Människor

Allt om raser och folkslag som inte nämns i landsbeskrivningarna
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

I ett försök på att baxa detta ämne vidare citerar jag mig själv från Metafysik där devolusion kontra evolution, gudaplaner och jordnära folkvandringar mm avhandlades:
birkebeineren skrev:Jag tar upp denna fråga inte för att fördjupa den utan för att försöka klarlägga ett slags utgångspunkt: Människornas ursprung

Merk att jag tar uppdet under Metafysik och inte Folkslag.

Hur människorna uppstod lämnar jag till olika religioner och kulturers myter att berätta men varför ett visst folkslag finns på en viss plats tänker jag mig följande två orsaker till:

1) De är placerade där av gudarna
2) De har migrerat dit på eget bevåg

Till detta tillkommer att spesifika folkslag eller kulturer utseendemässigt, kulturellt och geografiskt kan vara ursprungliga eller bestå av olika sammanblandingar. De ursprungliga folkslagen/kulturerna kan vi tänka oss är rätt sällsynta men kanske finnas i form av ker-bosh, hueler, kvurer eller massiver. De sammanblandade är säkerligen fler och kan exempelvis vara kargomiter (villt kanibalfolk och crurer), jorer (krunier och hyner) och ransarder (raner och sarder).

Tankar värda att ha i bakhuvudet när det kommer till de ibland väldigt detaljerade funderingarna kring olika befolkningars historia kanske?
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Har någon en idé eller en tanke på hur man skulle kunna presentera folkslag/ras i ett "skapa-en-rollperson" perspektiv så att det blir vettigt och inte för övermäktigt. Birke du var väl inne på en lösning på wikin?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Jag har provat flera varianter men det har aldrig helt blivit bra. Den senaste lösningen som jag nu putsar på är en vidareutveckling av vad som är påbörjat i wikin. Mandelorden är Erebs största auktoritet bland lärde och att låta mandelmunkarna vara de som lägger fram fakta tror jag vill vara lösningen. Aspubran av Hafsort är den centrala teoretikern. Sen får det bli upp till den enskilde SL att avgöra om orden har rätt eller inte. Andra tolkningar får gärna finnas men då knutna till andra auktoriteter och kulturer.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Det är från Aspubran som traditionen att i Ereb kategorisera människofolken i huvudsakligen joriska folk och narguriska folk härstammar. Aspubran arbetade utifrån teorin att ett flertal med tiden tunnar ut blodet till ett fåtal och att efter några generationer finns i princip endast de egenskaper som tillhört flertalet kvar. Aspubran som levde under 200-talet fO i vad som ännu inte var staten Zorakin betraktade sig för övrigt själv som jorisk även om hans förfäder garanterat hade blandat blod vid flera tillfällen med individer tillhörande andra folk sedan jorerna först bosatte Aidnehalvön på 1000-talet fO.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

När det gamla lyceet i Pendon brann 55 fO förstördes många av Mandelordens originaltexter. Under stormästare Bogerald (56-32 fO) påbörjades därför ett stort arbete med att återuppbygga ordens bibliotek med hjälp av kopierade avskrifter och rekonstruktion av brandskadade verk. Som en följd av detta gjordes även ändringar i Mandelordens sätt att presentera den store Aspubrans "De humanoida folkslagen". Den tidigare sedvanan att sortera människofolken som Joriska, Narguriska och Övriga nyanserades genom att sortera de olika folken under namnet på den statsbildning innanför vars gränser de var bosatt. I den praktutgåva av Aspubrans verk som Mandelorden gav Zorakins första kung Valien Valienson år 36 fO kunde för första gången beskrivningar av penner, legerdier, raxorer och zorakiska halvlängdsmän (luksilierna var vid denna tid inte ett folk bosatt i Zorakin och de zorakiska ankorna förvägrades plats mot den bakgrunden att de var besläktade med de morëlvidynska ankorna som brunnit ner både lyceet och halva Pendon) hittas under en kort inledande beskrivning av vilka folk och folkslag som bodde inom staten Zorakins gränser och således kunde kallas Zorakier. Pamperna som på inga vis varken då eller nu ser sig som zorakier även om de accepterar den zorakiska kungamaktens överhöghet gavs en särskild rubrik.
Senast redigerad av birkebeineren den 2012-12-28 14:49, redigerad totalt 1 gånger.
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Väl präntant mäster Birke :)
Fungerar utmärkt som grund för beskrivningar och med lagom mängd ludd för att förklara oklarheter.
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Slängkyss till Birke för korrekt redogörelse för det inkorrekta. :D
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Människor

