Kîmzon
Kimzon
Kimzon är ett språk besläktat med ithilgrom och vissa västkamsunska språk (ungefär lika närstående som tyska och svenska). Liksom ithilgrom skrivs kimzon med ett konsonantalfabete från höger till vänster. Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av skriven feliciska.
Dagens felicier använder kimzon i formella sammanhang, monumentalinskrifter och lärda verk. Enbart storkimzoner lär sig att tala och läsa/skriva kimzon fullt ut och småkimzoner kan oftast språket endast hjälpligt. En del tolaner och geroner lär sig också kimzon speciellt om de är socialt ambitiösa.
Eftersom kimzon skrivs med enbart konsonanter transkriberas kimzonska namn och ord ofta med olika vokaliseringar beroende på den som läser eller den kimzontalandes accent. Så kallas t.ex. Feliciens kung Kithagil på klassisk kimzon men Kuthegil på koalint-felicisk dialekt.
Feliciska
Felciska är ett språk som uppstått i mötet mellan tolansk jori, aidnisk jori, kimzon och efariska. Det har en blandad vokabulär (ungefär 50% jori, 30% kimzon, 20% efariska) och en enkel och regelbunden grammatik utarbetad av mandelmunkar. Det skrivs med det joriska alfabetet från vänster till höger. Språket används i dagligt tal av alla felicier och även i enklare korrespondens och räkenskap.
Inom feliciskan finns ett flertal dialekter:
- Koalintfeliciska (som är mest jorifierad)
- Österbuktsfeliciska
- Gerdikkfeliciska (som ligger närmast kimzon)
- Sydpelenosisk feliciska
- Kolonialfeliciska, talas i de efariska kolonierna och har starka efariska inslag
- Horyniska, talas i Porto Horyni och är en mycket säregen felicisk dialekt med inslag av pokti och niferländska
En del lärde anser att krilloanska är en felicisk dialekt, medan andra anser att det är ett eget språk. Vissa lärde anser att frågan är meningslös tills dess att en överenskommen distinktion mellan språk och dialekt kan definieras.
Om betydelsen av vissa kimzonska och feliciska ord, ortnamn och namn:
Paridon= Allhärskaren
Philodon= Den älskade härskaren som på feliciska kallas Philas= Den Älskade
Galadon= Stridens härskare, son till Felis, Paridon och Dagon. Kallad Galmon på feliciska.
Anatadan= Den lyckliga härskarinnan, kallad Felis på feliciska
Adon= Herre, Härskare. Som suffix då ordstammen slutar med vokal försvinner begynnelse A:et, så Pari(a)don.
Adan= Härskarinna. Tilltalstitel för varje vuxen och gift kimzan, speciellt om man tilltalar henne i hennes eget hem.
Lotan= Ormkvinnan, Kaos, urhavets gudinna som besegrades av Paridon och Philas.
Dagon= Döden, Paridons ständige ärkefiende, Besudlaren, Lögnaren.
Lot=Orm
Dag=Död
Galad= Strid
Anat= Lycka
Phil=Kärlek
Ko= adj. lysande, glimrande, skimrande
Porelo= ädelsten, pärla
Lint= Vik
Garum= Fisksås
Carai= Haj
On= Man (också vanligt suffix i kimzonska mansnamn t.ex. Kiolomon)
An= Kvinna (också vanligt suffix i kimzonska kvinnonnamn t.ex. Arishan eller Imilkan)
In= Barn, Omyndig. Generell diminutivform
-os= suffix som indikera bestämd form singular.
-or= suffix som indkerar bestämd form pluralis.
Mea = Stadsdel
Ksar= Befästning, Borg
Porto= Port
Il/El= gud
Tyros= Klippan, Kortform för Den Gyllen Klippan
Sidon= Jägaren, Kortform för Den Drömmande Jägaren
Elikon= gudomligt skimrande, kortform för Den Gudomligt Skimrande Staden.
Kithag= Korp
Kithagil= Guds korp, namnet på Feliciens nuvarande konung, på feliciska Kuthegil.
Carai(a)don= Hajarnas herre
Koalintos= Den Lysande Blå (viken). Det slutmål som Paridon lovade kimzonerna i Kalameikos dröm.
Kimzon= Fri man
Kimzan= Fri kvinna
Tolanon/Tolanan= Tolansk man/kvinna (beteckning på Tolans fria ursprungsbefolkning)
Geron/Geran= Gäst, beteckning på frigivna slavar
Tolanin= Tolans livegna befolkning, "Småtolaner".
Joranon/Joranan= Jorisk man/kvinna (generell kimzonsk beteckning på jorer)