|
|
| Rad 1: |
Rad 1: |
| [[category:Människofolk]] | | [[category:Folkslag]] |
| [[category:Orghin]] | | [[category:Narguriska folk]] |
| [[Kategori:Nargur]]
| |
| De [[narguriska folk]] som bor i [[Orghin]]. Kallas ofta ''isbarbarer''.
| |
| ===Allmänt===
| |
| [[Narguriska folk|Nargurierna]] som gjorde den [[Narguriska vandringar|Första vandringen]] gick över isarna mot [[Orghin]] under den köldperiod som inföll mot slutet av [[Bronsets Ålder]]. Inga andra kunde förstå deras val men utvandrarna var fyllda av en religiös övertygelse och gick i sin Gudinnas spår in i kölden. De tillhörde alla en numera splittrad stam kallad tjuger vars klaner numera är mer kända som [[isbarbarer]] bland övriga folk.
| |
| | |
| ===Utseende===
| |
| De flesta tjuger tillhörde ursprungligen [[Osroguhrer|osroguhrernas]] blod även om några [[Noroguhrer|noroghuriska]] klaner fanns med under den tidiga historien. Begreppen är numera borta ur de tjugiska språken då inga noroghurerna finns kvar i Orghin och alla nargurier här har de osroghuriska kännetecknen, smal kroppsbyggnad, mörkt hår och gröna ögon. Orghinsk blod i ådrorna har hos många gett upphov till skiftningar i blått. Tjugerna låter håret växa långt och binder det gärna upp, männen har alla kraftiga skägg. Kläderna görs i skinn och av tjocka pälsar, främst från den [[Mammut|orghinska mammuten]]. Tjugernas mössor är ofta rikt dekorerade och bärs som en statussymbol. De smycken som används är bärnstenspärlor inflätad i håret och hängande i band rundt halsen, alla kvinnor har också en liten vit [[ketalsk sten]] i ett av dessa.
| |
| | |
| ===Uppträdande===
| |
| Av de narguriska folken är tjugerna de mest hårdföra och detta präglar deras sätt och leverne. De är normalt tystlåtna och lugna, handlar självsäkert och genomtänkt, men i krig och fest är de fruktansvärda. Då tar en villskap över som endast bärsärkar och hammskiftare hos andra folk kan mäta sig med. Tjugerna värderar vänskap mycket högt och behandlar alla andra som jämnlika tills de eventuelt bevisar något annat. Få andra folk är lika envisa som tjugerna. Det dagliga livet i de tätt sammanknutna klanerna kännetecknas av samarbete och att allas sysslor är lika mycket värda, men också av skrockfullhet och en uppsjö med olika tabun. De lever av jakt, fiske och småskalig handel med sina avlägsna fränder i [[Barbia]] och [[Jorduashur]], ibland med akrogalier, och också med [[Blåhudingar|blåhudingarna]] längre norrut i Orghin. [[Sanithsider|Sanithsiderna]] i väster existerar inte och har heller alldrig existerat i tjugernas ögon. Plundringsräder söderut förekommer, initierade av Gudinnan, och dessa utgår från huggna isflak fyllda med runritsad magi.
| |
| | |
| ===Religion===
| |
| Tjugerna tror att alla narguriers gudinna [[Nahriguhr]] lämnade skogen och försvann med vinden mot norr. Ibland kommer hon tillbaka i skepnad av [[Inashtar]], elden, krigets och de ohämmade lustarnas gudinna, och de spontana fester som då uppstår varar gärna i flera dagar. Förfäderna vördas men då inga sjamaner finns hos tjugerna och kontakten med andarna sköts av varje familjs kvinnor, präglas detta förhållande mera av tradition än den ständiga kontakt som många andra nargurier har genom sina vindor. Alla kvinnor anses också ha Inashavi – del av gudinnans väsen, och har därfor en stark ställning bland tjugerna. Runritsarna, ''tarkherna'', har däremot mycket stor makt och dessa visas en närmast religiös respekt. Förhållandet till [[Isherrarna]] längst i norr varierar mellan klanerna, men anses generelt som existenser man undviker men lämnar offer till for säkerhets skuld.
| |
| | |
| ===Språk===
| |
| Isbarbarerna talar dialekter tillhörande den tjugiska språkfamiljen, en förgrening av [[narguri]] mest lik [[barbiska]]. Tvärtom vad [[Ereb|Erebs]] lärde tror så har tjugerna ett skriftspråk men de använder detta endast till magisk runritsning och huruvida det går att använda i text är okänt. Det är baserad på det norddvärgiska [[kardûr]] och har även lånat från sanithsidernas skrift.
| |