Inlägg av birkebeineren »

Från Språk-tråden:
Snibben skrev:
birkebeineren skrev:Adragoor: Skulle behöva din kvalifiserade hjälp till att jorifiera de latininspirerade termer som användts om de olika folkslagens vetenskapliga namn:

Humanthropus (människofolk)
Palaeanthropus (älvfolk)
Lithanthropus (stenfolk)
Demianthropus (halvfolk)*

*Demiantropus är ursprunglig namnet på halvlängdsmän men jag tänkte att en av Aspubrans elever har utvecklat detta till att även beteckna folkslag som högmän, raggmän, sharger, m.fl.
Anthropus borde det väl vara för människofolk?
Humanthropus för människofolk istället för bara anthropus är tänkt som ett försök till att likställa Aspubrans (och hans lärjungars) indelning av Altors humanoida folkslag. Alternativt kan vi låta frågan bli ett ämne för tvist och debatt på Lyceeplan i Pendon...

Min fråga till Adragoor var om vad som kan tänkas bli en bra översättning till kejserlig jori? Just -anthropus borde kunna bli antropuz men jag hade hoppats vi kunde jorifiera även de övrige delarna av orden.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Människor

Inlägg av birkebeineren »

I det troligen evigvarande arbetet med att uppdatera wikin med använbar information kom jag till listan över Människofolk:
http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Människofolk

Här ser vi det aspubranska sättet att dela in Altors människofolk i jorer, nargurer och övriga. Något ereb-centrisk kan tyckas men så ser det ut. Mandelorden som förvaltar Aspubrans arv är konservativa. Skulle vi se det ur exempelvis furgisk tradition eller hur de lärde i Handelsalliansen gör sina kategoriseringar ville det troligen sett annorlunda ut. Eller hur Odosmunkarna utifrån sina säregna kunskaper gör det. Vill också påminna om att listan i wikin är under arbete.

Min fundering är hur några av de joriska människofolken bäst benämns: Krunier för den dominerande befolkningen i Krun känns inte helt rätt. Folket, eller kulturen, är huvudsakligen jorisk och kategoriseras som sådan trots en tydligt akrogalisk prägel men borde kanske ha ett eget namn för att särskilja den från övrig kulturer i landet? Sen är det Låglänningar i Mirel. Detta är ättlingar till de jorer som finns kvar efter Kejsardömet Jorpagnas dagar och bildar en minoritet bredvid den mireliska majoriteten i landet. Halvlingarna i Mirel står mycket nära de joriska låglänningarna är det tänkt. Men är namnet bra?

Både Krun och Mirel är ganska obeskrivna länder nästan utan källmaterial så det mesta som finns är skapat på forumet. Det finns länkar till olika trådar och artiklar så om någon vill klicka sig runt och komma med åsikter vore det uppskattat. :)

Edit: Det saknades en bit av texten om Krun och benämningen av krunierna. Har åtgärdat detta nu.
Tandgnostr
Trakorisk Svavelskeppare
Inlägg: 10
Blev medlem: 2016-01-27 16:19

Re: Människor

Inlägg av Tandgnostr »

Hej ErebAltor.

Findes der en tabel med grundegenskabs modifikationer for menneskeracer? (realistisk balancerede modifikationer, ikke dem fra Ereb Altor kompendiet)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Människor

Inlägg av birkebeineren »

Tandgnostr skrev: 2021-12-26 08:50 Hej ErebAltor.

Findes der en tabel med grundegenskabs modifikationer for menneskeracer? (realistisk balancerede modifikationer, ikke dem fra Ereb Altor kompendiet)
Hej!

Det finns en tabell med modifikationer för några av Altors människofolk i Krilloan-boxen. Om den är realistisk eller inte beror nog på tycke.

Ereb Altor-projektet har inte gjort någon egen tabell för detta eftersom vi stort sett försöker vara regelneutrala.

Men någon har kanske gjort egna tabeller ni kan visa upp här och posta under regler?
Gör gärna det med dina tolkningar Tandgnostr! :)
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Människor

Inlägg av gtjorgo »

Även i den gröna monsterboxen finns lite olika grundegenskapsvärden för olika mänskliga kulturer. Det gäller exempelvis Barbier, Hynsolger, ereboser och några till.

Välkommen:-)
Tandgnostr
Trakorisk Svavelskeppare
Inlägg: 10
Blev medlem: 2016-01-27 16:19

Re: Människor

Inlägg av Tandgnostr »

Tak, det var den i Krillioan jeg ikke kunne finde. Men den er desværre ikke godt balanceret.

