Trasimo

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök

Trasimo är gränsområdet precis norr om Nidabergen mellan Nargurs skogar och slätterna i centrala Ereb. Ursprungligen var Trasimo Kejsardömet Jorpagnas nordligaste provins som sen under Mörkertiden återerövrades av nargurerna. Nu är Trasimo en knutpunkt för landburen handel mellan länderna vid Kopparhavet, västra Ereb, dvärgarna i Nidabergen, Barbia och de narguriska stammarna. Flera guldfyndigheter har gjorts i Trasimos åsland och floder.

Historia

[Kriget mot jorerna]

944 f.O.
Många nargurer allierar sig med stammar från Mirelien och tränger överraskande in i Jorpagna på båda sidor om Mörkerbergen. Jorpagnas gränsförsvar faller och alliansen slår sig plundrande fram mot Grivela.
942 f.O.
Jorerna lyckas slå tillbaka och nargurerna drivs tillbaka genom Annoniska passet. De söker sig tillsammans med många av sina mireliska allierade mot Trasimosjön men möts här av joriska legionärer från Grafferburg som gått över Nidapasset. Efter två dygns hårda strider drivs nargurerna mot väster och mireliernas land.
935 f.O.
Efter att ha underkuvat Mirelien stannar den joriska expansionen upp. En gräns dras mot Nargur och söder om denna blir jori det dominerande språket medan barbarernas tungomål talas i norr. En kedja av fort, Nargurervallen, byggs mellan Mefamirs sjö och Trasimo. De narguriska stammarna som förlorade vid Trasimo och sedan kämpat vid mireliernas sida vandrar mot nordväst och in i Kard.

[Ockupationen]

Ca 900-715 f.O.
Jorerna ockuperar sydvästra delen av Nargur och bildar provinsen Trasimo Superior. Kvarvarande nargurer överger sina gamla marker och vandrar västerut i vad som kammer att bli känd som Fjärde vandringen. Skogen i Trasimo börjar huggas och jorer bosätter provinsen.
828-728 f.O.
Kejsarinna Zenobias regering. Nidapasset öster om Trasimo spärras för angrepp genom ett avtal mellan jorerna och alverna i Landori.
715-707 f.O. Mammutkriget
Nargurs barbarer enas under Tharawghos, en fältherre med stora talanger från Trasimo som talar om krig med Jorpagna för att slutligen återupprätta nargurernas makt och ära. Mängder av krigsföljen strömmar till och från norr har de med sig stidstränade mammutar. Hotet får den joriske kejsaren Domion att tillbringa allt mindre tid i Grivela och allt mer tid hos legionerna i Mirelien och längs Limes Narguricus för att styra upp fronten. I åtta år rasar ett förödande krig innan Tharawghos stupar. Jorerna kan dock knappast anses som segrare då de lidit stora förluster. Södra Trasimo ligger öde efter att nargurerna förgiftat alla vattenkällor.
Ca 660 f.O.
Ett tillfälligt fredsavtal med jorerna och kejsar Xerxer.

Gamla bytiden

681-599 f.O.
Joriska handelsmän anländer till skogarna i söder och detta får en positiv påverkan på kulturen i södra Nargur. Många blir bofasta efter att ha lärt sig bruka jorden och både i Sjölandet (Torshem) och Trasimo växer små byar upp. Perioden kommer att kallas Bytiden.

Tredje Konfluxen.

599-598 f.O.
Kejsardömet Jorpagna går under. Jorerna äts upp eller flyr de narguriska provinserna. Ett fåtal av de bofasta nargurerna överlever men de flesta tvingas ut på slättlandet där de går okända öden till mötes. Den föregående Bytiden kommer att betraktas som en svaghetstid.

Mörkertiden

598 f.O.-243 e.O.
Svartfolken ökar i antal. Först med dvärgarnas ankomst på 100-talet e.O. kan nargurerna med nya järnvapen driva bort svartfolken mot norr. Trasimo ligger dock fortfarande nästan öde då skogen alldrig återhämtat sig efter jorernas och Bytidens kalhyggen.

