"Ransard" och "Howathiska": Skillnader mellan sidorna

Från Ereb altor
(Skillnad mellan sidor)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
mIngen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
{{Landsfakta
Utdött språk som talades av [[Howather|howatherna]] som bosatte sig i [[Sjölandet]] söder om [[Nidabergen]]. Var påverkat av alvernas språk [[satenu]].
|namn=Ransard
|huvudstad=[[Kaphalt]] (ca 4500)
|invånarantal= ca 1.300.000
|befolkning= 85% människor, 15% svartfolk
|kartbild=Ransard.jpg
|styrelseform= Klanbaserad monarki
|arme= Mycket stark. Flygande grip kavalleri
|exportvaror= Bergssalt, Metaller, Pälsverk
|importvaror= Ädelmetaller, Spannmål, Plundringsbyte
|religion= [[Æsír]] dyrkan
|övrigt= Ransarderna är kända för sin hänsynlöshet i strid. De använder långa öppna skepp till havs och flygande gripar till land.
}}
 
 
 
=Historia=
Ransard Historia
;Förhistoria
:Då mirelierna samlar sig for en invasion av Jorpagna 944 fO ber de nargurerna gå med i en allians. Många nargurer känner sig lockade och krigsflockar bildas, även hela klaner ansluter sig. Nargurerna följer mirelierna genom bergspassen mot kejsardömets hjärtland och själva Grivela. Invasionen är till en början lyckosam men då joriska legionärer från det fjärran Aidne faller barbarerna i ryggen drivs de tillbaka och ved Trasimosjön lider de nederlag. Mirelierna drar sig tillbaka västerut och nargurerna som ser sin väg mot Nargur spärrad är tvungna att följa med. I nio år kämpar de i Mirelien men när Jorpagna 935 fO slutligen har underkuvat alt land hela vägen till havet har nargurerna ingen stans att fly.
 
;Vandringen
:Nargurerna går mot nordväst, över slättlanden och mot bergen i Kard. De känner sig svikna av sina tidligare bundsforvantar mirerlierna och även av sina fränder i Nargur som trots vädjanden om hjäp inte har kommit till undsättning. Den långa perioden utan direkt kontakt med andarna i Träden har också fjärmat de stridande klanerna från sitt folk. Många tror att Gudinnan har övergivit dem då hon skall ha setts precis innan nederlaget vid Trasimosjön men ändå inte givit nargurerna segern.
:De många krigsflockarna som engång drog ut har krossats, gått i hop, ombildats och blandat sig med de hela klaner som gick i krig, och som även de har ändrats. Många har starka band till den engång så mäktiga trasimerstammen, men det är kriget, exilen och sveken, som nu i huvudsak binder i hop de utvandrande nargurerna.
:Framme vid bergen är det några som väljer att stanna, men huvuddelen går över bergspassen och in i okänd land. De fem största klanerna är sarderna, belgoterna, narimerna (gauler), timolerierna och jorderna. De sprider ut sig i bergen, i skogen och längs kusten, några drar även eftervart ut på havet.
 
;Efterspel
:Nästan två århundraden senare, 757 fO, letar sig en liten grupp krigare upp till västnargurernas länder. De är härdade efter att ha tjänstgjort i Kejsardömets legioner och för med sig den efter lång tids förfining, överlägsna joriska stridstekniken. De blir hållna högt i ära och efter sin död blir de eftervart upphöjda till gudar, äsirer. Grunden för Aesirtron har lagts.
 
=Geografi=
Ransard Geografi
 
==Klimat==
 
==Platser==
 
==Flora & Fauna==
 
=Städer=
Ransard Städer
 
==Kaphalt==
{{huvudartikel|Kaphalt}}
 
=Samhälle=
 
==Klasser==
 
==Styre==
 
==Utrikespolitik==
 
==Militärmakt==
Att kalla ransarder för krigiska är en underdrift. Dom föds in i ett samhälle som krönt krigsföring till en konstart. De anammar en religon där de största kämparna belönas i efterlivet. De är utvalda redan från födsel, i det att defekta och svagare individer selektivt sållas bort.
Krigskonsten är således den kärna ur vilken ransarden formas...
 
...En ransard skiljer på "strid" och "kamp". Det är två skiljda konstarter vilka samtliga män förväntas behärska eller bemästra. Strid eller krigskonst är det som utspelas mellan härar. Det innefattar till viss del strategi, men handlar framör allt att agera som en perfekt enhet i formationer. I dessa formationer nyttjas de lätta ransardiska långspjuten och stora sköldar med arv från jorpagnaimperiet, i kombination med långbågar och de fruktade ransardiska tvåhandssvärden. Endast om formeringarna tillintetgörs övergår ransarden från strid till kamp.
 
Kampen förs mellan två individer. I kamp används nästan uteslutande sæxsvärd och targsköldar. Detta är ett vanligare sätt en fullskaliga krig då det rör sig om meningsklijaktigheter mellan klanerna. I ett land som begränar sin population och där en bråkdel av avkomman förväntas nå vuxenlivet är det ransardiska blodet allt för värdefullt för att spillas på den egna marken, ens när heder och ära står på spel. Det förväntas därför att oförätter och tvister löses genom rådet eller genom tvekamp.
 
=Religion=
I Ransard dyrkar man [[Æsír]], en gudafamilj med ett stort antal medlemmar. Griparnas plats i Æsírmytologin är betydligt starkare och mer utkristaliserad här än i andra Æsírdyrkande regioner. Likt de flesta Æsírdyrkarna är Ransarderna övertygade om att de kämpar som faller i strid återförenas i gudarnas rike. Detta är också förklaringen till Ransardernas totala dödsförakt.
 
=Kultur=
 
[[Category:Ransard]]
"Ransarder rimmen" är en gammal rimkrönika som sägs ligga till grunden för den senare "Lex Magnum" I ett större antal verser listas egenskaper och levnadsregler som ransarderna (''eg. ranerna'') förväntas efterleva.
 
Utdrag ur "Ransarder rimmen"
 
{{ citat |
:Minns att en enda grodd
:kan begynna en skog
:när du ansar, så ansa med vett
:
 
:Om du rike skall så
:som för evigt skall stå
:se till att allt ogräs är svett
:
 
:När du segrat var viss
:den som bedjer om frid
:står snart åter med svärdet i hand
:
:
 
:När du lämnar en strid
:låt på stridsplatsen vid
:endast kvarlämna benen i sand|}}
 
Dessa ovanstående två verser anses som de som skapat Ransardernas dåliga rykte som hänsynslösa stridsmän. Vanligt är att inga fångar tas. Ingån nåd ges och ingen väntas. I en kultur där blodshämnd är vardag låter man ingen fiende av mankön som bevistat en strid överleva för att vittna om den. Ynglingar som livnär sig på hämndbegär finns allt för gott om i Ereb ändå.
{{ citat |
:Mö är fredad å land
:hon är jämlik sin man
:En skändningsman Niding ock är.
:
:
 
:Kvinnfolk brukar ej svärd
:vill du städsla en här
:endast kvinna Ransardfoster bär|}}
 
Ovanstående verser ger en viss insikt i kvinnans ställning i Ransard.

Versionen från 24 mars 2021 kl. 03.00

Utdött språk som talades av howatherna som bosatte sig i Sjölandet söder om Nidabergen. Var påverkat av alvernas språk satenu.