Skal +3 til en grundegenskab forstås som om man kan starte med 21, eller er maximum stadig 18?
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Människor

Inlägg av Mikael »

Tandgnostr skrev: 2021-12-28 14:37 Tak, det var den i Krillioan jeg ikke kunne finde. Men den er desværre ikke godt balanceret.

Skal +3 til en grundegenskab forstås som om man kan starte med 21, eller er maximum stadig 18?
21
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Re: Människor

Inlägg av gtjorgo »

Trisker

Folkslagets historia

Trisker är ett blandfolk bestående främst av sydnargurier men även dyler och mireler (hur kom mireler in i bilden ?). Vidare har jorer (främst från gamla Garrika) har tagits upp i befolkningen. Några få trisker ser sig därtill som jorderättlingar vilka hade sk. ”reden” på jaggarcks östra strand.
Ursprunget är från "den tredje stora vandringen" 1050 f.O. vilken gick mot Kasenu området. När de kommit till kasenu vandrade de sedan in i klomellien under stambeteckningen Trimurer vilka man utgjorde tillsammans med hamurerna, lofernierna och Ahvaguhrerna.
Triskerna samlar sig först 352 eO och är numera en politisk enhet om än helt utan fungerande centralstyre. Oligarkerna styr alltjämt mycket själva och sluter upp med varandra endast vid ett upplevt egenintresse.

Folkslagets utbredning
I huvudsak lever triskerna i vad som idag är centralbyggden i stadsstaten Triska. Denna ligger mellan floderna Wemer och Karphervatthna samt Jaggaracksjön, Melashebergen och gränserna vid Lofernie och Garrikas gamla stadsstatsgräns.
En hel del triskiska huskarlar säsongsarbetar som legosoldater i andra delar av Unionen och vissa har sökt sig ännu längre bort.

Större bosättningar
Triskerna är främst bosatta i bysamhällen och är generellt inte stadsboende. Triska, triskernas största stad har ett innevånarantal som fluktuerar mellan att vara en stor by till att vara en av Klomelliens största städer.

Triska-stad är större delen av året snarare en by än en stad. Ute på ett fält finns ett antal större långhus i trä samt ett och annat stentorn utplacerat. Det enda klustret av hus som går att skönja under denna tid är placerat invid "Stora porten". En under större delen av året, tillsynes meningslös träport, placerat mot väst. Här finns ett antal, för att ligga i stadsstaten, prydliga stenhus, av vilka de flesta är stängda under huvuddelen av året. Triska-stad är en slumrande märklig bondby för det mesta med kanske 5-600 innevånare. Oligarken över området, Ion av ätten Brygdbäljare, har låg status och är vassal under triskeroligarkätten Cudda. Hans huskarlar inger föga respekt och han äger lite mark utanför området kring byn. Detta ändras dock radikalt efter skörden bärgats, på sensommaren. Då anländer oligarkerna för att hålla stormöte och dryfta viktiga frågor. Finns nog med mat innanför gränserna? Vilka skall vi handla med? Behöver vi plundra? Hur går det för de magikunniga adepterna som farit till Bosza? När rensar vi Melashebergen? Borde Lofernies autonomi inskränkas? Oftast är diskussionerna heta, långa och i sak helt obetydliga då oligarkerna efter stormötena oftast åker hem och gör precis som de själva, eller överliggande oligark vill. Det som främst drar folk till Triska är det som händer kring själva det politiska. För med oligarkerna kommer deras följen. Huskarlar, familjemedlemmar, tjänstefolk och slavar. Handelsmän från hela unionen anländer också de till staden. Så även danssällskap, musiker och glädjeflickor/pojkar. Runt ikring i tältlägret sups det i kopiösa mängder och pakter sluts och bryts från kväll till kväll. Huskarlar hittar nya arbetsgivare, vänner och sängkamrater om vart annat. "Byn" är nu ett hem mellan 8-15.000 beroende på den skörd som bärgats och ifall vissa är annorstädes på härtåg. Mellan de tidigare så ensamma byggnaderna reses tält och träskjul. De förut så allena långhusen ägs oftast av mäktiga oligarker och deras underlydande flockas kring dessa. Efter något par månader har folk tröttnat, maten sinat och handelsmännen fyllt sina kistor och Triska-stads innevånarantal sipprar tämligen raskt neråt. När hösten etablerat sig på allvar är befolkningen åter under de tusen.

Kultur och samhälle

Seder och bruk

Triskernas oligarker har herresäten och omger sig med huskarlar och underhållare men i övrigt utgörs befolkningen till största delen av småbönder, och herdar. Triskeroligarkerna, de tre främsta oligarkerna, styr formellt över stadsstaten men deras makt är utöver i sina egna områden mest symbolisk.

