"Laursiënta" och "Östbelgoth": Skillnader mellan sidorna

Versionen från 30 maj 2015 kl. 07.07

Tidigare ett självständigt rike öster om Kardbergen. Bildades av utvandrare från Belgoth i dagens norra Ransard. Var under perioder en del av kungariket Timolerien, senare Timora. Numera en del av ordensstaten Palinor som grevskapen Nordskans och Nya Mark.

Historia

18-24 e.O.: Det stora frihetskriget utkämpas i västra Kard mellan Ransard och upprörare i Belgoth. Ransarderna segrar och stora delar av de västbelgothiska klanerna utvandrar mot Ljusna i söder.

24-63 e.O.: De östbelgothiska klanerna som inte deltog i Stora frihetskriget, upproret mot Ransard, drabbas mycket hårt av det nya styre som nu införs i gamla Belgoth. Att söka sig till Ljusna dit västklanerna utvandrat är uteslutet för de stolta belgotherna som inser sitt misstag att stå utanför kriget.

63 e.O.: Brandnatten. En månmörk höstnatt brinner östbelgotherna ner sina byar efter att ha tömt alla förråd och dödat de ransardiska garnisonerna. Samlade går de österut upp i bergen och lämnar sitt gamla hemland för att aldrig återvända.

64 e.O.: Efter en lång vintermarsch uppe i bergen där de kämpar mot svartfolk, kyla och arga narimer når östbelgotherna Kardbergens sydöstra sluttningar. Framför dem ligger Erebs öppna inland som belgothernas förfäder för niohundra år sedan korsade under den Fjärde narguriska vandringen.

Ca 100 e.O.: Östbelgotherna har bosatt sig i ett stort område sydöst för Kardbergen och etablerta handelskontakter med både flodsarder i Kardskogen och strövnargurer ute på Barghan. De kallar sitt nya land Heidirmot. Dagens palinoriska kasalbyar Fossa, Thurb och Tilarud ligger alla på platser som först bosattes av östbelgotherna.

103 e.O.: Ett caddisk handelskepp med en grupp palinistiska trosbröder rundar Ljusnahalvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig Palins portolan, den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid Aeselflodens mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden Cormwak.

105 e.O.: Efter två år av expeditoner uppför Aeselfloden når palinisterna med flodsardernas hjälp Östbelgoth.

132 e.O.: Flyktningar från det västbelgothiska riket i Ljusna seglar uppför Aeselfloden och når Östbelgoth. Fyra generationer har gått sedan västbelgotherna och östbelgotherna splittrades under Stora frihetskriget mot Ransard men minnet om deras meningsskiljaktigheter är ännu friska.

176 e.O.: Västbelgotherna från Ljusna utropar kungariket Timolerien i Kards södra skogar och berg. De hävdar överhöghet även över östbelgothernas länder.

183 e.O.: Östbelgotherna anfaller Cormwak som nu är ett timolerisk fäste men slås tillbaka efter stora förluster. Kung Eloth stupar.

210 e.O.: Under det första palinoriska soltåget förlorar östbelgotherna stora landområden till Palinorden. Rikets sydgräns dras tillbaka till Aeselfloden (se kladdkartan). När den ransardisk-timoleriska invasionen (mot slutet av året?) har drivits tillbaka befäster Palinor de vunna östbelgothiska landområderna. (Detta blir grevskapet Nya Mark http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=32975&sid=ccb29b979b3320d78b8a9d00bd4683ae#p32975 Av Östbelgoth återstår det som senare blir grevskapet Nordskans och västra delar av Kardum och Fylersborg. )

298 e.O.: Kung Atalir avlider och Östbelgoth tvingas ingå en personalunion med Timolerien under detta rikets kung Almarik.

310 e.O.: Timolerien (med eller utan stöd från östbelgotherna?) står emot palinorerna i Andra palinoriska soltåget.

3xx e.O.: Krig mot Narim?

392 e.O.: Timolerien splittras och Östbelgoth utropar åter sin självständigt under kung Mabrog. (Kung i Alerien blir Omaltir och kung i Timora blir xxx)

401 e.O.: Östbelgoth blir en del av Timora. Kung Mabrog avrättas tillsamman med sina klanhövdingar.

