|
|
| Rad 1: |
Rad 1: |
| [[category:Lysande vägen]]
| | En krets av magiker som grundade akademin i Voag Aspede i [[Laabne]] på [[Palamux]]. År 310 fO tog de makten i Laabne. Eminenserna gick dock upp i sin egen konst så till den grad att de blev sinnessjuka och glömde själva livet. Deras magi sög kraften ur landet runt dem och de blev en fara för sin omgivning. Trots sina stora krafter blev de tillslut besegrade av [[Baskimer Brushane]] från [[Lasemos]]. |
| [[category:Riddarordnar]]
| |
| [[category:Soltågen]]
| |
| | |
| [[Bild:Solordenl-1-.png]]
| |
| | |
| = Inledning =
| |
|
| |
| "Solen och den Lysande Vägens strålande riddares orden" var den första andliga riddarorden som bildades inom [[Lysande Vägen]]. Detta var under Soltågens Tid och de heliga riddarna skulle vara Etins egna krigare och lyda direkt under exarken. Solorden var även avsett att vara en motsvarighet till den världsliga [[Solfararorden]]. Under samma period stod Lysande Vägen på höjden av sin makt och spridandet av Läran med vapen i hand ansågs vara i enlighet med Odos budskap. Efter [[Den stora schismen|Stora Schismen]] kom dock många av de ursprungliga intentionerna med solriddarna inte längre att vara aktuella och soltåg framfor något anses som ett förfelat sätt att sprida Etins ljus. Tankarna om att olika kulturers stridande krafter gemensamt skulle verka under en och samma solstrålande fana var också borta. Solens Orden existerar inte längre i sin ursprungliga form utan är likt den Lysande Vägen splittrat i två grenar, den aidniska och den dalkiska. De aidniska solriddarna har behållit ordens ursprungliga namn, även om Aidniska Orden ibland används, och är oftast de som kallas Solriddare. På [[Caddo]] har de dalkiska solriddarna tagit namnet [[S:t Justins Orden]] och riddarna benämns gärna som Justinerriddare. Båda ordnarna ser sig som de sanna solriddarna. I Aidne är Solorden den främsta av Lysande Vägens riddarordnar, och dens särställning beror både på prestigen i att lyda direkt under exarken och på det faktum att solriddarna är formidabla krigare. Flera mindre riddarordnar har sitt ursprung i Solorden, och benämns i större sammanhang även de solriddare, men ingen har samma enastående status som exarkens egna krigare.
| |
| | |
| = Beskrivning =
| |
|
| |
| == Officiellt namn ==
| |
|
| |
| "Solen och den Lysande Vägens strålande riddares orden"
| |
| | |
| == Typ ==
| |
| | |
| Andlig riddarorden tillhörande den Lysande Vägens aidniska gren. Orden har en särställning bland övriga riddarordnar och lyder direkt under exarken.
| |
| | |
| == Säte ==
| |
| | |
| Efter Stora Schismen då solriddarna trogna den aidniska grenen av Lysande Vägen lämnade [[Arno]] på Caddo samlade de sig först i [[Ekeborg]] for att besluta om sin framtid. Som nytt huvudsäte övervägdes ordensfästerna i Faltrax och Pendon men slutligen föll valet på [[Skapen]]. Har här nu de aidniska solriddarna sitt huvudsäte i den maktiga Krakborgen.
| |
| | |
| == Storlek ==
| |
|
| |
| Solorden förfogar over ungefär 1500 riddare, varav tre fjärdedelar är stridande medans en fjärdedel är tjänande. Väpnarnas antal är ungefär 2500, fördelade under riddarna. Antal tjänande lekman - riddarulepper – är avsevärt större. Ulepperna sköter både ordens borgar och dens övriga egendomar.
| |
| | |
| == Tillträdeskrav ==
| |
|
| |
| Endast adliga tillåts träda in i orden och en grundutbildning i klassiska aidniska riddarkonster är en förutsättning. En summa av '''?''' silvermynt betalas och löften om lydnad, celibat och fattigdom avläggs enligt ordensregelns föreskrifter. Vid inträdet rangerar man som väpnare oavsett sin tidigare status. Trots detta, att inga titlar längre officiellt har någon betydelse, tenderar det att bli konflikter när en tidigare högadlig tvingas lyda under någon som haft en lägre ställning.
| |
| | |
| == Rikedomar ==
| |
| | |
| Solorden finansieras av den Lysande Vägen och de ekonomiska resurserna är därefter. En ordensriddare tillåts ingen personlig egendom men förfogar enligt ordensregeln ständigt över två stridshästar och utrustning i form av vapen och rustning. Materiella värden en solriddare kommer i besittning av överlåts till orden. Vid behov kan dock en solriddare rekvirera speciell utrustning från en ordensborg eller mot noggrant uppsatta kvitton från ett soltempel.