Palinor i Nargur

243 e.O.
Missionärer från Palinor kommer over slättlanden till Trasimo. Här hittar de splittrade narguriska stammar och små klaner, hårt trängda av svartfolk och större stammar från längre in i skogarna. Kasaler börjar byggas, Odos och Palins budskap sprider sig, och handlare i missionärernas fotspår byter varor med nargurena. I skydd av bistra ordensriddare växer små samhällen upp kring kasalerna, inte olika de som vuxit upp kring Torsborg i Sjölandet. De narguriska nybyggarna kallas ”brotar”.
269 e.O.
Svartfolken i "Dödbjörnklanen" och "De snabba bettens stam" attackerar palinorernas kasalbyar i Trasimo. Palinorerna och nargurerna i området lyckas efter vart driva dem tillbaka men skogarna i sydöst upp mot Nidabergen förloras till svartfolken. De sista små klanerna som återstår av den forna trasimerstammen förintas.
310 e.O.
I Trasimo har overkasalherre Lakadon ab Kolanoff samlat stora delar av de narguriska brotarna under sitt kommando. Han har förberett dem for det heliga soltåg som snart skal avgå från Palinor. När ghaerîten kallar går en stor styrka västerut för att ansluta sig till ordensstatens härstyrkor. Soltåget når dock inga framgångar och palinorerna slås tillbaka med stora förluster. Få nargurer återvänder till Trasimo.
335 e.O.
En allians bildas mellan barbier och det mäktiga Aghargaförbundet från Nargurs norra delar. De har länge varit avundsjuka på stammarna kring Trasimo och Torshem, som genom handel med södern blivit starka och kunnat hålla svartfolken borta från sina marker. En stor härstyrka tar sig söderut genom skogarna mot Nidapasset. Barbierna går härifrån västerut mot Trasimo medans Förbundet korsar bergen in i Torshem. I Sjölandet drivs ovaterna bakåt mot jorernas stad Torsborg och här möter de tillsammans invasionshären. Förbundet belägrar staden och härjar både ovaternas brotebyar och torshembornas gårdar. Ovana vid belägringskonst står krigarna från norr dock snart i villreda, och när dvärgarna i Kihzâr-Khôn hotar falla dem i ryggen och spärra passet, drar de sig tillbaka över bergen.
336 e.O.
På den frusna Irhusfloden söder om Elbisiska högåsbergen står ett mäktigt slag mellan barbier och S:t Palins riddare. Palinorerna krossas men höglandsnomaderna lider stora förluster och tvingas dra sig tillbaka. Civilisationen i Trasimo faller samman, brotebyar och kasaler läggs öde. En indirekt följd av dessa tragiska skeenden är att dvärgarna i Nidabergen blir medvetna om det hästridande folket i norr och börjar spekulera på att öppna handel även här.

