"Första eskadern" och "Parbagerna": Skillnader mellan sidorna

Från Ereb altor
(Skillnad mellan sidor)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
 
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Krigskonst]]
[[Kategori:Religion]]
Parbagerna - ''De Nio, Urgudarna'' - är en gudafamilj som tillbes huvudsakligen i [[Hynsolge]].


Legostyrka finansierad av flera stora handelshus kring [[Kopparhavet]] med uppdraget att bekämpa piratverksamhet.
http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=38471#p38471
 
==Anyak==
{{Huvudartikel| Anyak}}
 
'''''Ljusgivaren'''''
 
Anyak, fadern, är ljusets gud, med ett nära band till Solen. Namnet Anyak betyder t.o.m. "Solskådaren". Han representerar även elementet eld och dess värme och dyrkas för sin kraft att göra allt liv möjligt.
 
'''SYMBOLIK OCH DYRKAN'''
 
Anyaks symbol är en gul sol med fyra långa solstrålar, antingen målat i gult mot en vit bakgrund (prästerskapet) eller i vitt mot en mörk bakgrund (tempelvakter och militära ordnar).
 
Endast manliga präster är tillåtna i Anyaks heliga byggnader och han dyrkas framförallt av borgare i de större städerna.
 
Anyaks tempel är byggda i vit marmor med ett runt bönerum i mitten. I bönerummet brinner en evig eld som symboliserar Anyaks närvaro i templet. Skulle elden någonsin slockna måste all dyrkan omedelbart upphöra. Elden kan endast tändas igen av en ålderpräst.
 
==Angusia==
{{Huvudartikel| Angusia}}
'''''Portarnas väktarinna'''''
 
Angusia, Anyaks maka, är visdomens och rättvisans gudinna. Enligt de religiösa texterna vaktar hon även portarna till Bolgoves tysta salar, vilket givit henne just tilltalsnamnet Portarnas Väktarinna. Angusia är också den som vaktar över Altors balans och ser till att mörkret och ljuset lever i en perfekt harmoni med varandra. Balansen möjliggör det som prästerna kallar för Skymningstiden, eller prövningens tidevarv, vilket Altor just nu befinner sig i enligt religionens förespråkare.
 
'''SYMBOLIK OCH DYRKAN'''
 
Angusias symbol är en gyllene eller gul nyckel framför en svart hexagon. Både präster och prästinnor iklär sig Angusias vit-svarta skrudar och gudinnan har en mycket utbredd kult omkring sig - främst centrerad kring den feodalvänliga Angusiaorden i Hynsolge. Angusia har även en stor skara anhängare i staden Krilloan. De båda kulterna är helt självständiga från varandra och stora variationer förekommer i tolkningen av Angusia.
 
'''ANGUSIAORDEN'''
 
Angusiaorden har sitt huvudsäte i Bedorum, där även huvudtemplet Pervus-Ib-Angusia finns beläget. Denna mäktiga palatsliknande byggnad är pyramidformad med ett stort öppet centrum i mitten, inte helt olikt Furigas mäktiga ziggurat.
 
Orden är uppdelad i tre olika grupper: nologerna, vilka ägnar sig åt studier och tempelförvaltning, justicerna, vilka främst koncentrerar sig på religiös lag och tolkning av skrifter, samt rättskiparna, vilka består av ett femtiotal riddare vars uppgift är att vakta templet och att spåra upp brottslingar.
 
Medlemmarna får bruka våld, men gör det sällan utan goda skäl. Många driver även en närmast fanatisk kamp mot allt anti-feodalt och nästan alla medlemmar anser att den feodala staten utgör den perfekta balansen och Angusias högsta vilja för hennes folk.
 
==Ulvar==
{{Huvudartikel| Ulvar}}
 
'''''Mörkläggaren'''''
 
Ulvar är sin fader Anyaks raka motsats, men de båda gudarna är absolut inga fiender utan delar på dygnets timmar. Fadern och sonen är ljuset och mörkret - i en perfekt balans, helgad av modern Angusia. Ulvar förknippas även med månen Luna och nattens kyla.
 