| |
| | |
| == Makt ==
| |
|
| |
| Solorden har all den makt som Lysande Vägen förfogar över och att motsätta sig orden är att motsätta sig exarken själv. Detta är något solriddarna är mycket noggranna med att handhäva och även om orden tillåts ta självständiga beslut sker dessa efter noggranna överväganden och detaljerade rapporter till kerisâriet. Orden straffar själva brott begått av sina egna.
| |
| | |
| == Organisation ==
| |
|
| |
| Solorden är organiserad i ett antal militardistrikt kallat priorât. Innom dessa har en prior befäl över ett kompani ordensriddare. Kompanierna varierar i storlek men är byggd upp av grupper om tio riddare kallat banér - de som kämpar under ett och samma solbanér - själva grundindelningen av Solorden. Ledaren för banéret kallas banérforare och i strid samordnas dessa under en kapten. Solorden leds av stormästaren i huvudsätet Skapen som här tillsammans med ett råd av mästare - mästarrådet - styr och samordnar ordens verksamhet efter direktiv och order från exarken och [[tots-kerîgass|glath-kerîgassen]] i Ekeborg. En solriddare verkar huvudsakligen som stridande, aktiv i fält och kamphandlingar, med två undelydande vapnare. De riddare som ålder och krigsskador hindrar från strid verkar som tjänande, ansvariga for administration och rekrytering, med endast en väpnare under sig. Väpnaren börjar vid inträdet i orden som underlydande en tjänande riddare, för att sedan efter grundläggande utbildning övergå till att lyda under en stridande riddare. Ute på uppdrag där solriddare agerar självständigt kallas ledaren "kapten" även om han har rang av banerförare eller endast riddare. Solorden är gammal och har under århundradena behållit sin grundorganisation men har även en utvecklad tradition av att göra flexibla undantag och bilda specialförband.
| |
| | |
| I dagsläget finns 23 priorât utöver huvudpriorâtet Skapen: 7 i [[Kardien]], 12 i [[Zorakin]], 2 i [[Nostratiet]], samt 2 specialfall i [[Magilre]] respektive [[Berendien]]. Ordens nuvarande stormästare är riddar [[Oban Starke av Ellmunsberg]], en zorakier från Inberg av raxorisk härkomst.
| |
| | |
| == Syfte ==
| |
|
| |
| ''...text kommer...''
| |
| | |
| == Grundades ==
| |
|
| |
| Solens Orden grundades formellt 233 e.O. i Arno på Caddo. Detta år hittade den unge skomakarlärlingen [[S:t Justin|Justin från Metera]] det svärd som enligt legenden tillhört den helige Odo. Exarken såg detta som Etins önskan om att en väpnad styrka skulle bildas for att försvara den Lysande Vägen och att denna unga lärling skulle leda den. Ynglingen var just en lärling och han hade foga kännedom om vare sig den Lysande Vägen eller krigskonst. Därför kom ordens första tid att, med hjälp av visa solmunkar och av riddare inbjudna från Solfararorden, handla om utbildande av Justin och andra som kallades att träda in i orden. Det administrativa skapandet av en helt ny organisation tog också tid och det var först 241 e.O. som exark [[Itallo I]] kunde viga en Solmästare av Solens Orden (denna titulering användes endast av ordens två första ledare). I en storslagen ceremoni i Arnos solkatedral svor Justin troskap till den Lysande Vägens exark och den skapade ordensregeln for Solens Orden, inför vittnen som kung Borodrik av Zorakin, kung Brand Tallerinsbane av Kardien och Caddos hela Riksråd. Vid detta tillfälle svor även många unga riddare från Aidne troskap till Solorden och det var först nu den kunde börja sin riktiga verksamhet. Under den långa fredsperiod som följde fram till Stora Schismen bröt ut 278 e.O. byggde Justin Metera och hans efterträdare [[Abin Edelfara]] upp Solens Orden till en kraftig maktfaktor.
| |
| | |
| Vad som i dag oftast menas med Solorden grundades egentligen efter Stora Schismen. De solriddare som svor troskap till den aidniska grenen av Lysande Vägen omorganiserade sig och skapade en ny organisation i Zorakien och Kardien. Mandelmunkarna som studerar och skriver ner historien använder i sina kronologier 281 e.O. som årtal for dagens Solorden for att på så vis skilja den från den tidigare Solens Orden, men det är något Lysande Vägens prästerskap och de aidniska solriddarna inte gillar.