410 e.O.: Östbelgoth erövras av Palinor när Timora besegras i det Tredje palinoriska soltåget. Timora befrias senare men Östbelgoth inlämmas i Palinor.

Karta:

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=32816&sid=ec8f1427a80fdd9c385919f445c666e2#p32816

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Kategori:Vita fläckar]]
+[[Kategori:Historia]]
-''[Denna artikel beskriver en Vit fläck som inte är en del av EA-projektets tolkning av Ereb Altor. Materialet är valfritt att använda för den enskilde SL.]''
+[[Kategori:Ransard]]
+[[Kategori:Palinor]]
-Halvön norr om [[Nidland]]. En gång ett frodandes [[älvfolk]]srike med nära kontakt med lufthavens varelser, idag en härjad och fruktad plats utan liv.
+Tidigare ett självständigt rike öster om [[Kardbergen]]. Bildades av utvandrare från [[Belgoth]] i dagens norra [[Ransard]]. Var under perioder en del av kungariket [[Timolerien]], senare [[Timora]]. Numera en del av ordensstaten [[Palinor]] som grevskapen Nordskans och Nya Mark.
 ==Historia==
-;Ca 1300 f.O.
-:En dvärgklan försöker erövra älvfolkens halvö Laursiënta (Lasutyp/okänt område). Detta misslyckas fatalt.
-;800-750 f.O. / 265-315 PV
+;18-24 e.O.
-:'''Cerlonia'''. Det växande imperiet [[Yndar]] och dess dödens läror skrämmer [[Laursiënta]]s örnfolk (en grupp alver som lever i harmoni med de stora Örnarna och örnmännen bland de nordliga bergen i Lasutypprovinsen). Man uppskattar därför mer och mer den joriska Golwyndaflottans närvaro. En konfrontation mellan imperierna verkade oundviklig. Örnarnas folk sände då några av de sina till de stora nomadstammarna i Kamsun, där de lärde ut konsten att tämja bevingade djur. Detta för att sätta större press på Yndar. Det skulle dock visa sig vara att skapa sig sin egen huvudvärk.
+:Det stora frihetskriget utkämpas i västra Kard mellan Ransard och upprörare i Belgoth. Ransarderna segrar och stora delar av de västbelgothiska klanerna utvandrar mot Ljusna i söder.
-;731 f.O. / 334 PV
+;24-63 e.O.
-:'''Cerlonia'''. För att möta de akrogaliska plundringarna sluter kejsarinnan en allians med örnfolket i [[Laursiënta]] år 731.
+:De östbelgothiska klanerna som inte deltog i Stora frihetskriget, upproret mot Ransard, drabbas mycket hårt av det nya styre som nu införs i gamla Belgoth. Att söka sig till Ljusna dit västklanerna utvandrat är uteslutet för de stolta belgotherna som inser sitt misstag att stå utanför kriget.
-;Ca 710 f.O. / 355 PV
+;63 e.O.
-:'''Cerlonia'''. En mäktig jorisk svartkonstnär anlände till älvfolkets Laursiënta och förförde örnfolket. Han var av det måndyrkande folket på slätten men hade lärt sig svartkonst och annan mörkrets hemlgheter i Befriarnas stad. Inom endast ett par år hade de vackra bergen i denna del av Ereb blivit en mörk och ond plats. När detta skedde blev Moder Jords sorg för stor och hon drog sig undan från sina förlorade barn. Örnfolket drabbades hårt. Då deras rike bland bergen mörknat, dog deras folk och historia. Några få godhjärtade som isolerat sig från Trollkarlens ränkor flydde till andra berg i Ereb. Trollkarlen gav inte upp och i ilska över vad som skett svor han en förtrollning som tvingade örnfolket att stanna. Till slut blev örnfolkets kung tokig och drog sitt svärd mot trollkarlen. Magikern försökte med magi hindra kungen men svärdet skar rakt igenom hans magi och dödade trollkarlen på fläcken. Kungen var dock dödligt sårad och hans folk byggde honom därför en grandios grav i en djup dal. Ett mausoleum med en vacker sarkofag. Den dalens namn är [[Khab-Nemi]], ”Bitterhetens Kittel” (se Sinkadus nr 23). Örnarna hade flytt eller dött, så Örnfolket kunde inte längre färdas genom luften utan blev bundna till marken. De som inte dog degenererade till mörka varelser. Älvfolken hade lämnat platsen och ingen hörde någonsin från örnfolket eller deras svarta trollkarl igen.
