
anders skrev:
birkebeineren skrev:Det har i tråden för Karlsorden dykt upp förslag på 8(?) fasta bönestunder som under ett dygns förlopp används av solmunkar och solnunnor, åtminstonde inom den aidniska grenen av LV. Om vi spikar detta behövs ett bra ord, gärna "bönestund" men ett annat kan säkert också fungera?[/i]
Här skulle jag förespråka det gamla ordet tideböner, alltså böner som sägs vid särskilda bestämda tider. Jag håller med Snibben om att "Ljusbönen" skulle med fördel kunna vara en speciell bön om upplysning och beskydd, som sägs vid varje tidebön. Denna förväntas varje troende säga minst en gång om dagen (vanligtvis vid middagstid, när solen står i zenith - och allt arbete upphör för en kort bön). Kanske kan man dra en försiktig parallell till "Fader vår" eller "S:t Patriks Lorica" (https://en.wikipedia.org/wiki/Saint_Pat ... reastplate) i vår värld.

Ljusbönen börjar med: "Etin, du är!"

På dalkiska:
Étin, víllea áko bigúnea Odúni
ver udois iraho uviõ dúdean
Étin, kás ossá kékea ságonois
id ontugeipos kásiõ uviõ dúdean
Étin, víllea áko ivén mónoiman uviõ dúdean
Tideböner är självklart ordet vi letar efter här. :)

Och som jag lite oklart först skrev i svaret till Snibben och sen försökt rätta till så bes Ljusbönen vid varje ...tidebön.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Utkast:

Tidebönerna
De nio bönetiderna som enligt Dericusregeln fördelar sig under ett soldygn. Middagsbönen och Midnattsbönen är fasta utifrån solens höjd på himlen. Tidpunkten för övriga böner varier något beroende på årstid och plats men ordningen är fast. S:t Dericus rekomenderar minimum fem böner under ett dygn men gör undantag för tvingande omständigheter under exempelvis skördearbete och utövande av läkekonst. Middagsbönen under Soltimmen mitt på dagen är dock obligatorisk. Det finns en fast bön för varje bönetid och dessa läses på antingen dalkiska eller det lokala språket. Ljusbönen, den tionde bönen, bes vid alla ovanstående bönestunder och läses alltid på dalkiska.

*Gryningsbön (vid soluppgång)
*Morgonbön (på morgonen)
*Bön mot öster (på förmiddagen)
*Middagsbön (under Soltimmen när solen står i zenit)
*Bön mot väster (på eftermiddagen)
*Skymningsbön (vid skymning)
*Aftonbön/Tacksägelsebön (på kvällen)
*Midnattsbön/Nattbön (vid midnatt tolv timmar efter zenit)
*Mörkerbön (mitt i natten, praktiseras nästan enbart av Doloritterorden och de såkallade "klipphelgonen")

Peter skrev:Ljusbönen:

Etin du är!
Den Lysande Vägen,
förkunnad av Odo,
för själarnas räddning.

Etin du är!
Den ende bland gudar
som är sant gudomlig
och allsmäktig Herre

Etin du är!
Den Lysande väg
som jag vill följa.

Adragoor skrev: Dalkisk version av ovanstående bön...

Étin, víllea áko
bigúnea Odúni
ver udois iraho
uviõ dúdean

Étin, kás ossá
kékea ságonois
id ontugeipos kásiõ
uviõ dúdean

Étin, víllea áko
ivén mónoiman
uviõ dúdean
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

Ser bar ut. Får jag komma med lite tillägg?

Naturligtvis finns det olika observationer hur man följer tidebönen (som du skriver). Sträng observation ber dagtid var tredje timme och nattetid varannan. De som följer denna tidebön är naturligtvis inte många då även kyrkofolk behöver sömn på natten för att fungera på dagen. Därför finns även den tillrättalagda observationen som ger klosterfolk fem-sex timmar sömn per natt. Det finns även ämbetets observation. Denna observation är de dagliga böner en riark förutsätts utföra i templet. Alla är välkomna men vissa dagar är det bara riarken och hans ulepp som deltar. Naturligtvis finns det riarker som lever efter hela tidebönen och många bôntisaler förordar att man åtminstone genomför de övriga bönerna i hjärtat.


Sträng observation

kl. 4 Gryningsbön
kl. 6 Morgonbön
kl. 9 Bön mot öster
kl. 12 Middagsbön
kl. 15 Bön mot väster
kl. 18 Skymningsbön
kl. 21Aftonbön/Tacksägelsebön
kl. 24 Midnattsbön/Nattbön
kl. 2 Mörkerbön

Tillrättalagd observation
kl. 5 Gryningsbön
kl. 6 Morgonbön
kl. 9 Bön mot öster
kl. 12 Middagsbön
kl. 15 Bön mot väster
kl. 18 Skymningsbön
kl. 20 Aftonbön/Tacksägelsebön
kl. 22 Midnattsbön/Nattbön

Ämbetets observation
kl. 5 Gryningsbön
kl. 6 Morgonbön
kl. 12 Middagsbön
kl. 18 Skymningsbön
kl. 21 Aftonbön/Tacksägelsebön
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Lysande Vägen

Inlägg av birkebeineren »

Bra, lägger till detta. :)
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Lysande Vägen

Inlägg av anders »

Så här står det på wikin under "Dalkiska":
Vissa ceremonier och böner beds alltid på dalkiska och översätts av tradition inte till lokala tungomål. Ett exempel på detta är Ljusbönen. Den översätts endast till andra språk i utbildningssyfte.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Peter »

Hej - tror det skall vara "observans" snarare än "observation"
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Lysande Vägen

Inlägg av Snibben »

Peter skrev: 2021-12-12 20:34 Hej - tror det skall vara "observans" snarare än "observation"
Självklar bör det vara det :oops:
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Lysande Vägen

Inlägg av anders »

Har ni några förslag på små fromma traditioner och sedvänjor som skulle kunna ge spelares rollpersoner lite färg? Jag tänker lite som:
  • Det är vanligt att öppna fönstret på morgonen och låta de första soltrålarna komma in i huset för en välsignad dag.
  • Svordomar man kan höra på Aidne halvön är: "Ljus förbanne...!" "Etins vrede!" "Nattskit!" "Mörkret ta dig!"
  • Det är en vanlig sedvänja att strö lite salt vid fotändan av sängen innan man lägger sig, för salt håller gastar på avstånd.
  • Av liknande anledning slår man en järnspik över dörren. Magiker tycker inte om järn, och det skyddar mot onda häxkonster och dödsmagi.
  • På visst håll trycker man fingret i maskrosnektar vid middagsbönen, och målar en "sol" (en rund prick) på hakan ("Etin lyfte min blick från sorg och suckan!")
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Användarens profilbild
skaraborgarn
Nidländsk Domare
Inlägg: 2262
Blev medlem: 2019-05-25 10:34
Ort: Skaraborg

Re: Lysande Vägen

Inlägg av skaraborgarn »

Vilken dödsgast blir rädd för lite salt?
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Lysande Vägen

Inlägg av anders »

Vilken nekromantiker blir rädd för en spik?
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Skriv svar