Pentiska

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök

Pentiska talas av penterna, Kardiens urbefolkning.

Det pentiska språket är troligen ett av de språk som hade rätt stor spridning på Aidnehalvön innan jorerna kom dit. Möjligen är den nutida pentiskan en sentida ättling till någon numera utdöd erdirsk dialekt. En del ord liknar motsvarande erdirska eller till och med dalkiska, men exakt hur språkets släktskap ser ut är det ingen som vet. Detta helt enkelt eftersom ytterst få icke-penter någonsin har bemödat sig om att lära sig pentiska. En av de få som gjort det är Bendrick Ispiniern, en munk som för ett femtiotal år sedan skrev en kort avhandling om penterna och deras språk. Det är från detta verk som nedanstående information är hämtad.

”Något av det första som märkes när penternas språk inläres är att de äga mångtaliga ord som icke direkt låter sig översättas till vårt eget tungomål utan besvärliga omskrivningar. Till exempel hava de ett särskilt ord, moms’ela, för sådana förbannelser som orsaka blindhet, ett litet ord, empyn, som användes för att beskriva känslan av att glömma bort vad man tänkte säga samt det märkliga ordet byktiks som betecknar antingen ett vedträ eller det ljud som uppstår när vedträt klyvs. Vidare skilja de exempelvis mellan yktryn, som betyder ”hoppa”, omsian som betyder ”hoppa fram ur buskar” och mof’egian som har den underliga betydelsen att hoppa likt en groda.
För den som tidigare lärt sig dalkernas tungomål föreligger icke några större svårigheter med penternas språk. De båda språken likna nämligen varandra på vissa sätt vad gäller böjning av ord och andra grammatiska regler. Även vissa pentiska ord ha likheter med motsvarande dalkiska. ’arniks, som betyder ”fiende” liknar dalkiskans árnea, dålig, pelliks ”fågel” låter såsom dalkiskans bello, kh’at ”helig” som kás med samma betydelse och antyn ”att lägga något högt uppe” har likheter med dalkernas ord för ”hög”, antoi. Nedan har jag sammanställt en kort lista på pentiska ord, så att den ärevördige läsaren själv kan se både hur de ha märkliga betydelser och hur vissa ord likna dalkiska."

Ordlista

alv, s - lyrgiks

ande som framträder i människoskepnad, s - akiks

ansikte mot ansikte, adv - apakt

bakom, prep - pe

barn, s - relling

barnlöst par, s - yliks

berg, s - terriks

bergsvind, s - ekhsiks

blad, s - 'aliks

bli glad, v - don

bli vän med, v - asen

blod, s - debbiks

blå, adj - b'ektev

bro, s - oktiks

brunn, vattentäkt, s - irbaks

bryta en pinne, v - rotkhian

by, s - ikhoks

bygga en eldstad, v - d'asyn

dotter, s - lynda

dra mot sig, v - 'aprian

druid, s - ktirga

dvärg, s - khryniks

dålig, ond, rutten, adj - afy

döda, v - dekmyn

fiende, s - 'arniks

fisk, s - pirkto

flod, s - syktiks

flyta, v - syktyn

framför, prep - kti

fågel, s - pelliks

förbannelse som orsakar blindhet, s - moms'ela

glömma vad man vill säga, v - empyn

god dag, interj - felit!

grön, adj - g'efy

gul, adj - vyr guld, s - ava

gå, v - epian

gå fort, v - amian

göra, v - podyn

göra något ensam, v - anian

hals, s - rylta

havsvind, s - veks

helig, adj - kh'at

hem, s - agriks

hoppa, v - yktryn

hoppa fram ur buskarna, v - omsian

hoppa som en groda, v - mof'egian

hus, s - ykhiks

hälla över i annan behållare, v - evkhian

hälsa, v - felitian

i, prep - ym

inte göra något särskilt ofta, v - itesyn

järn, s - etoktiks

klippa, s - vyks

kläder, s - lalniks

kniv, s - aba

koniskt fisknät, s - reniks

krig, s - n'etniks

kulle, s - s'emka

kvinna, s - ykhotiks

källa, s - ritmoliks

leva, v - k'akhyn

leva för evigt, v - ktafrian

liten kulle, s - eniks

ljudet av ett vedträ, vedträ, s - byktiks

långsam, adj - nyvtyk

lägga något högt uppe, v - antyn

magi, s - lomga

man, s - byriks

mat, s - nobena

modig, adj - ope

måne, s - lyniks

människa, s - khomiks

norr, adv - v'er

på, prep - nal

reta, flörta, v - boppyn

röd, adj - deb

silver, s - tebla

simma, v - ekygyn

sjö, s - eta

skog, s - asypiks

snabb, adj - aktma

sol, s - t'atiks

son, s - ibiks

spjut, s - 'eda

sprida sig som trädrötter, v - ivyn

springa, v - gian

spådomskonst, s - ktotmiks

strunta i, v - efmian

svart, adj - pi

svartfolk, s - ona

svärd, s - 'epa

söder, adv - f'emid

tala nasalt, v - ktonnyn

titta, v - otpian

trä, s - 'ara

träd, s - f'anipa

trädande, s - k'anatta

trädstam, s - iga

träsk, s - saviks

utlånat föremål, s - kh'eviks

utspridd, adj - lo

veck i tyg, hemlig plats, s - yniks

vit, adj - opi

vän, s - r'esva

väster, adv - khabb

ylande långt borta, s - yma

yxa, s - apiks

äta, v - itkhyn

öga, s - kh'appiks

öra, s - khalktiks

öster, adv - kett

Namn

Vanligen bär penterna endast ett namn utan efternamn. Har en pent ett efternamn är det oftast ett tillnamn som "den fete", "rödnäsa", "armstarke", "den sköna" eller liknande. Familjenamn har de av tradition inte. Nedan följer en lista på typiska pentiska namn. Det bör tilläggas att även joriska namn är vanligt förekommande bland penterna.

Kvinnonamn

  • Amsa
  • Ys'ea
  • Elova
  • Idra
  • 'Eda
  • Khatva
  • Ketosa
  • 'Ema
  • Nidla
  • Pakhma

Mansnamn

  • Aktiliks
  • Paridoks
  • Yviks
  • Olegiks
  • Rediks
  • Faloraks
  • Ktepiks
  • Nisotiks
  • Basyliks
  • Mipaks