'''SYMBOLIK OCH DYRKAN'''
 
Trots att Ulvar lever i fred med sina föräldrar är hans kult väldigt liten. Det finns inga tempel tillägnande gudomen utan han tillbeds endast utomhus nattetid när himmeln är molnfri och Luna syns tydligt. Många bönder väljer även att hänga upp en enkel avbild av Luna ovanför sina sängar för att hålla sig väl med nattens gud.
 
==Grilovana==
{{Huvudartikel| Grilovana}}
'''''Källornas drottning'''''
 
Grilovana är Urfädernas yngsta dotter, en nyckfull vädergudinna som vakar över rinnande vatten, himlen och alla flygande varelser. Hon är gift med Ulvar och moder till gudinnan Bolgove - en högst märklig familjebildning som det sjungs om i det gamla klassiska Yrdirkvädet.
 
'''SYMBOLIK OCH DYRKAN'''
 
Grilovana förknippas med fåglar, och hon förekommer nästan alltid avbildad inne i en cirkel av flygande duvor. Hennes ceremoniella symbol är även en vit duva mot ljusblå bakgrund. Denna symbol har också blivit en frihetsikon i det rådande inbördeskriget i Hynsolge.
 
Grilovana är mest populär bland naturmagiker, jordbrukare, fiskare och lösdrivare. Gudinnan har inga tempel och inte heller någon officiell kultplats. Endast vissa schamaner kallar sig för "präster av Grilovana", men enligt tradition har hon aldrig haft några representanter på Altor - att tillägna en tanke och några minuters bön varje dag räcker för att göra henne nöjd.
 
==Samyd==
{{Huvudartikel| Samyd}}
 
'''''Ängarnas härskarinna'''''
 
Samyyd, Parbagernas fruktbarhetsgudinna, är mycket populär i Hynsolge där det nästan i varje by finns ett litet tempel tillägnat gudinnan. I templen offrar folket, framförallt bönder, några grödor vid varje månadsskifte för att vinna Samyyds välsignelse och gunst. Samyyd är gift med Reogil, bestarnas herre, och har med honom sonen Bolthar, yxbäraren. Gudinnan och de två gudarna bildar ett enskilt tredelat panteon som har blivit tillägnade många sånger och ceremoniella ritualer i Hynsolge.
 
'''SYMBOLIK OCH DYRKAN'''
 
Gudinnans symbol är en enkel cirkel, vilken symboliserar den eviga pånyttfödelsen som råder i världen. Hennes prästinnor ägnar sig ofta åt välgörenhet och fattigvård - bl.a. är gudinnans hängivna kända för att bygga storstugor där grupper av äldre och utblottade personer kan finna en sängplats.
 
==Reogil==
{{Huvudartikel| Reogil}}
 
'''''Bestarnas herre'''''
 
Reogil, make till gudinnan Samyyd, är urskogens och de vilda djurens härskare. Guden är populär bland jägare och andra skogslevande personer, exempelvis rövare och laglösa. Hans anhängare är noga med att aldrig döda ett vilt djur för nöjes skull. Fäller man ändå ett djur måste djurets hjärta offras till Reogil och alla delar av kadavret tas till vara. Tillbedjarna bär i allmänhet heller aldrig metallrustningar eller nitar, istället klär man sig i läderrustningar bundna och förstärkta med tråd och läderremmar. Alla kläder och nyttoföremål görs i så stor utsträckning som möjligt av djurdelar - exempelvis ben, kranium, läder och pälsar.
 
'''SYMBOLIK OCH DYRKAN'''
 
Reogil avbildas som en ståtlig, kåpklädd man med hjorthorn. Hans symbol är även ett hjorthuvud, och kultens präster bär ofta en hjälm med hjorthorn under ceremonier. Reogils tempel är på sin höjd ett par utsmyckade trästoder ute i vildmarken, alternativt en gammal urbjörns grotta där väggarna dekorerats med djursiluetter och bilder från Reogils danser med sin maka Samyyd. Dyrkan av Reogil är starkast i norra Hynsolge. Guden har även en mindre kult i Tegranesskogarna i norra Efaro.
 