Samhället är hierarkiskt med i huvudsak fyra klasser bestående av oligarker (aristokrater), huskarlar, fria män (fria bönder, fria herdar samt hantverkare) och slutgiltligen ofria (slavar, egendomslösa, gyckelfolk etcetera). Utanför samhället finns även Yagorna, en religös kultfigur som verkar i triskernas periferi.

Grundstommen i ekonomin utgörs av jordbruksprodukter samt av varor sprungen ur halvnomadiserad boskapsskötsel. Mynt används i allmänhet inte utan byteshandel är den huvudsakliga formen av ekonomiskt utbyte.


Religion
Triskerna är Aesirtroende. Den religiösa kulten i Triska saknar ett prästerskap. Här leder i stället enhetens (hushållet, hirden etc) överhuvud ceremonierna samt blotandet. I Triska är man inte lika noga med de exakta procedurerna i aesirs lära. De fick den muntligt berättad för sig under jordernas ockupationstid. Mycket har försvunnit via glömska och annat har lagts till från förjordisk kult samt, hos Cudda, dylisk elementardyrkan.

Den förjordiska kulten med dyrkan av förfaders- och naturandar existerar delvis fortfarande. Dock har man nu dålig kontakt med andarna så dessa blidkas istället med offer och blotande. Inte sällan förknippas andarna med vaenir och bör undvikas i största mån. Synen på vaenir är problematisk hos triskerna som dels blotar till dem men detta mest på grund av fruktan för dem. Därtill inkludera triskerna gärna lokala gudomar till vaenirs eller aesirs skara, gudomar man i Kard aldrig hört talas om.
Några få trisker, kan fortfarande tala med andarna och dessa individer både vördas och fruktas. De anses ligga vaenir för nära men de är samtidigt bra att ha på sin sida då gastarna blir alltför närgångna. Dessa personer kallas jaghuir, på triskiska eller yagor på klomelliska.


Relationer
Triskerna har generellt sätt ganska dåliga relationer med sin omvärld. I många fall är detta en följd av triskernas något liberala syn på andras egendom.
Den handel som sker har dock en viss mildrande inverkan på grannarna och deras legosoldater anses vara bland de bättre i klomellien om än ganska oregerliga.
Bäst förståelse för varandra har triskerna med Hamurerna. Man har samma bakgrund, samma tro, samma språk. Det som skiljer är statsskicket och att Hamurerna till stor del anpassat sig till andra stadsstaters önskningar för att öka sin profit. Huskarlarna beskyller Hamurernas krigare för att vara veklingar som låter krämare, slöjdare och utbölingar med skrån och gillen ta del i styret. Triskerna hävdar att Hamur snart kommer bli som Mercana där handelshusen sitter på all makt.
Hisskov, Garrika och Sandzas gillas av triskerna men det vore magstarkt att säga att denna känsla är ömsesidig.
Bosza har triskerna större respekt för, man minns Magokratin och dess fördärvande kraft.
Addiaska ser man främst som en uppkäftig nykomling och konkurrent.
Mercana fruktar man. Framförallt huskarlarna. Triskerna upplevde hur de svepte in började kontrollera Maure samt utöva påtryckning vid Jaggarack.
Brikho tolereras inte av triskerna. Svartfolk och huskarlar har nästan inga fredliga sammankomster.
Melorghierna och triskerna har förvånsvärt bra relationer men det kanske beror på att de har ganska få kontaktytor.
Yolev och Nya Arno har egentligen ingen annan kontakt än den småskaliga piratverksamhet triskerna ibland företar sig vid kusten.

Diplomatiska förbindelser
Triska har inga diplomatiska förbindelser utanför Klomellien.

Språk
Triskerna talar Triskiska. Ett språk nära besläktat med Hamuriskan. Den stora skillnaden är den att Triskiska har större jorisk och dylisk påverkan medan Hamuriska ligger närmare Jordiska.

Teknologi
Triskerna är normalgoda hantverkare och är i stort sett självförsörjande. Man har inte lika aktade hantverkare inom smide som Hamur och inte lika utvecklat jordbruk som Sandzas. Den enda näring man är ledande i är väverimarknaden från staden Garrikas manufakturer. Deras kvalitet har dock gått ner sedan ullkvaliteten försämrats och vävargillet flytt vid Cuddas maktövertagande av staden.