+:''Brandnatten''. En månmörk höstnatt brinner östbelgotherna ner sina byar efter att ha tömt alla förråd och dödat de ransardiska garnisonerna. Samlade går de österut upp i bergen och lämnar sitt gamla hemland för att aldrig återvända.
+;64 e.O.
+:Efter en lång vintermarsch uppe i bergen där de kämpar mot svartfolk, kyla och arga [[Narim|narimer]] når östbelgotherna Kardbergens sydöstra sluttningar. Framför dem ligger Erebs öppna inland som belgothernas förfäder för niohundra år sedan korsade under den [[Narguriska vandringar|Fjärde narguriska vandringen]].
+;Ca 100 e.O.
+:Östbelgotherna har bosatt sig i ett stort område sydöst för Kardbergen och etablerta handelskontakter med både flodsarder i Kardskogen och strövnargurer ute på Barghan. De kallar sitt nya land ''Heidirmot''. Dagens [[palinor]]iska kasalbyar Fossa, Thurb och Tilarud ligger alla på platser som först bosattes av östbelgotherna.
+;103 e.O.
+:Ett [[Caddo|caddisk]] handelskepp med en grupp [[Palinister|palinistiska]] trosbröder rundar [[Ljusna]]halvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig ''Palins portolan'', den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid [[Aeselfloden]]s mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden [[Cormwak]].
+;105 e.O.
+:Efter två år av expeditoner uppför Aeselfloden når palinisterna med flodsardernas hjälp Östbelgoth.
+;132 e.O.
+:Flyktningar från det västbelgothiska riket i [[Ljusna]] seglar uppför Aeselfloden och når Östbelgoth. Fyra generationer har gått sedan västbelgotherna och östbelgotherna splittrades under Stora frihetskriget mot Ransard men minnet om deras meningsskiljaktigheter är ännu friska.
+;176 e.O.
+:Västbelgotherna från Ljusna utropar kungariket Timolerien i Kards södra skogar och berg. De hävdar överhöghet även över östbelgothernas länder.
+;183 e.O.
+:Östbelgotherna anfaller Cormwak som nu är ett timolerisk fäste men slås tillbaka efter stora förluster. Kung [[Eloth]] stupar.
+;210 e.O.
+:Under det första palinoriska soltåget förlorar östbelgotherna stora landområden till Palinorden. Rikets sydgräns dras tillbaka till Aeselfloden (se kladdkartan). När den ransardisk-timoleriska invasionen (mot slutet av året?) har drivits tillbaka befäster Palinor de vunna östbelgothiska landområderna. ''(Detta blir grevskapet Nya Mark http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=32975&sid=ccb29b979b3320d78b8a9d00bd4683ae#p32975 Av Östbelgoth återstår det som senare blir grevskapet Nordskans och västra delar av Kardum och Fylersborg. )''
+;298 e.O.
+:Kung Atalir avlider och Östbelgoth tvingas ingå en personalunion med Timolerien under detta rikets kung Almarik.
+;310 e.O.
+:''Timolerien (med eller utan stöd från östbelgotherna?) står emot palinorerna i [[Andra palinoriska soltåget]].''
+;''3xx e.O.''
+:''Krig mot Narim?''
+;392 e.O.
+:Timolerien splittras och Östbelgoth utropar åter sin självständigt under kung [[Mabrog]]. ''(Kung i Alerien blir [[Omaltir]] och kung i Timora blir xxx)''
+;401 e.O.
+:Östbelgoth blir en del av Timora. Kung Mabrog avrättas tillsamman med sina klanhövdingar.
+;410 e.O.
+:Östbelgoth erövras av Palinor när Timora besegras i det [[Tredje palinoriska soltåget]]. Timora befrias senare men Östbelgoth inlämmas i Palinor.
+==Karta:==
+http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=32816&sid=ec8f1427a80fdd9c385919f445c666e2#p32816

"Laursiënta" och "Östbelgoth": Skillnader mellan sidorna

Versionen från 30 maj 2015 kl. 07.07

Historia

Karta:

Navigeringsmeny

Sök