Jätte- och Resefolk?

Allt om raser och folkslag som inte nämns i landsbeskrivningarna
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

*funderar på att lägga mer ved på elden men avstår tills vidare*
Clay of my clay, thou shall not kill! Thou shall not die!
Utrustningslista: http://rpg.malgol.se/drakar/utrustning/
Användarens profilbild
Otvin Käkslite
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 205
Blev medlem: 2007-03-03 22:34
Ort: Stockholm

Inlägg av Otvin Käkslite »

Jag vet inte riktigt vart jag ska skriva eftersom definitionen på vissa folkslag inte är färdigdiskuterade men jag lägger mitt inlägg här så länge för jag tror det hör hit.

Titaner

Jag älskar titaner och tycker de är stencoola (eller jättecoola kanske...).

Jag läste nånstans här i krokarna på min sökning efter "Titan*" att enl. sid. 11 i EA kampanj så bor de på nån ö och äter sten kryddat med en och annan människa. Jag gillar inte riktigt den bilden.

Jättar, cykloper eller stentroll kan få stå för äta-sten-delen tycker jag, jag kanske drar konstiga slutsatser men det känns som en ointelligent/outvecklad ras förehavanden att äta sten (fråga inte varför, det känns så bara =P ).

I mina ögon så är titaner ett högt utvecklat folkslag med rik kultur och en civilisation långt över människornas. Lite som högalverna i Alver (tvi) men utan cynismen (kanske).

Jag planerade på att ha med en titanstad i ett av mina äventyr och jag ville att den skulle vara lite som Vattnadal. Ingen vet var den ligger (av gemene man alltså) men de få besökare som hittar dit besökare välkomnas med öppna armar och bjuds på mat och husrum och väljer ofta att stanna där eftersom det är en lugn och harmonisk plats.

Min tanke är att det förmodligen är det sista stället på altor där titaner finns men det finns trots detta tillräckligt många för att de inte ska dö ut. Förr i tiden var de en makt att räkna med, ungefär runt samma tid som drakar var en makt att räkna med (titaner hatar drakar och vice versa). Nuförtiden är de tillbakadragna och njuter av sin lugna tillvaro borta ifrån världens larm.

Arkitekturen tänker jag mig lite rom, lite grekland, mycket öppna ytor, parker, pelare, lusthus o.s.v.

Titanerna spenderar sin tid med att arbeta (smida, jaga, bygga et.c.), filosofera, spela schack och andra högkulturella lärd-man-aktiviteter.

Lite initiala tankar om Titaner som jag hoppas att nån ska nappa på och tycka låter intressanta nog att diskutera för jag tror att de kan bli ännu tuffare om vi sätter våra kloka huvuden ihop.


//M
"Do not meddle in the affairs of dragons, for you are crunchy and good with ketchup..."
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

De enda som jag minns är titanerna på ön söder om Samkarna och Soluna, blålila monster.

Titaner som kvarlevor likt drakarna från före 1K är en instinktiv känsla jag också haft, men samtidigt tvekat inför då för många pre-1K varelser tar bort storheten hos skaparnas vrede.

Titaner som "snälla" är jag tveksam till, snarare då likgiltiga inför andra varelser (förutom sin ilska mot drakar) vilket kan uppfattas som ondska av människor, men vid ett besök i deras enda kvarvarande stad (där de håller på att dö ut av inavel) kan man få stifta bekantskap med deras gästfrihet och intelligenta godhet (om man inte först blir krossad skalbagge under en titansandal).

Antika grekland är rätt tycker jag.

Var då? Föreslår Mörkrets berg där nu endast svartfolk och kanske en del dvärgar finns. Ett massivt bergsområde där de kan finnas gömda. Alternativt Kardbergen där det redan finns ruiner efter pre-1K stad, Gudarnas Stad (Sinkadus+MM!?). Skulle också hålla dem borta från alla välbefolkade områden.
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Mikael skrev:De enda som jag minns är titanerna på ön söder om Samkarna och Soluna, blålila monster.

