Utbildning

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök


Mandelorden

Mandelorden tar upp studenter, såkallade acolyter, som inte avser att bli munkar utan endast vill göra sig till godo den kunskap orden besitter. Avgifterna, eller donationerna som de gärna kallas, tas emot i förskott och för att en viss nivå skal kunna upprätthållas på acolyternas kunskaper acepterar munkarna inget mindre än tre års studier. De flesta acolyter logerar i en slags studentbostäder kallat Mandelithus.

Acolyt

Detta är det urgamla namn studenter kallas när de mot donationer tas in vid Mandelorden vid sidan om ordens noviser. Det är få som minns att "acolyt" urprungligen betecknade en lärjunge till gudinnan Ingeril, och de numera rätt värdsliga mandelmunkarna bryr sig inte längre om att påpeka detta. Benämningen används gärna lite slarvigt om andra studenter också, och det utnyttjar ofta de som endast studerar hos fristående lärde eller helt själv vid bibliotek för att skaffa sig lite extra prestige. De flesta acolyter i Zorakins huvudstad Pendon föredrar numera att kalla sig mandeliter, något som de få riktiga acolyterna som endast vurmar för de klassiska idealen och inte gillar nymodigheterna (en ständigt minskande skara) är tacksamma för.

Mandelit

När Mandelorden på 300-talet f.O. etablerades var en av grundtankarna att upplysa och utbilda folket. Eftervart lyckades munkarna locka samhällets ledande till lyceerna och då var deras verksamhet säkrad. Mot till en början små donationer togs ynglingar in vid lyceerna som acolyter och gavs utbildning innom jorisk kunskap brevid ordens noviser. Acolyterna samlades i såkallade "Mandelithus" vid lyceerna, där de logerade och fick sin fysiska försörjning. Under några år bodde studenterna här och skapade sig den fernissa av jorisk kultur som sågs som ett ideal i stora delar av det forna Kejsardömet Jorpagna, innan de återvände till sina familjer och sin vidare fostran. Dessa ursprungliga logement finns inte kvar vid lyceerna utanför Aidne men i Pendon existerar de fortfarande, om än i något förändrat form. Tidigare var det huvudsakligen adeln som hade råd att skicka sina barn till lyceerna och det fanns endast acolyter ur denna samhällsklass, men eftervart som handlare och borgare ökade sin betydelse kunde även de skaffa sig utbildning hos mandelmunkarna och samsas med adeln. I Pendon började dessa blandade acolyter på 500-talet e.O. anlita fristående lärde från utanför Mandelorden till att komplettera deras utbildning, huvudsakligen från De Lärdes Skara som verkade vid stadens stora Bibliotek. Detta visade sig ge fördeler senare i livet och en slags institution innom, eller brevid, lyceet utvecklades vid flera av mandelithusen. Acolyterna i Pendon kallar sig numera oftast mandeliter för att särskilja sig både från den gamla innebörden av ordet "acolyt" och från andra studerande som anammat benämningen. Otaliga ritualer och formaliteter fröjdas bland de välutbildade mandeliterna, kamratfostran och inbördes tävlingar ger tuffa villkår, allt detta till tross; de domirerar mer och mer av Zorakins samhällselit. Tvister mellan mandeliterna och de som räknar sig som riktiga acolyter är vanliga, och med adepter från Lysande Vägens katedralskolor samt fristående studenter från Biblioteket uppstår gärna regelrätt handgemäng. Många är de de dueller som börjat med retoriska formuleringar och slutat med svärd och blodvite i gryningen. Deras lärare möts också de till dyst, men de sker oftast mer fridsomligt på Lycèeplan även om ibland vassa pennor mycket bokstavligt förekommer.

Lysande Vägen

Att vara skolad har alltid varit av stor vikt inom den Lysande Vägen, då profeten Odo själv sade att “Vägen till upplysning är vishet, och vishet kommer genom meditation, bön och flitigt läsande.” De första läroplatserna var apidiolerna (solklostren) på Caddo, där munkarna lärde befolkningen att både läsa, skriva och räkna. Ganska snart blev det också riarkernas uppgift att utbilda personer i sina riarkât, och de s.k. tempelskolorna bildades. Högre utbildning förlades till städerna där man vid katedralerna samlade samman sina främsta skolaster, och bildade de prestigefyllda katedralskolorna.

Klosterskolor

Idag fungerar klosterskolorna framför allt som läroplatser för elever som vill fördjupa sig i teologi, dalkiska, historia och metafysik. Det är vanligtvis personer som planerar att initieras som solmunkar eller riarker som studerar vid klostren, då utbildningen utmärks av strikt bönedisciplin och inte så sällan viss askes. Det är relativt billigt att studera vid klostren, och det är inte ovanligt att hela utbildningen betalas av bontisâtet, om eleven verkar lovande. Däremot är klostren relativt kräsna när det gäller vilka elever som antas - endast de som tros klara av klostrets disciplin utan att knota kommer in. Klosterskolorna har producerat alltifrån milda helgon som S:t Gendro den Barmhärtige till den nitiske pûr-kerîgassen Yvein Hevel av Krerex.

Tempelskolor

På Aidnehalvön har ungefär sex av tio soltempel en tempelskola av något slag. Vissa av dessa är anspråkslösa och utbildar bara en handfull individer, medan andra har flera klasser med ett antal skolaster och vägledare. I tempelskolorna lär man sig framför allt att Läsa och Skriva (främst genom bruket av den Lysande Vägens böne- och meditationsskrifter), grundläggande Religionskunskap, Historia och i viss mån Räkning. På vissa håll kan man även lära sig andra språk, bl.a. grundläggande dalkiska, men det är ovanligt. Traditionellt undervisas pojkar och flickor i separata klasser. I städer och köpingar händer det att flera olika riarkât går samman och på så vis får flera kompetenta lärare i olika ämnen. Vissa av dessa har högre anseende än andra. Vill man gå vidare i sina studier söker man sig vanligtvis till katedralskolan i närmsta stad.

Katedralskolor

En elev vid en katedralskola kallas adept, och bland adepterna går ungefär tre fjärdedelar vidare till att bli ämbetsmän inom kyrkan. Många katedralskolor har imponerande bibliotek vilka har attraherat lärda män och kvinnor långt utanför den Lysande Vägens fålla. Både män och kvinnor utbildas vid katedralskolorna, men oftast i olika avdelningar. Katedralskolorna har högt anseende i stora delar av södra Ereb, och det ger prestige bland unga konservativa adelsmän och rika borgarsöner att bli antagna som adepter. Vanliga ämnen vid katedralskolorna är bl.a. Historia, Teologi, Religonsvetenskap, Dalkiska, Klassisk Jori, Främmande språk, Retorik, Geografi, Musik, Matematik, Heraldik. Vissa katedralskolor erbjuder också samma grundläggande utbildning som tempelskolorna vanligtvis står för, vilken är nödvändig för att bli adept. Katedralskolor är ofta uppkallade efter en företeelse eller ett helgon, tex. "Odo Uppenbarelseskola" eller "S:t Jeorgsskolan". Utbildningsmässigt ligger katedralskolor på samma nivå som mandelordens lycéer.

De Lärdes Skara

Bibliotek