Kropp och själ

Fysiologi
Trisker är något kortare och mörkare än sina grannar hamurerna. Om detta beror på att de i huvudsak var osroguhrer som kom att utgöra triskerna eller om det är hamurernas uppblandning med jorderna som tar sig i uttryck är ännu oklart. Mandelorden pekar på det första medan de lärde i Yolev hävdar det senare.
Hos Triskerna är det vanligt med ansiktsbehåring hos männen. De rör sig generellt om ett prydligt omskött skägg eller en mustasch. Hårmodet fluktuerar desto mer.
Triskerna klär sig i huvudsak i ylletyg av enkel kvalitet men även lin och finare ylletyger används av oligarkerna samt framgångsrika huskarlar. De som har råd pyntar sig gärna med smycken av vilka de tillverkade i guld värderas högst. Även kläderna har gärna blommönster eller djurornament inbroderade. Trisker samlar sällan en förmögenhet utan ser till att hela tiden underhålla sina vänskapsband med gåvor samt för att bevisa sin plats i samhället. En trisker klär sig således också efter sin rang och att förställa sig eller förklä sig vore ett stort avbräck mot traditionerna. En sträng oligark kan utdöma straff för dylikt beteende.


Mentalitet

Triskernas mentalitet skiljer sig mycket åt mellan de olika samhällsskikten. Framförallt gäller detta mellan huskarlarna och bönderna.

Huskarlar är den egentligen samhällsbärande klassen i Triska. De anser sig ha rätten att tillsätta och välta oligarkerna och de erkänner inga andra potentiella maktfaktor i stadsstaten utöver sig själva och oligarkerna. Huskarlarna motarbetar etablerandet av en stark handelsmannaklass och ser med ovilja på grundandet av städer och större köpingar då de misstänkta att detta ofrånkomligt kommer leda till att deras egna maktmonopol undergrävs. Deras största rädsla är att Triska går samma öde som Mercana där makten ligger helt i krämarnas händer. Huskarlarna besöker dock samt tjänstgör gärna i andra Klomelliska stadsstaters städer.
Denna krigarkast ör ofta tämligen bullrig och besatt vid att uttrycka sitt mod och bravado. De är några av klomelliens skickligaste krigare, vilket de vet om, men är tämligen individualistiska vilket ibland sätter dem i onödigt svåra situationer. En viktig punkt är att huskarlar inte har några egentliga hederskodex man lever vid utöver att konstant visa sin manbarhet. (Man har fler likheter med tjommarna i jackass än med aidnes riddare)
Ofta är det huskarlarna som utgör triskernas ansikte utåt då de trots avsaknad av skicklighet generellt sköter oligarkernas handel samt diplomati.

De Triskiska böndernas tydligaste karaktärsdrag är tvärtom byggd på underdånighet. Det vet hur man duckar och överlever sin besvärliga tillvaro. De lägre klasserna har härdats genom århundraden av missväxt, vanstyre, svält, monsterangrepp, hungersnöd, vilddjur och plundringar (från sina grannoligarker samt inte sällan, sina egna oligarker och deras hejdukar). De har lärt sig att det bästa de kan göra är att foga sig och se till att huvudet inte sticker upp för mycket när överhängande fara hotar.

Trisker har bland sina grannar ett rykte om sig att vara tämligen grova i munnen samt våldsbejakande. Det skall sägas att detta påstående inte är helt taget ur luften. De flesta trisker känner liten eller ingen samhörighet med vare sig Klomelliska Unionen eller den triskiska stadsstaten som sådan. Istället sätts stor ära i kontraktet mellan oligarken och den ofrälse i fråga. Det starkaste bandet en trisker kan bygga är dock inom familjen samt med vänner, det sista stämmer särskilt väl in på huskarlarna i stadsstaten


Kända personer
Huskarlen Freit ”Barske”. Kämpade ner och fördrev demonen Scatzim na'Ghol .
Legendariska hjälten Klomull - precis som övriga stadsstater hävdar triskerna att Klomull var av deras stam. Inga faktiska belägg finns dock.
Oligarken Hilndrajek "Masköga" av ätten Järvblod- var den som revolutionerade bruket av klomuller för strid.
Oligarken Priebin av ätten Fura- den kanske mäktigaste triskeroligarken i historien. Innan han ärvde oligarktiteln äventyrade han runt om i västra ereb och samlade ett mäktigt rykte. Införlivade Lofernie med triska och besegrade flera starka svarfolksinvasioner från Melashebergen. Gick till slut på myten om sig själv och gick under med sin ätt då han försökte fördriva trollkarlen Zemnus från Melashes fem råda torn.
Senast redigerad av gtjorgo den 2022-02-14 09:28, redigerad totalt 5 gång.
Skriv svar