Titaner som kvarlevor likt drakarna från före 1K är en instinktiv känsla jag också haft, men samtidigt tvekat inför då för många pre-1K varelser tar bort storheten hos skaparnas vrede.

Titaner som "snälla" är jag tveksam till, snarare då likgiltiga inför andra varelser (förutom sin ilska mot drakar) vilket kan uppfattas som ondska av människor, men vid ett besök i deras enda kvarvarande stad (där de håller på att dö ut av inavel) kan man få stifta bekantskap med deras gästfrihet och intelligenta godhet (om man inte först blir krossad skalbagge under en titansandal).

Antika grekland är rätt tycker jag.

Var då? Föreslår Mörkrets berg där nu endast svartfolk och kanske en del dvärgar finns. Ett massivt bergsområde där de kan finnas gömda. Alternativt Kardbergen där det redan finns ruiner efter pre-1K stad, Gudarnas Stad (Sinkadus+MM!?). Skulle också hålla dem borta från alla välbefolkade områden.
Tycker inte dom ska finnas alls i Ereb utan på någon av dom andra kontinenterna. möjligen kan ett fåtal individer ha tagit sig till Ereb men inte en hel stad eller ens en by.

Men antika grekland tycker ja också =)
Clay of my clay, thou shall not kill! Thou shall not die!
Utrustningslista: http://rpg.malgol.se/drakar/utrustning/
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Enligt EA-kampanj hittas titaner på Amargoh söder om Ormsjon och på öar ute i Valgussjön öster om Soluna.

Kanske var det de utomaltoriska titanerna som skapade jättar och dvärgar?
Användarens profilbild
Otvin Käkslite
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 205
Blev medlem: 2007-03-03 22:34
Ort: Stockholm

Inlägg av Otvin Käkslite »

Min kampanj som jag hade i åtanke när jag spånade kring titanerna var en väldigt episk kampanj, därav den stora, imponerande staden.

Jag förstår tveksamheten inför för många uråldriga varelser.

Ang. location, spelar ingen roll för mig bara det är secluded och svårtillgängligt.

Däremot ser jag ingen anledning till varför de måste vara på väg att dö ut. Jag tycker gott att de kan ha dragit sig tillbaka helt frivilligt och är nöjda med det.

Snälla eller inte? Svårt att sätta en bra definition tycker jag. Jag ser de som sagt som världsfrånvända men om besökare bara beter sig som folk så är de välkomna.

Får ursäkta om mina argument är konstiga just nu, jag är galet trött efter en föreläsning på fyra timmar.

Jag tror jag svarade på det ni sagt.


//M
"Do not meddle in the affairs of dragons, for you are crunchy and good with ketchup..."
Sopodlare
Erebosisk Köpman
Inlägg: 384
Blev medlem: 2007-06-13 21:39
Ort: Kallhäll, Järfälla, Stockholm

Inlägg av Sopodlare »

Jag är inte säker på att jag håller med om att saker inte bör ha överlevt förintelsen (1:a konfluxen).

Gudarna var arga, sårade och kanske rädda.

Har de någonsin varit det förr då de handskats med sin skapelse? Har de någonsin varit det senare? Kanske var det en så ny och annorlunad känsla att de inte visste hur de skulle handskas med den, därav enorma kratrar och uttorkade hav, istället för att helt sonika grilla varenda levande varelse individuellt. Jämför ett människobarn som blir förbannad på myror som biter honom och därför går till stacken och sparkar sönder den/tänder eld på den.

Han SKULLE ju tekniskt sett kunnat döda varje myra individuellt.

kanske var vissa gudar inte alls med på att förinta allt heller?
A fat man brings a cushion wherever he goes
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9016
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Interessanta tankar Sopodlare... :)
vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Inlägg av vije »

Här är lite tankar om jättar. Nu är det ju möjligt att det inte passar som allmän beskrivning av jättar (med tanke på de heta diskussioner som gått här i tråden tidigare) och jag kan mycket väl tänka mig att istället ta det till en lokal beskrivning över kungajättarna i Mirel. Men med tanke på den planerade "kampanjmodulen" postar jag det i alla fall här.