Bytiden

470-talet e.O.
Handlare från Erebos och Jorpagna etablerar kontakter med nargurer i Trasimotrakten. Sedan S:t Palins Orden fördrevs hundrafemtio år tidigare har få icke-nargurer sökt sig hit.
493 e.O.
Dvärgarna i Kihzâr-Khôn‎ öppnar porten Meth-Înhib (gry. Nahibû-Meth - Guldporten) upp mot sydöstra Trasimo. Förutom järn och hantverksprodukter erbjuder de erebosierna och jorpagnierna guld från Nidabergens inre.
470-talet e.O.
Handlare från Erebos och Jorpagna etablerar kontakter med nargurer i Trasimotrakten. Sedan palinorerna fördrevs hundrafemtio år tidigare har få icke-nargurer sökt sig hit.
Ca 470-530 e.O. Dvärgarnas expansion
Dvärgarna i Nidabergen gör flera stora metallfyndigheter och Kihzâr-Khôn börjar för allvar växa till ett mäktigt rike. Kontakterna med Ovanjorden utökas och Trasimo blir ett centrum för handeln mellan dvärgarna och kopparhavsländerna. Permanenta handelskontrakter etableras med stora handelshus i Erebos och Jorpagna.
484 e.O.
Jorgundiska Handelsförbundet från Jorpagna etablerar sig i Trasimo. Där den gamla Nargurervallen slutar vid Trasimosjön byggs ett samhälle upp som får namnet Nahrag.
487-488 e.O.
Stora delar av Nargurs svartfolk enas under en grupp storvuxna resar från de sydvästra sluttningarna av Cerbergen. De går genom Nidapasset och in i Torshem.
488 e.O.
Köpmannen Vedort från Erebos får i Trasimo höra om svartfolkens anfall på Torsborg. Han ser en möjlighet att ta sig in på handeln i den berendiska kolonin och hyr snabbt ett kompani legosoldater. Med tur och skicklighet lyckas han undsätta torshemborna samtidigt som dvärgarna i Kihzâr-Khôn och ovaterna går till anfall från bergen och skogen. Svartfolken besegras och endast en handfull undslipper tillbaka till Nargur.
493 e.O.
Dvärgarna öppnar porten Meth-Înhib (gry. Nahibû-Meth - Guldporten) upp mot sydöstra Trasimo. Förutom järn och hantverksprodukter erbjuder de erebosierna och jorpagnierna guld från Nidabergens inre.
498 e.O.
Norderebiska Kompagniet, ett handelshus från Berendien, grundar Idhaborg i Trasimo.
549 e.O.
Guld upptäcks i Trasimos flodbäddar. Guldtvättare och lycksökare strömmar till området.
552 e.O.
Ikdrotz Storkäft, en ung drake, slår sig ner under Nidabergens västa utlöpare. Dvärgarna oroas och under en rekognosering retar de upp draken som sedan följer efter ner i Kihzâr-Khôn västra gruvkomplex.
570-talet e.O.
Svartfolken börjar öka i antal i södra Nargur. De verkar ha sina boningar uppe i Nidabergen men jagar och plundrar nere i skogarna. Karavanvägen norrut från Trasimo blir farligare.
588 e.O.
Dvärgporten Meth-Înhib faller för svartfolken. Stora gruvkomplex och flera mindre städer överges och spärras av från det övriga riket. Erövringen sker på något vis inifrån berget men hur vill inte dvärgarna berätta då händelsen ses som en oerhörd prestigeförlust. Handeln mellan Trasimo och dvärgarna avbryts.
Ca 590 e.O.
I de erövrade delarna av Underjorden som dvärgarna nu övergett strömmar stora mängder svartfolk in. De blir kända som Yrauk-ilk-Mevregg.
601 e.O.
Nya lovande guldförekomster hittas uppe i Elbisiska Högåsbergen. Platsen förutspås en lysande framtid och får namnet ”Himmelen”.
603 e.O.
Ett heligt Träd tillhörande Halwahaserna, en av den forna trasimerstammens starkaste klaner, återupptäcks i en liten dunge söder om Nahrag. Volvindor (shamaner) inne från skogarna fruktar oro i andevärlden och krigare skickas för att skydda den uråldriga Yhgdrinen.
608 e.O.
Amasithas ryttare plundrar brotebyarna norr om Trasimosjön. De överlevande flyr mot Nahrag och Nya Amawhine där de hittar skydd.

Samhällen

Lilla Gringul

Denna by har fått sitt namn efter de många broar som enligt erebosier påminner om deras handelsmetropol nere i Kopparhavet. Den mest civilicerade av områdets småbyar och även hit de mest seriösa handlarna söker sig. Karavanerna mot det avlägsna Barbia utgår härifrån.

Nharag

Störst av byarna och den med flest kopparhavsbor. Ligger vid floden Irhus och är utgångspunktet för den flodbåtshandel som kompletterar handelskaravanerna. Viss ordning upprätthålls av handelshusens legostyrkor men ständiga bråk uppstår med nykomlingar som söker guld eller kontrakt som karavanvakter.

Himmelen

Yngst av byarna och den som ligger längst mot norr. Namnet kommer av beliggenheten upp på en bergstopp samt att den efter indikationer på mycket stora guldförekomster förutspås en lysande framtid. Inte så mycket handel men slavköpare från väster söker sig huvudsakligen till Himmelen.

Nya Amawhine

Gamla Amawhine brann ner för ett tiotals år sedan efter en mycket omtalad fest. Denna fest började med ett krogslagsmål storlek omfattande, gick över i allmän byadans, och slutade i ett eldhav efter att några narguriska Inashrartillbedjare blivit lite för ivriga. Den nya byn byggdes upp på ny plats då brandområdet ansågs förbjudet av nargurerna. För den modige som trotsar de upphängda skyddsamuletterna sägs det kunnas finna mycket guldstoft bland benresterna i askan.

Idhaborg

Denna by grundades under lite mer ordnade former ursprungligen av det berendiska Norderebiska Kompagniet men detta är numera bara något som märks på den mur som i rätt förfallet skick omgärdar byn. Idhaborg ligger som ett knytpunkt i Trasimo området och präglas av många passerande folk. Den ökända legostyrkan De Blå Spjuten har sitt huvudkvarter här.