==Bolgove==
 
'''''Tystnadens mästarinna'''''
{{Huvudartikel| Bolgove}}
==Bolthar==
 
'''''Yxbäraren'''''
{{Huvudartikel| Bolthar}}
==Julsuian==
 
'''''Lättsinnets slav'''''
{{Huvudartikel| Julsuian}}

Versionen från 18 december 2020 kl. 08.26

Parbagerna - De Nio, Urgudarna - är en gudafamilj som tillbes huvudsakligen i Hynsolge.

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=38471#p38471

Anyak

Huvudartikel:Anyak

Ljusgivaren

Anyak, fadern, är ljusets gud, med ett nära band till Solen. Namnet Anyak betyder t.o.m. "Solskådaren". Han representerar även elementet eld och dess värme och dyrkas för sin kraft att göra allt liv möjligt.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Anyaks symbol är en gul sol med fyra långa solstrålar, antingen målat i gult mot en vit bakgrund (prästerskapet) eller i vitt mot en mörk bakgrund (tempelvakter och militära ordnar).

Endast manliga präster är tillåtna i Anyaks heliga byggnader och han dyrkas framförallt av borgare i de större städerna.

Anyaks tempel är byggda i vit marmor med ett runt bönerum i mitten. I bönerummet brinner en evig eld som symboliserar Anyaks närvaro i templet. Skulle elden någonsin slockna måste all dyrkan omedelbart upphöra. Elden kan endast tändas igen av en ålderpräst.

Angusia

Huvudartikel:Angusia

Portarnas väktarinna

Angusia, Anyaks maka, är visdomens och rättvisans gudinna. Enligt de religiösa texterna vaktar hon även portarna till Bolgoves tysta salar, vilket givit henne just tilltalsnamnet Portarnas Väktarinna. Angusia är också den som vaktar över Altors balans och ser till att mörkret och ljuset lever i en perfekt harmoni med varandra. Balansen möjliggör det som prästerna kallar för Skymningstiden, eller prövningens tidevarv, vilket Altor just nu befinner sig i enligt religionens förespråkare.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Angusias symbol är en gyllene eller gul nyckel framför en svart hexagon. Både präster och prästinnor iklär sig Angusias vit-svarta skrudar och gudinnan har en mycket utbredd kult omkring sig - främst centrerad kring den feodalvänliga Angusiaorden i Hynsolge. Angusia har även en stor skara anhängare i staden Krilloan. De båda kulterna är helt självständiga från varandra och stora variationer förekommer i tolkningen av Angusia.

ANGUSIAORDEN

Angusiaorden har sitt huvudsäte i Bedorum, där även huvudtemplet Pervus-Ib-Angusia finns beläget. Denna mäktiga palatsliknande byggnad är pyramidformad med ett stort öppet centrum i mitten, inte helt olikt Furigas mäktiga ziggurat.

Orden är uppdelad i tre olika grupper: nologerna, vilka ägnar sig åt studier och tempelförvaltning, justicerna, vilka främst koncentrerar sig på religiös lag och tolkning av skrifter, samt rättskiparna, vilka består av ett femtiotal riddare vars uppgift är att vakta templet och att spåra upp brottslingar.

Medlemmarna får bruka våld, men gör det sällan utan goda skäl. Många driver även en närmast fanatisk kamp mot allt anti-feodalt och nästan alla medlemmar anser att den feodala staten utgör den perfekta balansen och Angusias högsta vilja för hennes folk.