| |
| | |
| == Heraldik ==
| |
|
| |
| Likt sitt ursprung i Solens Orden har Solorden som vapen en gyllene sol mot svart bakgrund. Solorden övergick dock tidigt i sin historia från en caddosol till en S:t Dericussol för att inte förknippas med vare sig Justinerriddare eller staten Caddo. Svarta vapenkjortlar med solen på bröstet och svarta mantlar med solen på ryggen bärs av alla ordensriddare, likaså vita bälten och gyllene sporrar. Kaptenerna har i tillägg svarta hjälmplymer och gyllene halskedjor. En prior har ingen sol på vapenrocken men en guldbrosch med S:t Dericussolen över hjärtat, och gyllene hjälmplymer.
| |
| | |
| == Verksamhet ==
| |
|
| |
| ''...text kommer...''
| |
| | |
| == Ritualer ==
| |
| | |
| ''...text kommer...''
| |
| | |
| =Historia=
| |
| ==Innan Stora schismen==
| |
| ;233-281 e.O.
| |
| ==Efter Stora schismen==
| |
| ;281-610 e.O.
| |
| | |
| =Priorât=
| |
| ==Zorakien==
| |
| ===Mannemo===
| |
| ===Pendon===
| |
| ===Framhundra===
| |
| ===Pharynx===
| |
| ===Greveryd===
| |
| ===Kra===
| |
| (östflottans huvudbas)
| |
| ===Indarsol===
| |
| ===Stirpazklyfte===
| |
| (östra Philmark (Kardien), norra Slättebo (Zorakien))
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Stirpazklyfte
| |
| | |
| '''Kompani:''' 6 banér stridande solriddare (60 riddare, 120 väpnare)
| |
| | |
| '''Prior:''' [[Altbin Hjortlöpe]]
| |
| | |
| Detta priorât ligger innom både Kardien och Zorakin men gränsen länderna emellan ses som oviktig av Lysande Vägen i detta hänseende. Kring en av solriddarnas kraftigst befästa borgar har en mindre stad vuxit upp i en bergsklyfta på östsidan av Stirpazflod. Livet här präglas av orden och närheten till [[Svarta Tornet]]. Kompaniets prior Altbin Hjortlöpe kommanderar över sex banèr stridande riddare. Priorâtets altöverskuggande verksamhet är riktat mot Svarta Tornet och samarbetet med Tornriddarna är nära.
| |
| | |
| ===Vidarhamn===
| |
| (hamnstad på en av de fyra ute i Dakkilobukten söder om Luksilo)
| |
| ===Bore===
| |
| (hamnstad på den lilla ö med samma navn utanför sydvästra Grindanu)
| |
| ===Tausabine===
| |
| (östra Indar)
| |
| ===Gröneborg===
| |
| (i Torilskogens västra utkanter)
| |
| | |
| ==Kardien==
| |
| | |
| ===Skapen===
| |
| (del av Haperike, del av Satgherin, västra Philmark)
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Krakborg [http://en.wikipedia.org/wiki/File:Krak_des_chevaliers_-_artist_rendering.jpg]
| |
| | |
| '''Kompani:''' 6 banér stridande riddare (60 riddare, 120 väpnare)
| |
| | |
| '''Stormästare:''' [[Oban Starke]]
| |
| | |
| Solordens huvudsäte vartifrån stormästare Oban Starke av Ellmundsberg och mästarrådet administrerar orden. Skapen domineras totalt av ordensfästet Krakborg som mäktigt ruvar på en höjd i midten av staden. Sex banèr stridande riddare utgör kompaniet men antalet stridsdugliga kan utökas med alla väpnare som här får sin grundläggande skolning enligt solriddarnas ordensregel. Uleppernas antal är också stort i Skapen och de flesta har sin tjänst i ordenssätet, inte ute bland ordens markegendomar vilket är deras vanliga verksamhet innom Solorden.
| |
| | |
| ===Övre Kardia===
| |
| (Nordmark, Videlrike)
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Vallat
| |
| | |
| '''Kompani:'''
| |
| | |
| '''Prior:'''
| |
| | |
| Benämndes tidigare Kastellien efter staden där priorâtets ordensborg var belägen. Efter echternas maktövertagande 424 e.O. som innebar omstuktureringar även for Solorden ändrades detta till Övre Kardia. En ny borg bygdes i Vallat och den gamla övertogs av den nye echtiske hertigen av Nordmark.