Jättar kan ofta verka aningen bortkollrade eller smått frånvarande. Det är något som de själva också känner av och som frustrerar dem oerhört. De kan inte sätta fingret på vad det rör sig om, men de har ofta en dimmig känsla av att någonting saknas, att någonting inte riktigt är som det borde vara.
De känner till att deras ras var en av de första på Altors vidder och att deras historia är både storslagen och mäktig. Så gott som ingenting finns dock bevarat av detta, men minnesfragment kan ibland göra sig påminda. Nu lever jättarna en tillbakadragen tillvaro, men de vet inte varför det blev som det blev, eller varför det var som det var.
Det enda de vet är att den gångna tiden var och aldrig kommer igen. De känner sitt enorma potential - väldig minneskapacitet, massiv styrka o.s.v., men av någon anledning vet de att det är omöjligt för dem att utnyttja den. Nu tynger gravitationen deras massiva kroppar, hakor hänger, pannor veckas, ryggar kröks, fötter släpas och tiden tycks hasa sig framåt. Minneströghet och svårmod gnager i dem och hos vissa tar det sig uttryck i plötsliga raseriutbrott och våldshandlingar. Andra blir långsamma och allvarliga, muttrar och tuggar skägg, medan en del fördjupar sig i enkla göromål, glupskt frossande eller säkra traditionsbundna uppgifter. Enstaka åldringar menar att tiden stannat upp och sätter sig helt enkelt ner för att sakta stelna till det urberg ur vilket deras urfäder en gång i tiden mejslats.

Nu är det visserligen få som faktiskt grubblar över dylikt. Begreppet jätte är dessutom synnerligen brett och det finns otaliga släkten och lokala varianter. Många av dessa är av yngre virke och berörs inte av ovannämnda bryderier, kanske det rentav rinner svartblod i deras ådror. Bergsresar och vildtursar skrattar kallt ödet i ansiktet, och de krigiska brontarna i Burunloth i Mirel har blivit mycket mäktiga genom den passiva läggningen hos de övriga jättefolken i området.

Jättarnas tröghet kunde kanske tex bero på någon gudomlig runa som suddats ut; jättarna skapades först för att härska på jorden, men gudarna insåg snart att de gjort ett fel i måttskalan, jättarna var alltför stora - världen räckte inte till, man skulle inte uppnå tillräcklig diversitet om man skulle befolka hela världen med dessa glupska bjässar. Därför förpassades de till en mera perifer tillvaro...?

Titaner kunde vara jättar som lever kvar som jättarna gjorde i urtiden - mäktiga, storslagna och imponerande. De har liksom sin runa kvar.

EDIT: Hmm, det här inlägget är nog inte speciellt genomtänkt vad gäller kategorisering osv och allmänna "rasbeskrivningar". Kanske det är bäst att se det som ett inlägg om Mirels jättar?
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1761
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

Vije: Lysande text om jättar i mitt tycke... Med mindre modifikationer kanske det kan bli vad som står om jättar i kampanj-pdfen?
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

ja den där texten gillar ja.
Clay of my clay, thou shall not kill! Thou shall not die!
Utrustningslista: http://rpg.malgol.se/drakar/utrustning/
Användarens profilbild
Otvin Käkslite
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 205
Blev medlem: 2007-03-03 22:34
Ort: Stockholm

Inlägg av Otvin Käkslite »

Otvin gillar också.

Och "mina" titaner får plats. :lol:


//M
"Do not meddle in the affairs of dragons, for you are crunchy and good with ketchup..."
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Opp på wikin säger även jag!
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Bra Vije!
Jag ser en gradskala i storlek och visst släktband:
Resar 2-3 m
Troll 3-4 m
Jättetroll (inkl Istrollen) 4-6 m
Jättar 5-7 m
Cykloper 6-10 m
Gammeltroll 10-20 m
Gammeljätte 20-40 m
Titan 50+ m
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Ser bra ut Vije, och även Mikaels gradskala. Kanske Gammeltroll är lite oversized? Skulle föreslå 6 - 8 för gammeltroll

Troll - 3-4m
Jättetroll - 4-6m
Gammeltroll - 6-8m
Skriv svar