Ulvar

Huvudartikel:Ulvar

Mörkläggaren

Ulvar är sin fader Anyaks raka motsats, men de båda gudarna är absolut inga fiender utan delar på dygnets timmar. Fadern och sonen är ljuset och mörkret - i en perfekt balans, helgad av modern Angusia. Ulvar förknippas även med månen Luna och nattens kyla.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Trots att Ulvar lever i fred med sina föräldrar är hans kult väldigt liten. Det finns inga tempel tillägnande gudomen utan han tillbeds endast utomhus nattetid när himmeln är molnfri och Luna syns tydligt. Många bönder väljer även att hänga upp en enkel avbild av Luna ovanför sina sängar för att hålla sig väl med nattens gud.

Grilovana

Huvudartikel:Grilovana

Källornas drottning

Grilovana är Urfädernas yngsta dotter, en nyckfull vädergudinna som vakar över rinnande vatten, himlen och alla flygande varelser. Hon är gift med Ulvar och moder till gudinnan Bolgove - en högst märklig familjebildning som det sjungs om i det gamla klassiska Yrdirkvädet.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Grilovana förknippas med fåglar, och hon förekommer nästan alltid avbildad inne i en cirkel av flygande duvor. Hennes ceremoniella symbol är även en vit duva mot ljusblå bakgrund. Denna symbol har också blivit en frihetsikon i det rådande inbördeskriget i Hynsolge.

Grilovana är mest populär bland naturmagiker, jordbrukare, fiskare och lösdrivare. Gudinnan har inga tempel och inte heller någon officiell kultplats. Endast vissa schamaner kallar sig för "präster av Grilovana", men enligt tradition har hon aldrig haft några representanter på Altor - att tillägna en tanke och några minuters bön varje dag räcker för att göra henne nöjd.

Samyd

Huvudartikel:Samyd

Ängarnas härskarinna

Samyyd, Parbagernas fruktbarhetsgudinna, är mycket populär i Hynsolge där det nästan i varje by finns ett litet tempel tillägnat gudinnan. I templen offrar folket, framförallt bönder, några grödor vid varje månadsskifte för att vinna Samyyds välsignelse och gunst. Samyyd är gift med Reogil, bestarnas herre, och har med honom sonen Bolthar, yxbäraren. Gudinnan och de två gudarna bildar ett enskilt tredelat panteon som har blivit tillägnade många sånger och ceremoniella ritualer i Hynsolge.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Gudinnans symbol är en enkel cirkel, vilken symboliserar den eviga pånyttfödelsen som råder i världen. Hennes prästinnor ägnar sig ofta åt välgörenhet och fattigvård - bl.a. är gudinnans hängivna kända för att bygga storstugor där grupper av äldre och utblottade personer kan finna en sängplats.

Reogil

Huvudartikel:Reogil

Bestarnas herre

Reogil, make till gudinnan Samyyd, är urskogens och de vilda djurens härskare. Guden är populär bland jägare och andra skogslevande personer, exempelvis rövare och laglösa. Hans anhängare är noga med att aldrig döda ett vilt djur för nöjes skull. Fäller man ändå ett djur måste djurets hjärta offras till Reogil och alla delar av kadavret tas till vara. Tillbedjarna bär i allmänhet heller aldrig metallrustningar eller nitar, istället klär man sig i läderrustningar bundna och förstärkta med tråd och läderremmar. Alla kläder och nyttoföremål görs i så stor utsträckning som möjligt av djurdelar - exempelvis ben, kranium, läder och pälsar.

SYMBOLIK OCH DYRKAN

Reogil avbildas som en ståtlig, kåpklädd man med hjorthorn. Hans symbol är även ett hjorthuvud, och kultens präster bär ofta en hjälm med hjorthorn under ceremonier. Reogils tempel är på sin höjd ett par utsmyckade trästoder ute i vildmarken, alternativt en gammal urbjörns grotta där väggarna dekorerats med djursiluetter och bilder från Reogils danser med sin maka Samyyd. Dyrkan av Reogil är starkast i norra Hynsolge. Guden har även en mindre kult i Tegranesskogarna i norra Efaro.

Bolgove

Tystnadens mästarinna

Huvudartikel:Bolgove

Bolthar

Yxbäraren

Huvudartikel:Bolthar

Julsuian

Lättsinnets slav

Huvudartikel:Julsuian