| |
| | |
| ===Phaltoflod===
| |
| (Inmark, östra Darenslätt)
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Kettlaborg
| |
| | |
| '''Kompani:'''
| |
| | |
| '''Prior:'''
| |
| | |
| Solriddarnas ordensborg låg tidigare inne i staden Faltrax men flyttades då echterna inte ville att den tidigare kardiske huvudstaden skulle vara ett säte for solriddarmakt. Kettlaborg bygdes som nytt fäste och kring detta har en ny stad vuxit upp. Den östra delen av priorâtet sammanfaller med [[Tornriddarna|Tornriddarordens]] domäner och här håller solriddarna av respekt for sina jämnlika en låg profil. Dock finns ständigt ett banèr solriddare närvarande i Tornborgen där de ställer sig under ordens stormästares befäl.
| |
| | |
| ===Faltraxnäs===
| |
| (Havsmanland, västra Darenslätt, del av Grinfara)
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Valentinia
| |
| | |
| '''Kompani:'''
| |
| | |
| '''Prior:'''
| |
| | |
| Priorn av Faltraxnäs har fått den folkliga benämningen "Amiralen av Grinfara" då staden och borgen Valentinia ligger inne i hertigdömet Grinfara och den faltrakiska priorn i egenskap av amiral över solriddarordens västflotta är en av få icke-echter som står högt i rang innom orden. Under Inbordeskriget i Grinfara 469-473 e.O. använde solriddarna sina skepp for att undsätta befolkningen i de västra hertigdomerna och även om de inte hade myndighet att gripa direkt in i den politiska konflikten lades under denna kaotiska tid grunden till en stor folklig kärlek gentemot orden som fortfarande står sig.
| |
| | |
| ===Ispin===
| |
| (Grinfara, Bry, västra Ekenfara)
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Vesspeta
| |
| | |
| '''Kompani:'''
| |
| | |
| '''Prior:'''
| |
| | |
| Ursprungligen låg priorâtets ordensborg vid västmynningen av Inspiflodens mitt emot staden Ispin på andra sidan. När denna delen av floden slammade igen på 300-talet e.O. flyttades borgen till Vesspeta. Vid den gamla borgen finns en helig bönepemod ute i slammet. Divrahingstar föds upp i priorâtet och stallarna här förser hela Solorden med stridshästar av högsta kvalite.
| |
| | |
| ===Aneborg===
| |
| (centrala Ekenfara, norra Haperike)
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Aneborg
| |
| | |
| '''Kompani:''' 8 stridande och 1 tjänande banér (90 riddare, 110 väpnare)
| |
| | |
| '''Prior:'''
| |
| | |
| Aneborg är ett priorât där permanent skadade men fortfarande handlingsdugliga ordensriddare förläggs, samt de äldsta som naturligt inte längre verkar som stridande. Kompaniet består således av hela åtta tjänande banèr, men också ett stridande. Priorâtet ligger i hjärtat av Echterike och riddarna här är de flesta echter, en följd av privilegiet solriddare har om att kunna önska vart deras sista tjänst skal göras. En sammanslutning har bildats i Aneborg, informell, men de ledande riddarna av echtisk börd som verkar i Skapen är noga med att lyssna till råd härifrån.
| |
| | |
| ===Divra===
| |
| (södra Haperike, norra Satgherin)
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Borg Arntuna
| |
| | |
| '''Kompani:'''
| |
| | |
| '''Prior:'''
| |
| | |
| Priorâtet Divras säte har vuxit samman med staden Arntuna och borgen utgör nu en del av stadsmuren. Genom Solporten passerar pilgrimmar som vallfärdar till staden där självaste Odo steg i land första gången han besökte Aidne. Ett av Solordens rikaste priorât i Kardien, mätt i Lysande Vägens jordinnehav.
| |
| | |
| ===Avenna===
| |
| | |
| (södra Satgherin)
| |
| | |
| '''Ordensborg:''' Sydspetzen
| |
| | |
| '''Kompani:'''
| |
| | |
| '''Prior:''' [[Mylmina Månvarg]]
| |
| | |
| Med murar ärrade av morëlviska piraters artilleri och magiska eldangrepp ligger Sydspetzen längst ute på Grimsudden, Divras yttersta punkt mot söder. Ordensborgens kärntorn fungerar som fyrbåk för skepp som seglar i de svåra vattnen utanfor kusten och är ett välkänt landmärke för sjöfarare i västra Kopparhavet. Har residerar Solordens enda kvinnliga prior Mylmina Månvarg av Ytterö.
| |
| | |
| ==Övriga==
| |
| | |
| ===Nostratiet===
| |
| ===Berendien===
| |
| ===Magilre===
| |
| | |
| ==Specialförband==
| |
| | |
| ===Koragardet===
| |
| ===Tornbanéret===
| |
| ===Beskickningen i Klomellien===
| |